fredagsfint.

Blir lite lycklig över att prick 08.00 kliva först in på en utförsäljning av Resteröds finafina kläder, hitta snyggaste bästa skinnjackan och tre tjusiga mysiga stickade tröjor för ett totalt pris av 1600 riksdaler. Sånt värmer i mitt lilla shoppinghjärta vill jag lova.

Fredspriset till Obama lämnar jag osagt. Däremot blev jag imponerad över tre tioelvaåriga killar på tunnelbanan imorse. Den ena läste högt ur Metro, en artikel om bomben som exploderade i Kabul. Därefter följde ungefär en sån här konversation mellan två av småkillarna:
- Kabul, är det typ i Iran? Nej vänta, Afghanistans huvudstad!
- Mmm. Det står här att Obama kan få fredspriset.
- Obama? Vad har han gjort liksom? Det räcker väl att han är president.
- Precis.

(Och sen hörde jag inte mer eftersom det klev på en kanske fyrtiofemårig kvinna som slog upp Metros tv-tablå och högljutt berättade för alla vilken kamp det skulle bli hemma i tv-soffan i morgon eftersom fotbollen börjar klockan 20 och oj oj oj. )