tisdag, juli 26, 2016

hej mitt barn, jag är någon helt annan än du tror.

Har ni sett The Americans? Eller ja, det spelar inte så stor roll faktiskt för det här är intressant oavsett. En dag stormar FBI ditt hem och plockar med sig dina föräldrar som visar sig vara ryska spioner som levt som random amerikan under en sjujävla lång tid. Läs alltihopa här: The day we discovered our parents were Russian spies. Så himla fascinerande detta alltså. Och det är denna familj som serien The Americans baserar sig på.

vink-emoji.

Hello bloggy! Semester hände. Två veckor. En vid havet i norra Roslagen och sen en vid havet på Gotland. När vi kom till Gotland kände jag att det var semester också. Det var en efterlängtad känsla. Denna våren alltså, helvete vad det satte spår att jobba så intenstivt, så maximalt, så pressat under så lång tid. Jag drömde jättemärkligt på Gotland. Sjuka, konstiga stressdrömmar. Eller bara märkliga, otäcka saker. Som att en svart labrador låg utanför en port jag passerade en massa gånger, och en skata hackade hål i dens huvud så den liksom bara låg där och flämtade men i praktiken var död? Och lagom tills drömmarna försvann var det dags att åka hem igen och jobba några dagar. Sen blir det semester igen några veckor. Sen kör hösten igång. Men det ska vi inte tänka på nu, utan nu är det fortfarande semester strax igen som hägrar. Ska bara släcka lite bränder, skriva klar lite dokument och fixa och greja först. Och blogga lite kanske? Japp.

lördag, juli 09, 2016

det blir alltid såhär.

Hade ganska storslagna planer ändå för denna veckan (eller ja, 4,5 dagar) då jag skulle vara själv hemma eftersom jag jobbade men inte resten av familjen. Skulle träffa vänner, shoppa, städa grundligt hemma, kanske rensa förrådet, läsa, rensa garderober, baka bröd och njuta. Det blev lite halvt, så att säga.

Tillbringade massor med tid i affärer, men köpte nästan inget. Var på AW med kollegor, åt middag med vänner. Såg åtta avsnitt av Marcella. Var mörkrädd. Vårt internet slutade fungera. Somnade alldeles för sent varje natt och städade verkligen inte hemma. Så igår kväll städade jag, bakade och läste. Idag klockan 08 kom en tekniker för att fixa internettet. Ja, en lördag för han tyckte inte vi skulle vänta till nästa vecka eftersom han var säker på att en grej bara behövde bytas. "Det är det felet i 99 fall av 100!". Självklart var det inte det, utan han bytte kablar och sprang i källaren och åkte till stan (!) för att koppla om vår fiberkabel från grunden. Det gick inte, utan något mer behövde göras av någon annan också men först på måndag. Sen hade jag 2 timmar på mig att duscha, packa, dammsuga. Jag hann! Men inte fan känns detta som en produktiv vecka direkt. Men nåja, jag kanske hinner rensa garderoberna nästa sommar eller så. Nu ska jag få träffa min familj igen, längtar så.

fredag, juli 08, 2016

fyi.

Överlevde natten.
Känns bra.

Men jag kommer hålla koll på den där lampan.

uäh.

Är väldigt mörkrädd. Det var mycket opraktiskt när jag växte upp mitt i skogen. Men så träffade jag K och jag har sen sekunden vi träffades alltid känt mig så avslappnad och trygg i hans sällskap.
Älskar det. Han är nog den första och enda människan som någonsin fått mig att känna så. Så jag har glömt bort att jag är mörkrädd för jag är det aldrig i hans närhet. Vi kan till exempel kolla rätt läskiga serier och jag blir ej rädd.

Nu är K ute på landet med F. Jag är ensam i stan. Och då fick jag såklart för mig att se de fyra sista avsnitten av Marcella (se den! Som Bron korsat med The Fall) på raken. Blev rädd. Tänkte att det skulle gå över bara jag gick runt lite i lägenheten och släckte för natten osv. Gick in i Fs rum för att stänga ett fönster och inser att en av hans nattlampor lyser. Jag har inte tänt den och den var inte tänd tidigare ikväll.

Alltså.


Nej!


Hjälp.


Kommer nu aldrig våga sova.