fredag, september 19, 2014

hett tips till alla småbarnsföräldrar.

Inser ju att alla säkert vet detta redan, men eftersom det är så himla bra tips så vill jag inte riskera att någon är ovetandes: lägg ett par madrasser i lekhörnan. Helt jävla fanatiskt för den förälder som ska ha koll på barnet. Här kan man nämligen halvslumra klockan 05.30 på morgonen när barnet tycker att det är bra tid för lek. Till exempel. Eftersom jag är lat tog jag bara två gamla påslakan och sydde en raksöm på ena sidan: vips så har madrasserna överdrag.

torsdag, september 18, 2014

hur mycket snor kan egentligen en bebis nya ut i ens ansikte? massor!

"Nu är ni det där där sjukdomsträsket!" sms:ade mamma när jag meddelat att F nu var inne på sin andra rejäla förkylning på rätt kort tid. Fick lätt panik och såg framför mig cirka tre år av snor, slem och uppvak hela nätterna. Vi får väl se. Blir ju lagom nu när jag ska börja jobba och sådär. Hrm.

tisdag, september 16, 2014

bra tänkt.

Blir TOKIG på min kropp. Ni som har lite mer generell rehabiliteringsvana, kan det vara såhär och vara "bra" (som i att det är så det ska fungera)?
1. Kroppen mår ganska normalt efter omständigheterna, börjar träna mer och mer.
2. Tränar ganska mycket med mina mått mätt, tar ut mig lagom.
3. Råkar kanske ta i lite för mycket någon gång.
4. Blir sämre.
5. Backar och tar det lugnt.
6. Jättelugnt! Samtidigt börjar kroppen kännas något bättre.
7. Tar tag i några lättare träningsövningar och plösligt känns kroppen normal.
8. Tillbaka till 1.

Såhär har det liksom hållt på sen april. Nog för att jag under träningsperioderna kan träna mer och mer normalt, men ändå. Häromdagen köpte jag för övrigt nya träningskläder. Helt logiskt när jag inte ens vet när jag kan använda dem nästa gång.

måndag, september 15, 2014

hipp hipp hurra (och stackars lilla stora räka)!

Nu är det PRICK åtta månader sen jag befann mig på förlossningen på BB Stockholm och var lite störd över att det rann fostervatten längs mina ben ner på golvet. Firade mina åtta månader som mamma med att äta lyxig sushi till lunch. Men jag glömde be dem byta ut jätteräkan, som visade sig vara två jätteräkor, så nu har jag lite dåligt samvete. F firade sin åttamånadersdag med att få smaka pyttipanna (barnmatsburksvarianten) vilket han avskydde så till den milda grad att han vägrade svälja. Det har aldrig hänt förr då barnet är glupskt som fan och äter utan stopp. Fick byta mat till annat, typ pasta bolognese. Då blev han glad igen. Sen gick vi till öppna förskolan. TACK GODE GUD FÖR ÖPPNA FÖRSKOLAN. Ikväll ska vi se sista avsnittet av Orange is the new black och så ska jag sova tidigt. Har sovit sjukt lite de senaste nätterna. Ytterst självförvållat, men det gör en ju inte piggare så att säga.

onsdag, september 10, 2014

tänker positivt.

Det tog ju inte jättelång tid innan första bakslaget kom. Eller jag vet inte om det är bakslag, men det känns inte riktigt bra. Och eftersom jag inte vet hur jag ska bete mig när det känns såhär vågar jag inte träna mer i samma form med risk att förvärra något. Nu har dessutom F börjat krypa, vilket gör att det ganska omgående är omöjligt att ha med honom på träningspass (the lugna days här hemma är också jätteöver). Men jag har fått en remiss till en specialist för att just kunna lägga upp träningsprogram samt eventuellt andra åtgärder. Det känns bra, för det är det jag vill. Glömde däremot fråga hur lång tid det tar innan man får en tid. Hoppas på jättesnart.

tisdag, september 09, 2014

vuxenkul.

Förra helgen var jag ju på Popaganda. Det var så förbannat roligt. Och välbehövligt. Klart jag gillade att lyssna på First Aid Kit och Veronika Maggio (tills jag blev akutkissnödig samt akuttrött och åkte hem mitt i spelningen), men det bästa var att få umgås med massor av vuxna vänner*. Enbart. Bara vara i en miljö där barn inte finns, prata om helt andra saker än barn. Kändes som världens energikick trots att jag dagen efter var ett vrak av trötthet. Lever fortfarande på den där dagen och kvällen, och det är inte i meningen "oj, jag är ute så sällan nu att jag måste suga på karamellen extra länge" utan att en enda dag verkligen ger så mycket att det ligger kvar länge. Utan en tanke på hur ofta de där tillfällena inträffar. Jag blev dock lite besviken (med betoning på "lite") att First Aid Kit lät lite väl mycket som en exakt kopia av deras skiva, såna spelningar är tråhåhåkiga samtidigt som jag blev positivt överraskad av Veronika Maggio. Tills jag som sagt blev kissnödig. Akut kissnödig efter att ha fött barn har en HELT annan innebörd än innan. Men allt gick bra, för den som undrade. Inget kiss i brallan, bara i bajamajan.


* Samt ha icke amningsvänliga kläder och smink. Smink!

måndag, september 08, 2014

nya sätt att få tinnitus på.

Barnet la helt enkelt munnen över mitt öra och skrek till. Han tyckte det var jätteroligt.

tisdag, september 02, 2014

min kropp levererar återigen.

Ni som hängt med här ett tag kanske minns att jag en gång fick en inflammation i knät efter att ha shoppat i London samt att min menisk låste sig när jag satt i soffan och kollade på tv? Nu har det hänt igen! I söndags morse vaknade jag klockan 06.20 i soffan* av att den där jävla menisken låste sig. Och det rejält. Så där låg jag och kunde inte röra mig eller mitt ben. Efter en dryg timme och ett samtal till 1177 där de rekommenderade mig att ta "liggande sjuktransport" till akuten om jag inte fick bukt med låsningen så klickade knät till igen och vips var det inte låst längre. Min kropp upphör aldrig att förvåna.


* Förälder som druckit sig lite onykter får ej sova i säng där bebis sover delar av natten.

söndag, augusti 31, 2014

är huvudet dumt och så vidare.

Det KAN ju vara så att jag får skylla mig själv litegrann att jag nu börjar bli sjuk. Om jag klarat mig när de andra blev sjuka och då går och tränar, får massage samt går på Popaganda och dricker öl? Nu ska jag gå och sova och samt lägga in ett önskemål om att jag inte alls vaknar superförkyld imorgon.

jag börjar förstå det där med småbarnsåren.

Så börjar då även jag bli förkyld. Den senaste veckan har resten av familjen varit halvdöende i en förkylning. Vi har alla sovit som krattor och de sjuka har varit väldigt sjuka på riktigt. Före dess var det en tand som skulle spricka upp som gjorde att vi hade härliga nätter där barnet grät i en två, tre eller fyra timmar på raken ungefär. Och före det var det allmänt gnällig sömn ett tag. Räknar med att det lär bli minst en vecka till av knasig sömn (för det här är icke här för att stanna, hör ni det? ICKE), men är redan så förbannat imponerad över alla ensamstående samt de som konstant har det såhär illa med sömnen. Att ni inte slår ihjäl random människa i kön på ICA är imponerande.

torsdag, augusti 28, 2014

vad ska jag välja?

Det är ju läskigt hur snart det är val. Häromdagen fick vi hem valsedlarna och jag tänker nog förtidsrösta pga redan helt fullspäckad dag den 14 september. Men jag vettefan vad jag ska rösta på. Ska plugga på ännu mer, men det känns viktigare än någonsin att faktiskt kunna motivera rejält varför jag röstar som jag gör. Inte för att jag slentrianröstar, men ni fattar nog vad jag menar.

onsdag, augusti 27, 2014

mål? känna mig normal.

Jag har köpt ett träningskort och den senaste veckan har jag tränat tre pass. Tre mamma-pass, såna där jag inte ens fick godkänt att träna när jag var på efterkontrollen hos min barnmorska. Men det hände något i somras. Under de varmaste veckorna vilade hela kroppen. Det var knappast fråga om ens en kortare barnvagnspromenad. Inga mammamage-övningar, inte ens knipövningar. Knipövningarna fick jag dock börja med snart igen då jag helt plötsligt blev så JÄVLA kissnödig samt fick svårt att hålla mig. Jag hatar det, tanken på att behöva göra knipövningar varje dag resten av livet typ. Men visst, hellre det än att kissa på mig. Men i övrigt blev kroppen mer normal. Det gick dagar då jag inte kände av skiten i varje steg jag tog och jag kunde hosta utan att knipa först för att undvika framfallskänsla. Jag väntar fortfarande på det stora bakslaget, men plötsligt fick jag en glimt av att jag faktiskt kan börja träna lite mer normalt. Så nu testar jag. Ska även kolla kroppen hos gyn inom kort och jag har ett helt papper med frågor att ställa. Det är så himla svårt att rehabilitera sig själv, att veta om en gör rätt eller fel. Jag vet ju för fan inte ens vad det är för fel på mig, egentligen. Men jag är så oerhört träningspepp nu, har nog aldrig velat träna mer än nu. Jag vill bli stark, känna mig normal, orka. Det är ju dock ett ganska okonkret mål, så jag måste försöka hitta ett bättre mål. Är svindålig på sånt. Jag vet liksom inte hur man gör, för jag vill inte mäta magen eller vikten eller träna x pass per vecka eller ställa upp i någon tävling. Det är inte det det handlar om. Ju. Jag vill bara känna mig normal.


Och ja, jag tycker det är ganska jobbigt att skriva om det här. Men kanske kan det hjälpa någon som är i samma sits, jag vet hur oerhört tacksam jag är över de bloggar jag hittat som varit helt öppen med deras problem som liknat mina. Alla de som skrivit att det blir bättre, att de stora förändringarna kändes från månad sex efter förlossningen och framåt. Jag hoppas hoppas hoppas hoppas hoppas hoppas hoppas hoppas att det är samma för mig. Snälla?

söndag, augusti 24, 2014

fråga bloggen.

Ni som ammat era barn: kan ni inte berätta hur ni slutade amma i formen av vad amningen ersattes av? Som i dryck alltså. Ersättning? Vatten? Välling? (Och gärna också hur gamla era barn var när amningen avslutades)

torsdag, augusti 21, 2014

mm, utvecklingsfas. kanske?

Bebisen genomgår något jobbigt just nu. Vi vet inte exakt vad det är, kanske är det magen (matintroduktion), kanske är det utvecklingsfas, kanske är det tänder, kanske är han bara på dåligt humör. Oavsett anledning sover vi rätt kasst. I alla fall med våra mått mätt. Är inte superpepp på att kliva upp kl 05.30 när en försökt trösta mardrömsskrikande barn i ett antal timmar mitt i natten. Men det är ju bara att görat så att säga. Och jag har lärt mig att det finns två alternativ när såna här saker händer: antingen stannar man hemma och bara gör precis ingenting mer än ser till att bebisen äter och sover och byter en blöja ibland. Kanske spelar lite candy crush. Eller så kör man på, i full fräs. Ofta lättare då alternativ ett konstant påminner en om tröttheten. Alternativ två är lite som att ignorera en bakfylla typ. Det gjorde vi i alla fall igår, jag tänkte redovisa hur vår dag var. Och obs, detta blev en sån dag som jag ett par dagar tidigare satt och frågade mina mer erfarna vänner om, hur fan man hinner och orkar så mycket? Nu fattar jag, det är bara att blunda och köra och vara försiktigt så att man absolut inte sätta sig ner någonstans.


  • 05.30 klev vi upp, jag och F. Då hade jag sovit sen cirka kl 02. 
  • 07 gick vi och la oss igen, efter att ha ätit frukost. 
  • 09 fick jag en jävla fart då jag insåg att vi låg väldigt mycket efter dagens tidsschema. Fick ping på instagram om att Popaganda släppt nya lördagsbiljetter och jag köpte en biljett. Jag ska på Popaganda! Tjoho! Kokade två ägg som jag ej hann äta. Svepte en kopp kaffe, klädde på bebis, klädde på mig själv, slängde ner saker i en väska och drog iväg.
  • 10.26 sladdade jag in på gymet där jag skulle provträna ett pass som började 10.30. På dessa fyra minuter hann jag parkera och låsa barnvagn, skriva in mig i receptionen, bajsa med ett barn i knät och köpa samt fylla en vattenflaska med just vatten. Effektiv förälder FTW. 
  • 12.15 Hade jag tränat, duschat, klätt på mig, bytt på barnet och letade matställe. Fick totalt hjärnsläpp och åkte till centralen och åt på McDonalds. Väldigt bra mat efter träning. 
  • 14.00 Krånglade mig upp till NKs amningsrum efter att ha shoppat loss på Åhléns (kläder till F, smink till mig, ett halvt ton strumpor till mig) som har stängt sin familjelounge och öppnar den åter igen först i september. SJUKT IRRITERANDE. NKs amningsrum är mini-mini och jag fick köa för att komma in. Först köa till toalett med skötbord, sen köa till amningsrummet. Att kissa, byta blöja, amma tog mig allt som allt 40 minuter. Inklusive lättare panik över alla fina damers klagomål över allt som finns i toalettkön. 
  • 15.05 Träffade kompis med åtta veckor gammal bebis i Fältöversten. Vi skulle fika och jag såg framför mig en latte och en chokladboll. Det som nästan överallt går att få mjölkfritt på varenda jävla café. På Thelins? Icke! De hade INGET som var mjölkfritt. Helt knäppt faktiskt. Så jag drack en slät kopp kaffe. 
  • 17.30 Hemma igen och lämnade över bebisen till K. Båda två lika lyckliga, jag trött. Gjorde korv stroganoff. 
  • 19.30 F sov gott, gick väldigt lätt att natta.
  • 20.45 Hade datat en timme (älskar data-tiden efter bebisen har somnat) och skulle se ett avsnitt av Orange is the new black samt äta popcorn. Vid den här tiden började F vakna var femte minut i mardrömmar. 
  • 23.00 Hela familjen låg i sängen och skulle sova. Bebisen F tyckte inte vi skulle sova, men vi lyckades trösta ganska bra. 
  • 00-05.30 JAG SOV. JAG SOV!!!!! 
Ja, och nu är det ny dag. Vi ska snart gå till öppna förskolan så den gnälliga bebisen blir stimulerad. 

lördag, augusti 16, 2014

vi började titta på Orange is the new black (säsong ett) igår, vilket KAN ha något med saken att göra.

Det är en sån där dag då jag helst av allt hade legat i soffan och kollat på tv-serier hela dagen. Ätit hämtmat, köpt godis. Men sen sju månader tillbaka har vi ett barn och då går det inte. Trots att jag fick sovmorgon till 09.30 och att barnet sov förmiddag från jag gick upp till kl 11 och han då skrattade rakt ut när han såg mig eftersom vi inte setts på hela dagen så blir det en tung dag. Jag ville bara dra täcket över huvudet och det GÅR inte. Det går inte. Och jag tror inte heller jag skulle njuta om någon gav mig den där dagen jag önskade mig heller. Jävla samhälle.