torsdag, augusti 28, 2014

vad ska jag välja?

Det är ju läskigt hur snart det är val. Häromdagen fick vi hem valsedlarna och jag tänker nog förtidsrösta pga redan helt fullspäckad dag den 14 september. Men jag vettefan vad jag ska rösta på. Ska plugga på ännu mer, men det känns viktigare än någonsin att faktiskt kunna motivera rejält varför jag röstar som jag gör. Inte för att jag slentrianröstar, men ni fattar nog vad jag menar.

onsdag, augusti 27, 2014

mål? känna mig normal.

Jag har köpt ett träningskort och den senaste veckan har jag tränat tre pass. Tre mamma-pass, såna där jag inte ens fick godkänt att träna när jag var på efterkontrollen hos min barnmorska. Men det hände något i somras. Under de varmaste veckorna vilade hela kroppen. Det var knappast fråga om ens en kortare barnvagnspromenad. Inga mammamage-övningar, inte ens knipövningar. Knipövningarna fick jag dock börja med snart igen då jag helt plötsligt blev så JÄVLA kissnödig samt fick svårt att hålla mig. Jag hatar det, tanken på att behöva göra knipövningar varje dag resten av livet typ. Men visst, hellre det än att kissa på mig. Men i övrigt blev kroppen mer normal. Det gick dagar då jag inte kände av skiten i varje steg jag tog och jag kunde hosta utan att knipa först för att undvika framfallskänsla. Jag väntar fortfarande på det stora bakslaget, men plötsligt fick jag en glimt av att jag faktiskt kan börja träna lite mer normalt. Så nu testar jag. Ska även kolla kroppen hos gyn inom kort och jag har ett helt papper med frågor att ställa. Det är så himla svårt att rehabilitera sig själv, att veta om en gör rätt eller fel. Jag vet ju för fan inte ens vad det är för fel på mig, egentligen. Men jag är så oerhört träningspepp nu, har nog aldrig velat träna mer än nu. Jag vill bli stark, känna mig normal, orka. Det är ju dock ett ganska okonkret mål, så jag måste försöka hitta ett bättre mål. Är svindålig på sånt. Jag vet liksom inte hur man gör, för jag vill inte mäta magen eller vikten eller träna x pass per vecka eller ställa upp i någon tävling. Det är inte det det handlar om. Ju. Jag vill bara känna mig normal.


Och ja, jag tycker det är ganska jobbigt att skriva om det här. Men kanske kan det hjälpa någon som är i samma sits, jag vet hur oerhört tacksam jag är över de bloggar jag hittat som varit helt öppen med deras problem som liknat mina. Alla de som skrivit att det blir bättre, att de stora förändringarna kändes från månad sex efter förlossningen och framåt. Jag hoppas hoppas hoppas hoppas hoppas hoppas hoppas hoppas att det är samma för mig. Snälla?

söndag, augusti 24, 2014

fråga bloggen.

Ni som ammat era barn: kan ni inte berätta hur ni slutade amma i formen av vad amningen ersattes av? Som i dryck alltså. Ersättning? Vatten? Välling? (Och gärna också hur gamla era barn var när amningen avslutades)

torsdag, augusti 21, 2014

mm, utvecklingsfas. kanske?

Bebisen genomgår något jobbigt just nu. Vi vet inte exakt vad det är, kanske är det magen (matintroduktion), kanske är det utvecklingsfas, kanske är det tänder, kanske är han bara på dåligt humör. Oavsett anledning sover vi rätt kasst. I alla fall med våra mått mätt. Är inte superpepp på att kliva upp kl 05.30 när en försökt trösta mardrömsskrikande barn i ett antal timmar mitt i natten. Men det är ju bara att görat så att säga. Och jag har lärt mig att det finns två alternativ när såna här saker händer: antingen stannar man hemma och bara gör precis ingenting mer än ser till att bebisen äter och sover och byter en blöja ibland. Kanske spelar lite candy crush. Eller så kör man på, i full fräs. Ofta lättare då alternativ ett konstant påminner en om tröttheten. Alternativ två är lite som att ignorera en bakfylla typ. Det gjorde vi i alla fall igår, jag tänkte redovisa hur vår dag var. Och obs, detta blev en sån dag som jag ett par dagar tidigare satt och frågade mina mer erfarna vänner om, hur fan man hinner och orkar så mycket? Nu fattar jag, det är bara att blunda och köra och vara försiktigt så att man absolut inte sätta sig ner någonstans.


  • 05.30 klev vi upp, jag och F. Då hade jag sovit sen cirka kl 02. 
  • 07 gick vi och la oss igen, efter att ha ätit frukost. 
  • 09 fick jag en jävla fart då jag insåg att vi låg väldigt mycket efter dagens tidsschema. Fick ping på instagram om att Popaganda släppt nya lördagsbiljetter och jag köpte en biljett. Jag ska på Popaganda! Tjoho! Kokade två ägg som jag ej hann äta. Svepte en kopp kaffe, klädde på bebis, klädde på mig själv, slängde ner saker i en väska och drog iväg.
  • 10.26 sladdade jag in på gymet där jag skulle provträna ett pass som började 10.30. På dessa fyra minuter hann jag parkera och låsa barnvagn, skriva in mig i receptionen, bajsa med ett barn i knät och köpa samt fylla en vattenflaska med just vatten. Effektiv förälder FTW. 
  • 12.15 Hade jag tränat, duschat, klätt på mig, bytt på barnet och letade matställe. Fick totalt hjärnsläpp och åkte till centralen och åt på McDonalds. Väldigt bra mat efter träning. 
  • 14.00 Krånglade mig upp till NKs amningsrum efter att ha shoppat loss på Åhléns (kläder till F, smink till mig, ett halvt ton strumpor till mig) som har stängt sin familjelounge och öppnar den åter igen först i september. SJUKT IRRITERANDE. NKs amningsrum är mini-mini och jag fick köa för att komma in. Först köa till toalett med skötbord, sen köa till amningsrummet. Att kissa, byta blöja, amma tog mig allt som allt 40 minuter. Inklusive lättare panik över alla fina damers klagomål över allt som finns i toalettkön. 
  • 15.05 Träffade kompis med åtta veckor gammal bebis i Fältöversten. Vi skulle fika och jag såg framför mig en latte och en chokladboll. Det som nästan överallt går att få mjölkfritt på varenda jävla café. På Thelins? Icke! De hade INGET som var mjölkfritt. Helt knäppt faktiskt. Så jag drack en slät kopp kaffe. 
  • 17.30 Hemma igen och lämnade över bebisen till K. Båda två lika lyckliga, jag trött. Gjorde korv stroganoff. 
  • 19.30 F sov gott, gick väldigt lätt att natta.
  • 20.45 Hade datat en timme (älskar data-tiden efter bebisen har somnat) och skulle se ett avsnitt av Orange is the new black samt äta popcorn. Vid den här tiden började F vakna var femte minut i mardrömmar. 
  • 23.00 Hela familjen låg i sängen och skulle sova. Bebisen F tyckte inte vi skulle sova, men vi lyckades trösta ganska bra. 
  • 00-05.30 JAG SOV. JAG SOV!!!!! 
Ja, och nu är det ny dag. Vi ska snart gå till öppna förskolan så den gnälliga bebisen blir stimulerad. 

lördag, augusti 16, 2014

vi började titta på Orange is the new black (säsong ett) igår, vilket KAN ha något med saken att göra.

Det är en sån där dag då jag helst av allt hade legat i soffan och kollat på tv-serier hela dagen. Ätit hämtmat, köpt godis. Men sen sju månader tillbaka har vi ett barn och då går det inte. Trots att jag fick sovmorgon till 09.30 och att barnet sov förmiddag från jag gick upp till kl 11 och han då skrattade rakt ut när han såg mig eftersom vi inte setts på hela dagen så blir det en tung dag. Jag ville bara dra täcket över huvudet och det GÅR inte. Det går inte. Och jag tror inte heller jag skulle njuta om någon gav mig den där dagen jag önskade mig heller. Jävla samhälle.

onsdag, augusti 13, 2014

men jag räddade dockans liv!

Vi var på en barnolycksfallskurs idag. På vägen dit konstaterade jag att jag glömt ta på mig deo. "Men vad gör det? Inget! Jag får väl lukta lite bara" sa jag till K. Lite. Luktade "lite" efter att ha kört HLR i femton minuter på en plastdocka. Lite.

men jag har stängt av notifieringarna för hans meddelanden för att inte brusa upp för mycket mitt under en middag.

Min bror och jag har en pågående feminist/jämställdhetsdiskussion i chatten på Facebook. Den började för ungefär tre år sen och har emellanåt haft månadslånga uppehåll. Men de senaste tvåtre månaderna har vi haft dagliga långa argumentationer. Ibland tror jag att vi är ganska överens men bara ser lite olika tillvägagångssätt och ibland behöver jag ta tre djupa andetag för att undvika att slå näven i väggen och vråla rakt ut av irritation. K frågade mig nyss hur jag orkar. Men jag bestämde mig ganska tidigt för att inte försöka övertala honom (min bror) till min åsikt utan verkligen, verkligen försöka förstå vad han menar och utifrån det argumentera för mina åsikter. Jag lär mig massor. Har börjat förstå hur män(niskor) kan vara upprörda över feminismen, även om jag inte håller med. Det är nyttigt. Och jag lär mig vad jag tycker, jag lär mig slipa mina argument och jag läser på och ifrågasätter varför jag tycker som jag tycker. Emellanåt är vi så himla icke överens, emellanåt är vi väldigt samspelta. Ibland är jag förvirrad. Jag tror vi båda blir lite bättre människor av det här.

söndag, augusti 10, 2014

några noteringar.

- Har inte fått ett enda myggbett på hela sommaren. Förrän igår, inatt och idag. Nu har jag sex på höger sida av kroppen. Såna där jävliga bett som sväller upp och som kliar så man blir GALEN. Inatt runt 03 försökte jag amma skrikigt barn som ålade sig fram och tillbaka med ena handen och kliade mig blodig på fotknölen med den andra. Haft bättre stunder så att säga.
- Apropå bebis och sömn. Ni vet de där spjälsängarna man ser så mysigt bäddade med mjukdjur och kuddar och täcken och sånt? Det som ser så mysigt ut. Helt omöjligt för oss att ha. F sover i en spjälsäng med ett lakan. Enbart. Inte ens en filt är möjlig. Ungen rör sig som en hel cirkus på nätterna. Man vet aldrig var och hur man hittar honom på morgonen.
- Är så höstpepp nu! Älskar årstidsskiften. Och jag har börjat skriva en lista på allt som jag ska köpa inför min jobbstart. Måste ha massa nya saker. Typ mascara, hela strumpor och trosor.

tisdag, augusti 05, 2014

branden.

Sms:ar mamma och frågar om de känner röklukten, för nu vill de att alla som gör det ska stänga in sig inomhus. Hon tar tio minuter på sig att svara och under den tiden hinner jag se framför mig hur de ligger avsvimmade i huset på grund av rök eller att de springer som yra höns för att försöka stoppa branden. Hon svarar och säger att de inte känner eller ser någon rök. Jag vet att branden är lite för långt bort för att de ska bli påverkade. Att vår skog inte kommer att råka stryka med. Är oerhört tacksam för detta, samtidigt som jag inte kan släppa tänk om-tanken. Hela mitt facebookflöde handlar om branden. Alla gamla vänner som rapporterar om evakuerade, om hur de ser och känner lukten av röken, hur de räknar storlek på hästhagar och antal boxar som finns för evakuerade djur, hur man tömmer stugor och gårdar på det allra viktigaste. Alla önskar regn. Regn. Det har inte regnat där på över en månad och redan nu beräknas det ta månader att släcka branden. Och då är den ännu inte ens under kontroll. Jag tror att min farbror är evakuerad nu. Jag hoppas inte branden och vinden vänder, för då, tänk om, då kanske mina föräldrars gård blir berörd.

inomhus, mmmm.

Johanna kommenterar att hon vill vara inomhus nu. Vi är inomhus. Sen vi kom tillbaka till Stockholm har jag och F nästan uteslutande varit inomhus. Det går liksom inte att vara ute i stan. Att ta sig till skuggan kräver en insats som resulterar i en sjö av svett och svimfärdig morsa. Not worth it. På landet däremot, där kunde man ta tre steg till skuggan och sen var det härligt. Samtidigt ha konstant tillgång till inomhus, toalett, kylskåp etc. Praktiskt! Men nu: inomhus. Och jag tycker faktiskt det är rätt skönt.

måndag, augusti 04, 2014

saker jag saknar.

Nu skrev jag ju precis att jag inte skulle gnälla, men vi gör ett undantag: jag saknar mina tuttar. Mina gamla alltså. Under den här graviditeten samt föräldraskapet hittills har jag fått pröva hur det är att ha en D/E-kupa samt tunga taxöron. Det tog mig två månader av taxöron innan jag fick in rutinen att torka mig under tuttarna efter att jag duschat. Det har liksom aldrig behövts förut. Nu skulle jag gärna vilja återgå till mina gamla bröst. De små som satt cirka 1 dm högre upp på min kropp. Tack på förhand.

hej hösten!

Så har K börjat jobba igen. Semestern är alltså slut*. Igår kändes det helt hemskt, vi har haft det så fint den här sommaren, vår lilla familj. Alla har ju sagt det förr men jag kunde aldrig föreställa mig känslan: att vara en familj, det är fanimej helt otroligt fint. Den där helt naturliga känslan av att bara trivas var man än i världen är, bara K och F finns i närheten? Underbar. Men nu jobbar ju K igen. Och jag börjar jobba igen om mindre än två månader. I maj gjorde jag en deal med mig själv: sluta gnälla på att det är tråkigt, jobbigt och frustrerande att vara hemma på heltid. För då var det bara sommaren kvar och sen september och sen jobb. Och nu närmar vi oss ju både september och jobb med stormsteg, så jag har börjat skriva en lista över vad jag vill hinna med att göra innan min heltidsföräldraledighet är slut**. Det känns bra, och jag ser redan fram emot om vi kan lyckas vara lediga tillsammans hela familjen i jul. 


* Vi har några dagar kvar vid havet att inkassera, det känns som en liten bonus. 
** Kommer ju att jobba 50% ett tag, men tänker att jag mest kommer vilja mysamysamysa med F de dagar jag är hemma då. Inte hitta på tre triljoner saker. 

måndag, juli 28, 2014

även solen har fläckar.

Ni vet ju att jag är kontrollfreak och trippekollar det mesta till förbannelse. Men ibland händer det att jag glömmer bort det. Under semestern har det till exempel uppdagats att en av de förskolor vi valt (man får välja fem) tydligen är scientologernas förskola. Det står minsann inte på Stockholms Stads hemsida! Dessutom har förskolan bra betyg i utvärderingarna från föräldrarna så vi tyckte den verkade mycket bra. Om vi inte hade blivit upplysta om detta och F hade hamnat på den förskolan, när hade vi insett det där med scientologin? Skämten om bilder på Tom Cruise på väggarna är redan avklarade.

Nu ska vi välja en ny förskola. Den här gången tänker jag GOOGLA också. Hört att det kan vara smart.

söndag, juli 27, 2014

åh tandläkaren!

I veckan ska jag till tandläkaren. Det är ju knappast något jag ser fram emot, men jag går fortfarande i den förort vi bodde i förut. På andra sidan stan. Nästan en timme med tunnelbana. Förstår ni? Två timmar där jag kan lyssna på musik och läsa, ostört!!! K föreslog att han och F "kanske ska följa med som sällskap?" och jag blev helt förtvivlad. Det är väldigt gulligt tänkt, men jag tänker inte släppa ifrån mig dessa timmar av ensamt tunnelbaneåkande. Så om någon ser mig i veckan och jag inte hälsar vet ni varför.

lördag, juli 26, 2014

hemmahjärta.

Det blev så fel där i vintras när jag först satt hemma i veckor (sex stycken) och bara var tjock och väntade på bebisen i vår nya lägenhet. Sen kom ju bebisen och jag blev dålig och sjuk och var hemma i månader. Höll på att få panik. Var så trött på att vara hemma, och då var det ändå vår nya fina lägenhet som vi ju skulle älska. Hemma blev jobbigt, hemma ska vara lugn. Så kom en sommar och plötsligt var vi bortresta i nästan fyra veckor i sträck. När vi nu svängde upp på våra gator igen efter de där veckorna kändes de just som våra. Vi bor här. Det här är vårt och det var så jävla skönt att komma hem. Att äntligen ha fått längta hem.