torsdag, november 01, 2018

var lite snäll mot dig själv nu.

Imorgon är det tre veckor sen jag födde barn. Vi går rakt in på ett sidospår men älskade hur personalen på eftervården hela tiden sa "tänk på att du genomgått en förlossning OCH en stor operation". De tog liksom i beaktande allt runt omkring med att få barn - oavsett hur man förlöstes. Det var mycket fint tycker jag. I alla fall, tre veckor efter snitt. Hjälp vad tiden gått fort och samtidigt känns det som tre månader? Jag måste vara snäll mot mig själv fortfarande. Blir lätt orolig för att jag inte återhämtar mig snabbt nog, samtidigt är det som sagt bara tre veckor sen de skar upp hela min mage. Och mitt utgångsläge inför det var väl sådär: höggravid med havandeskapsförgiftning som inte hade fått sova mer än 1-2h i sträck på över en månad plus extremt förkyld. Kanske inte undra på att jag var lite, eh, trött efteråt? Ännu ett sidospår: sover alltså bättre nu med bebis än när jag var höggravid. Sån lyx! Just det, jag förlorade nästan 1,5 liter blod vid operationen också. Glömde bort det, hehe. Och ja, att mitt blodtryck aldrig gick ner efteråt så jag fick äta extra mediciner och gå på extra koller ett tag. Ja ni fattar, en härlig cocktail av sånt som kanske inte är optimalt för snabb återhämtning?

Men min noja över att typ dö av någon komplikation kvarstår. Funderar minst en gång per dag om att jag borde kanske ringa gynakuten igen, sen blir jag lite rationell och gör det inte. Men har ändå ringt om: ont i magen, feber, plötslig och väldigt kraftig avslagsblödning. Och då är gynakuten ändå mitt hatställe. Personalen där är fin, men alltså finns det en värre plats än personer som typ har fått misstänkt missfall, andra problem med underlivet, nyförlösta med komplikationer och så samma väldtäktsoffer vägg i vägg typ. EJ MUNTERT.

Jaja. Poängen med det här inlägget? Att berätta för mig själv att det inte är så konstigt att jag fortfarande inte känner mig helt hundra. Ett barn plockades ur min kropp för tre veckor sen, HERREGUD.

2 kommentarer:

Emmama sa...

Wow, vilka foton! :)

Tove sa...

Åh. Jag känner med dig. Jag fick också havandeskapsförgiftning och fick göra kejsarsnitt... Hoppas du mår bättre om ett tag! Ta det lugnt och ja - var snäll mot dig själv!