fredag, december 30, 2011

best of 2011.

1 januari.
På tolvslaget satt jag på toaletten och kissade. Tror det i alla fall, det är alltid lite oklart vilken klocka som går rätt.

21 januari.
Märker ni att jag svamlar? Är ej full. Åker tåg. Skakar mycket. Hej.

10 februari.
I alla fall, det roliga är ju att snacka english och framförallt att prata med britterna, irländarna och amerikanarna. Fransmännen är mest ansträngande för örat men tyskarna och finnarna lättast att förstå eftersom de inte svänger sig med svåra ord som bara native english speakers gör och att deras hårda accent gör det sjukt lätt att förstå dem. Nu ska jag fortsätta lyssna på Irländaren. Det gillar örat.

22 februari.
Fick hålla andan när jag pratade med en kollega för att inte börja gråta. Eller fortsätta gråta eftersom jag nyss gjort det på toaletten.

5 mars.
Köpte en mindfulness-app häromveckan. Verkade sjukt bra. Problemet är bara att tanten som snackar pratar så lå-å-å-ångsamt och med så många sekunder mellan varje ord att jag blir stressad och stänger av appen istället för att ens ta mig igenom treminutersmeditationen.

29 mars.
Har även mätt mig, jag är exakt lika lång som för tio år sen. Var lite orolig att jag skenat obemärkt i längd, men icke. Tryggt.

29 april.
Hade en diskussion om uteliggare med de ickesvenska besökarna lite tidigare i dag. Fick frågan om det inte var extra tufft för uteliggare här i Sverige eftersom 1. det är så kallt på vintern och 2. det är så ljust på sommaren att de inte kan sova.

2 maj.
Vad jag borde göra just nu: sitta på ett plan till Geneve.
Vad jag gör just nu: ligger i soffan, kollar Oprah, längtar efter nässpray och ska äta glass för att lindra halsont.

5 maj.
Till exempel har jag eventuellt redan lyckats döda tomatplantan jag fick för mindre än en vecka sen. Men jag tänker positivt och planterade den i en större kruka i alla fall. I blomjord för krukväxter inomhus. Wish the tomatplanta luck.

11 maj.
De har inte bara överlevt - de har slagit ut också. Haha! Förutom tomatplantan då, den har gått från att vara frostskadad till att vara brännskadad. Känslig sak det där.

17 maj.
- I'm allergic to milk and wheat
- Butter ok yes?
- No, butter is not ok.
- Yes?
- No!
- Ok!

20 maj.
Skulle lyxa med korv och strips på lunchen, så var stripsen slut. Slut! I en korvkiosk! Fick köpa en sallad istället. Jättekul.

5 juni.
Men med tanke på att vi gärna vill bo i Stockholm och som sagt är ganska lata och bekväma av oss kommer nog ett radhus att bli lagom och rimligt. Fast jag skulle inte säga nej till ett radhus precis vid en stor åker, en skog och närhet till havet. Går det att ordna tro? Eller ännu bättre - ett torp med trädgård, en skvätt skog och en åkerplätt på en liten ö nära Stockholm. Behövs väl ett tiotal miljoner, men sen är det vårt!

9 juni.
Men - så uppenbarar sig det återkommande problemet med sommar, parkhäng och att vara tjej. Kissa? Var? Hur? Nej. Sitter nu på tunnelbanan och håller på att sprängas efter tre öl.

14 juni.
I morse började jag gnissla tänder på tunnelbanan under kapitlet där Foer sakligt redovisar för hur slakt av kalkoner går till.

23 juni.
En kollega frågar lite försiktigt om det var meningen att hon skulle få ett testmail. Det var det inte. Det var inte heller meningen att 50 000 personer skulle få det mailet. Jag låg över skrivbordet och skrek fula ord så pass länge att kollegor började kommentera Det är inte så farligt med försiktig röst. Nä, 50 000 personer är inte så farligt. Inte alls.

27 juni.
Jag ska bli faster igen! Och det redan i augusti, så man kan lugnt påstå att jag glömt berätta. Eller har jag berättat? Oh well, så HIMLA roligt oavsett.

4 juli.
Jag har trott att jag ska gå i tusen bitar, jag har gråtit på toaletten på jobbet fler gånger än vad jag kan räkna, jag har gråtit i smyg framför datorn i öppet kontorslandskap, jag har suttit hos min chef och gråtit, jag har stått mitt på Åhlens och gråtit tillsammans med en kollega, jag har gråtit mig igenom en hel timme hos min kinesiolog för att hon frågade Hur mår du?

8 juli.
Efterrätter och jag är en rätt trist kombo nuförtiden, det är ungefär bara sorbet sorbet sorbet. Men det här hörrni, jävlar vad gött! Jordgubbssorbet med frozen mojito. Magi! Att jag sen rapade mynta i ett dygn gör inte så mycket.

23 juli.
Nyhetssändningar, twitter, flashback och än mer nyhetssändingar (vilken förbannat stor skillnad mellan NRK och SVT, jösses!) fram till halv tre inatt. Allt från när K sa nu är det någon som skjuter barn på en ö också till att Flashback publicerade namnet och strax därefter norska och svenska medier. Väcktes i morse av Ks upprörda 80 döda! och vi åt frukost till nyhetssändningar och twitter.

3 augusti.
Strålande sommarväder är inte alls lika skoj när man är inomhus på ett kontor. Inte heller lika kul när man sitter på det där kontoret och personen man pratar i telefon med måste avsluta samtalet eftersom "vi ska åka wakeboard nu".

29 augusti.
En av mina nya kollegor är från Kina. Efter två inledande thai-luncher förra veckan sa han "Let me teach you how to do that" och nickade mot mina pinnar och min uppenbart kassa teknik. Idag har jag lärt honom snusa samt äta saltlakrits som tack.

4 september.
En ask antidepressiva medel, utskrivna i mitt namn. Jag har sparat den där asken i sex år. Inte för att jag tror att jag skulle ha användning av den, verkligen inte. Utan som en påminnelse på dels hur illa jag mådde där ett tag, men främst som en ond påminnelse om hur lätt det går att inkassera tabletter.

6 september.
Har du någon oanad talang?
Var tvungen att fråga K, han svarar "du kan bete dig som en seriefigur och är bra på ljudeffekter".

9 september.
Idag var jag den där människan som kutade mot tunnelbanedörrarna och slängde mig in när de stängdes. Effekten blev att jag studsade som en studsboll mellan dörr-dörrkarm-rakt på kille som stod bredvid. Ett sus hördes från de som såg spektaklet. Jag sa "tack" och gick så långt bak i vagnen jag kunde.

13 september.
Om jag tycker A och vill uttrycka det till person X och gör det genom att skriva/säga ÅÄÖ är det inte självklart att person X förstår att jag tycker A. Skulle snarare säga att det är ganska stor risk att A inte går fram, eller tolkas annorlunda. Och om det då händer, då går det liksom inte att skylla på att person X missuppfattat. Det är snarare så att jag måste förstå att ÅÄÖ inte var det det bästa sättet att uttrycka A.

17 september.
Vi dubbelkollade just datumet när vi blev tillsammans. Det är inte idag, inte heller imorgon och inte heller på måndag. Det var inte ens år 2006. Det var den 28 september 2005. Jorå. Paret med koll.

19 september.
Man vet att hotellrummet är stort när K måste ta i med full kraft för att kasta en snusdosa från en änden av rummet till den andra.

30 september.
Det där med insomnia och vakna med känslan av att aldrig ha somnat in är nog rätt tätt sammankopplade. Igår puttade K på mig vid halv tolv-snåret och bad mig sluta snarka när jag var HELT övertygad om att jag bara låg och funderade.

7 oktober.
Fick äran att berätta för min kollega att Steve Jobs är död. Are you joking? It's not a joke? Och sen tystnad.

16 oktober.
- Har ni haft tjejmiddag?
- Vi har haft gala.
- Galamiddag?
- Mest gala.

18 oktober.
Jag är nu ansvarig för musiken på kontoret. Eller ja, jag blev det för ungefär fem minuter sen. Första låten rullar och än så länge har en person inte ens reagerat samtidigt som den andra sittdansar för fullt med armarna i vädret. Vågar påstå att det är ett gott betyg.

29 oktober.
Okej, nu parallellkollar jag på The Hills och The City. Gud, jag behöver fler timmar på dygnet.

17 november.
Gick till fel utlämningsställe när jag skulle hämta hyrbilen. Att springa en kilometer i vinterjacka klockan 08.15 är inte min favoritgren.

21 november.
Det enda jag vet att jag vill är att någon ska peka med hela handen och bara "nu gör du såhär!". Fast det vill jag ju inte heller. Ni ser den onda cirkeln? Under tiden traskar jag på. Utan att bestämma mig. Och det börjar bli lite läskigt.

27 november.
Klockan 02.00 dricker jag en pepsi på en bar och får omedelbart kommentaren "jaha, väntas det tillökning eller?".

7 december.
Men det var inte blindtarmen. Vad det är visste de inte (surprise!)f fså nu har jag fått byta sjukhus i väntan på ultraljud (obs! ej gravid). Här är jag inte lika prioriterad. Men det känns på något sätt okej när den enda läkaren kikar förbi och bara "vi har fått in en våldtagen kvinna som jag måste ta hand om i ett par timmar, bara så ni vet".

27 december.
När man får hejdå-kram av brorsbarn som bara fortsätter att kramas och pussas för imorgon och dagen efter det och dagen efter det och dagen efter det och alla andra dagar då jag inte är där.

(Om ni vill läsa tidigare års Best of-listor finns de här: 2010, 2009, 2008, 2007, 2006).

och sen tyckte vi det var smart att ta en genväg som blev senväg.

Att handla trerätters nyårsmiddag för tio personer utan tillgång till bil är en historia i sig. Helt. Jävla. Slut. Men nu fattas inget utom bröd. Det kirrar vi imorgon, efter bowlingturneringen. Lite alkohol behövs också iofs, men det skickar jag K att handla. Hehe. Själv ska jag städa. Bombnedslaget ska förvandlas till en lägenhet där man kan röra sig.

torsdag, december 29, 2011

tvåtusenelva.

Jodå, det kommer att komma en Best Of för 2011. Men under tiden fyller jag i den här skojsiga listan jag hittat hos Cinderally och Linnéa.



1. Hände något i år/gjorde du något i år som aldrig hänt förut?
Jag besökte Turkiet och Tjeckien. Vågade en jävla massa saker jag inte vågade förut. Slappnade av.

2. Höll du några av dina nyårslöften?
Har inga löften. Förutom att vara glad.

3. Blev någon/några av dina vänner föräldrar i år?
Japp, en hel bunt.

4. Dog någon som stod dig nära?
Tre personer i vår närhet har dött de senaste tre månaderna, bara en av hög ålder. En begravning so far.

5. Vilka länder besökte du?
Finland * 2 eller kanske 3, England, Tjeckien, Turkiet.

6. Är det något du saknar år 2011 som du vill ha år 2012?
Jag vill ha ännu mer inre ro. Och veta vad jag vill.

7. Vilket datum från år 2011 kommer du alltid att minnas?
En fredag i maj hastade jag iväg på en fika. Trodde att det var ett möte för att se om jag ens skulle få komma på intervju för ett jobb. Tjugo minuter senare hade jag blivit erbjuden jobbet. En vecka senare tackade jag ja. Vändpunkt deluxe 2011. Tänker också ofta på den där magiska helgen när vi åkte iväg till ett hus och bara var i två dygn.



8. Vad var din största framgång 2011?
Att jag gick från att må skit första sju månaderna till att må bättre än vad jag någonsin gjort.

9. Största misstaget?
Tänker aldrig att jag gör misstag, utan att jag lär mig något.

10. Har du varit sjuk eller skadat dig?
Ett besök på akuten ganska nyligen. Annars rätt förskonad förutom någon förkylning.

11. Bästa köpet?
Våra resor, sängen och soffan.

12. Vad spenderade du mest pengar på?
Möbler. Vi har shoppat loss lite på senaste så att säga.

13. Gjorde någonting dig riktigt glad?
Mitt nya jobb. Mina vänner. K. Mitt liv.

14. Vilka sånger kommer alltid att påminna dig om 2011?
En finsk tango-låt.

15. Var du gladare eller ledsnare i år jämfört med tidigare år?
Var nära att krascha totalt i början av året. Hade gjort det om jag inte varit så envis. Nu mår jag bättre än vad jag kanske någonsin gjort. Så både och.

16. Vad önskar du att du gjort mer?
Lyssnat på hjärtat.

17. Vad önskar du att du gjort mindre?
Lyssnat på hjärnan.

18. Hur tillbringade du julen 2011?
Först ett par timmar i bil, sen med min brors familj.

19. Blev du kär i år?
Fortsatte att vara kär.

20. Favoritprogram på TV?
Homeland och Dox-dokumentärerna på SVT.

21. Bästa boken du läst i år?
De av Augusten Burroughs jag inte läst tidigare + Room.

22. Största musikaliska upptäckten?
Spotify. Hade nog inte riktigt fattat storheten innan.

23. Något du önskade dig och fick?
Nytt jobb.

24. Något du önskade dig men inte fick?
Nä? Ganska lyckligt lottad med andra ord.

25. Vad gjorde du på din födelsedag 2011?
Jag var i Prag, satt på en uteserving i solen och drack öl i mer än fem timmar. Sen åt vi middag innan vi upptäckte att hotellet gett oss en flaska bubbel i födelsedagspresent. Somnade en skvätt berusad och lycklig.


26. Finns det någonting som skulle gjort ditt år ännu bättre?
Fått träffa mina brorsbarn ännu mer.

27. Vad fick dig att må bra?
Solen, mina vänner, K, nystart på livet när jag bytte jobb.

28. Vilken kändis var du mest sugen på?
Jadu. Jag gillar ju Johnny Depp en del. Men det gjorde jag även 2010.

29. De bästa nya människorna du träffade?
Rikard och Anton.

30. Vad har du för nyårslöften inför 2012?
Att må bra. Vara nöjd.

onsdag, december 28, 2011

dagens i-landsproblem.

Blir jävligt provocerad över att tv-apparater på 32 tum beskrivs som Perfekt för sommarstugan eller sovrummet! av två anledningar.

1. Tv i sovrummet. Typ det dummaste påhittet NÅGONSIN.
2. En 32 tums platt-tv är större än vår nuvarande normalstora tjock-tv. Vad hände? När blev det för litet?

min kille och jag pratar om vad vi gjort under julen.

Jag köpte en limited edition-poster! utbrister han lyckligt. En science fiction cowboysar-filmaffisch, gjord i Danmark! 


Sen visade han en bild på mästerverket. Som tydligen är 70cm gånger 1 meter. Den här får INTE bo i sovrummet, så mycket kan jag säga. Även om den är lite snygg. Men creepy. 

man ska väl inte ropa hej ännu, men...

...får mail av min chef att Det vore bra om du bokar flygbiljetter snart. Flygbiljetter till mig. För att åka och jobba där hon bor. I USA. Silicon Valley. Kalifornien.

Okejrå!

tisdag, december 27, 2011

insikt.

Började diskutera min trettioårsfest förut. Så jag skrev en lista med gäster som jag absolut vill bjuda för att få lite koll på hur stor lokal som behövs. Det blev 45 personer. Kanske dags att skrota den där föreställningen om att jag har få, men nära, vänner.

hjärteknip.

När man får hejdå-kram av brorsbarn som bara fortsätter att kramas och pussas för imorgon och dagen efter det och dagen efter det och dagen efter det och alla andra dagar då jag inte är där.

här är den, krokodilen!

Här är krokodilen jag skrev om. Fattar knappt att jag stickat det här. Och färgerna. Hur fan tänkte jag? Men brorsbarnen älskar den. "Krokkis bor häääär". Jajamensan, det gör han. 

bästa julnyheten.

Fimpen är här!

måndag, december 26, 2011

julen.

Jag leker med lego, läser böcker, blir väckt av blöta pussar från brorsbarn, får barnkräks på kläderna, fotograferar men har glömt kamerasladden hemma. Typ så. Ganska gött.

fredag, december 23, 2011

svart.

Två timmars strömavbrott dagen innan julafton mitt ute på vischan. Det blev mörkt. Kan man säga. Och min telefon hade 7% batteri kvar. Men nu är vi tillbaka! Internet! Ström! Ljus!

lägesrapport.

Är hos mina föräldrar. På landet. Jag jobbar (ja, inte just NU men när jag inte skriver inlägget). Dricker kaffe. Mamma rotar i köket och testar att göra risgrynsgröt med sojamjölk. För det bara måste vi ju testa, sa hon och satte igång. Imorgon firar vi jul med mina brorsbarn. Ja, jag har ju två numera. Har knappt fattat det själv. TVÅ! En av årets finaste stunder är fortfarande då minstingen var sju dagar gammal och sov i min famn i timmar samtidigt som den äldre låg på andra armen och spelade Angry Birds. Alltså. Hjärtesmält.

torsdag, december 22, 2011

ännu en konversation hemma hos oss.

Jag: Du, den dag vi skaffar vi barn...
K: ...då kan vi köpa Playstation 3! 
Jag: ...då kan man sätta ungen i din famn och sen kommer du sitta uppslukad i åtta timmar. 
K: Ja. Det stämmer. 

kan inte släppa tanken på att jag var här för ett år sedan.

onsdag, december 21, 2011

tjugofem år.

Och de döms på båda punkterna. Straffet kan innebära 25 års fängelse. Har svårt att beskriva med ord hur jävla obehagligt det är.

tisdag, december 20, 2011

hur tror ni att det gick?

Självklart gick det bra. Har jag bestämt mig för något så går det.

Först såg det ut så här, med två meter långa paket. Paketet med fotpallen till soffan fick inte plats på bild.


Sen började jag montera. Skadade vänster tumme två gånger. Råkade blöda ner delar av sofftyget, men det var på den sidan som ingen ändå ska se. Lite ledsen för att vi bara hade ett plåster med Skalman. 

Sen blev det klart! Äntligen! Möblerade lite snabbt efter hur vi hade det förut, kommer nog se annorlunda ut i framtiden. Älskar vårt soffhörn. Och just nu sitter jag där vid röda lampan. Mycket fint. Tar en öl. Fiiiint. 


just nu.

Fick paket med 122 kg soffa levererad från Ikea lite tidigare idag. Eftersom vi inte direkt lyckades synka våra kalendrar så är K ute på viktigt galej och jag vägrar låta ny soffa stå i lådor. Så jag försöker montera den. Just nu har jag ont i händerna, svettas, flåsar och har fått slut på svordomar. I övrigt vid gott mod. Ska ha soffjäveln klar innan kvällen är slut.

torsdag, december 15, 2011

mmm, rök.

Insåg just att mitt hår luktar rök. Det var rökutveckling på jobbet idag. Först trodde jag att min dator höll på att explodera. Sen undrade jag om mina kollegors datorer höll på att explodera. Sen frågade jag högt varför det luktade så mycket rök och då satte brandlarmet igång och vi fick traska trapporna ner. Åtta våningar. Någon, oklart vem, hade nämligen tyckt att det var en smart grej att fjutta eld på en massa tidningar i en varuhiss. JÄTTESMART. Men det var ju lite spännande att se rökdykare.

jag ska alltså få 4,65 dollar? himla bussigt.

(klicka för att se bilden större)

åh!

Jenny bloggar så fint. Vår storfamiljsmiddag var så jävla bra. Det är alltid bra när vi ses, men att liksom bunta ihop alla människor inklusive pojkvänner var ett kul experiment. Jag hade tillbringat två dygn utan att träffa människor, sen den där natten på akuten, och sket i att det gjorde ont i magen varje gång jag rörde på mig. Jag älskar hur man kan sätta åtta personer vid ett bord och att det sex timmar senare fortfarande känns som att vi inte pratat klart.

onsdag, december 14, 2011

blocket hjärta.

Igår anlände vårt senaste fynd från Blocket. Älskar! Förhoppningsvis vår nya tv-bänk.

tisdag, december 13, 2011

måste lära mig förstå att jag inte är så dum jag inte.

Just nu verkar den här bloggen mest handla om sjukdom eller skryt. Men jag försöker lära mig att suga åt mig lite bättre av de komplimanger jag får och faktiskt försöka inse att de som säger det menar vad de säger. Så jag tänker fortsätta med lite miniskryt.

Haft en komplett galen dag på jobbet. Roddat med ungefär femhundra saker med hjärtat i halsgropen. Allt löste sig, allt är klart och distribuerat. Jag räddade misstag och såg till att det fungerade. Och så ringer min chef från USA och meddelar att "Du gör ett fantastiskt jobb". Man kan väl säga att det är PRECIS det ens kropp och hjärna behöver höra efter en sån här dag.

Nu ska jag släcka en brand till och sen käka middag med mina kollegor. Hejsvejs.

måndag, december 12, 2011

hur man vet att det närmar sig jul.

Förra veckan såg jag en äldre man i tomtedräkt, inklusive lösskägg, kliva på tunnelbanan vid Odenplan runt 9-snåret på morgonen. I dag såg jag samma man kliva av vid Hötorget. Han verkar ha fullt upp.

fredag, december 09, 2011

dagens sura granne.

När jag stod i tvättstugan kom en granne ner och frågade om hon fick köra en maskin tvätt eftersom det var panik och bråttom. Jag sa ja. Så hon kom ner igen och körde igång maskinen. Berättade att jag skulle komma tillbaka om en timme (bara den som har bokat tvättid kommer in i tvättstugan) och att hon kunde komma då. Men det gick inte, det var för sent. Hennes maskin skulle vara klar om en halvtimme. Jag sa ok, vi ses om en halvtimme. En halvtimme gick. Jag gick ner. Vek tvätt. Städade tvättstugan. Ingen granne i sikte. Efter femton minuter gick jag upp igen eftersom jag till exempel måste jobba också. Precis innan vår tvättid var slut går jag ner för att hämta tvätten och hittar grannen sittandes utanför tvättstugan. Jag berättade som det var, och hon kontrar surt med "du kan inte komma ner och sen bara gå efter två minuter igen ifall jag inte är här". Wtf? Jag var ju där i en kvart. Vilket jag upprepade igen. Hon svarade med "Jaha, då blev det missförstånd", rev ur sin tvätt ur maskinen och stormade ut ur tvättstugan utan ett ord.

Varsågod för att du fick använda någon annans tvättid som dessutom anpassade sina besök i tvättstugan efter dig plus väntade i femton minuter på dig utan att du dök upp. Ingen orsak.

torsdag, december 08, 2011

förra året åkte vi till thailand i två veckor, i år tjackar vi möbler.

I morgon kommer vår nya säng. Och jag beställde precis en soffa och lite annat jox på Ikea. Det är väldigt lätt att tjonga iväg en månadslön bara lite sådär. Ändå ganska impad över att vi i stort sett inte köpt något nytt eller dyrt till vår lägenhet sen vi flyttade in för mer än fyra år sen. Förrän nu då.

jag hoppas att det här är sista inlägget på ämnet.

Jodå, jag fick träffa en läkare tillslut. Efter nästan sex timmars väntan på akutmottagning nummer två. Total tid på två olika akutmottagningar igår: ungefär åtta timmar. De hittade felet (HURRA! Första gången någonsin, nästan), cystor och blåsor, och meddelade att de inte kan göra något nu. Bara att hoppas det går över. Om inte, operation. Vi får hoppas det går över.

onsdag, december 07, 2011

uppdatering.

När man hamnar på en akutmottagning med ev blindtarmsinflammation åker man gräddfil till undersökning och eget rum. Jag sov en sväng för jag var så jävla groggy. Men det var inte blindtarmen. Vad det är visste de inte (surprise!)f fså nu har jag fått byta sjukhus i väntan på ultraljud (obs! ej gravid). Här är jag inte lika prioriterad. Men det känns på något sätt okej när den enda läkaren kikar förbi och bara "vi har fått in en våldtagen kvinna som jag måste ta hand om i ett par timmar, bara så ni vet".  

Nä, men om vi skulle göra ett besök på akuten?

Kan ju vara kul.

ropade hej lite för tidigt.

Ont! Fan.

tisdag, december 06, 2011

det gick över.

Magsmärtorna alltså. Låg i soffan med eskalerande magont hela kvällen igår och trodde att jag skulle få bege mig iväg till farbror doktorn trots allt. Att ha en skärande smärta precis där blindtarmen sitter är generellt inte en lugnande faktor så att säga. Men nu mår jag bra igen. Tur det.

konversation klockan 00:30

Jag: Kan inte somna.
K: Snart har vi ny säng! Då kommer du sova jättebra. 
Jag: Jag vet. Men jag är fortfarande orolig för att jag valt en för mjuk madrass.
K: Du hade varit lika orolig om du valt en annan madrass. 
Jag: Sant. 
K: Det är alltså inte sängen det är fel på.
Jag: Sant. Det är min hjärna.
K: Sant. 


Min kille känner mig väldigt bra. Sen somnade jag! 

måndag, december 05, 2011

gnäll, gnäll.

Alltså, jag har väldigt ont i magen nu. Pigg i huvudet, men ont i magen. Jätte. Mycket exakt på samma ställe jag hade ont i för några år sen då jag hamnade på akuten en lördagnatt för att sen slussas vidare till ultraljud, skiktröntgen och en lång värdelös utredning om vad som var fel när jag hade så ont i magen att jag inte kunde stå upp. De hittade... ingenting! Efter x antal månader meddelade läkaren att jag med största sannolikhet har IBS och resten var upp till mig. Jag vill verkligen kunna känna att läkare är något jag kan gå till om jag mår dåligt, men icke. Och så farligt är det inte ännu, men magsmärtor ger minnen så att säga. Grrr.

ännu mer gnäll, fast lite roligt också.

Kom just och tänka på den här gamla bloggposten om när min gamla dator (som nu inte finns längre, vila i frid etc) ville gå i ide. Mycket roligt faktiskt. Hon var rätt kul emellanåt, gamla Bettan.

kom ihåg!

Slarva inte med vad du äter. Framförallt inte i typ en vecka i sträck. Din mage blir trasig. Okidoki?

söndag, december 04, 2011

jag ser ett mönster.

Letade lite i bloggarkivet igen. Läste igenom december månad, alla år jag bloggat på den här adressen. Och i början av december varje år finns det alltid inlägg om att jag mår dåligt, har falling down-dagar och allmän ångest. Förra året var jag dessutom så jävla stressad att jag i stort sett svimmade på jobbet. December alltså, vi är fanimej inte kompisar.

för övrigt.

Jävla skitsöndag. Utan anledning. Bara jävligt dålig dag.

grattis på födelsedagen!

Vi var på födelsedagskalas igår. Födelsedagsbarnet älskar män med skägg. Så min kille gjorde en skäggtavla. Födelsedagsbarnet blev så glad att hon grät.

lördag, december 03, 2011

dessa val.

Min kille gav mig ett val. Antingen så gör vi som en vanlig lördag, han kliver upp och gör frukost i köket innan jag kilar iväg på yoga. Eller så får jag frukost på sängen om jag lovar att ligga kvar hela tiden och dessutom se en film med honom. Jättesvårt val! Jättesvårt!

Men det blev yoga. Kändes som det bästa valet eftersom jag är så vansinnigt stel hela tiden. Tills jag gjorde någon övning som vände kroppen upp och ner och plötsligt blev jag medveten om att jag druckit fyra öl igår. Uff.

fredag, december 02, 2011

jag gör också fredagslistan.

Precis som alla andra.


Vad åt du till frukost?
En tallrik blåbärsyoghurt (om man ska vara korrekt: soyghurt) med linfrö, solrosfrö och fruktmüsli. Nedsköljd med en klunk te. 

Vad har fått dig att skratta idag?
Mina kollegor, en vän och en rolig film jag fick skickad till mig. 

Vad har du på dig just nu?
Jeans, ljusblå oversize-tröja, en leopardkofta och en stor mysig vit scarf. 

Hur ser resten av dagen ut?
Ska jobba lite till, sen äta mat med min kille innan vi tar med oss ett par öl och åker till våra kompisar som renoverar deras nya lägenhet. 

Vad händer ikväll?
Ja det svarade jag ju precis på. Äta på Chutney, åka och träffa vänner och dricka ett par öl i ett renoveringskaos. 

Och på lördag?
Träna, städa lite kanske, kanske jobba en skvätt och så födelsedagskalas på kvällen. 

Och på söndag?
Helst ingenting. Antagligen fippla lite hemma. 

Vad är det roligaste som hänt dig den här veckan?
Det har varit en ganska rolig vecka. Vi har köpt säng, jag har lunchat med vänner, fikat med vänner, varit på en middag och pussat på min kille. 

Och det absolut sämsta/tråkigaste?
För lite sömn och vissa tvära kast mellan total lycka och skräck. 

Hur lyder dina senast tre inkomna sms?
"No problem, see you soon!"
"Ha, skönt! :) Sitter på t-banan nu"
+ ett långt sms som skickas runt nu i juletid om att hylla kvinnan. Suck.  

Vad dricker du i helgen?
Öl, vatten, lite vin. 

Bästa bakfylletips?
1. Drick inte så mycket. 
2. Ta en resorb innan du somnar. 
3. SOV. 

torsdag, december 01, 2011

i övrigt kan mitt liv just nu sammanfattas såhär:

Det går bra nu*.




* Vilket också gör att jag bara inväntar den stora smällen.

gårdagens märkligaste.

1. Att två tjejer, max tjugofem, kliver in i hissen på jobbet med gigantiska överläppar och startar diskussionen hur de ska kunna förklara för sina pojkvänner att de nu är 1500 kronor fattigare och har svullna överläppar utan att behöva berätta om läppinjektionen. X kommer döda mig var bland det sista jag hörde.

2. Att jag står och sippar på ett glas champagne tillsammans med mina kollegor inför en stor middag och hör ett Ursäkta, kan vi komma förbi här? bakom min rygg, kliver åt sidan och förväntar mig att en eller ett par personer ska tassa förbi. Men istället kommer kameramän, fotografer och halva Stockholms journalistkår förbirusande samtidigt som de försöker få bilder och kommentarer från någon uppenbart mycket viktig person som också traskar förbi mig. Det passade inte riktigt in i mingelstämningen.

tisdag, november 29, 2011

mycket viktig info jag glömt att berätta.

Vi har köpt säng nu! Den kommer nästa vecka! Och ungefär tre sekunder efter att jag betalat kalaset fick jag ångest deluxe om jag valt en för mjuk säng. Det återstår väl att se, både för mig, min rygg och min plånbok.

kommunikation.

Mamma gillar inte att skriva sms, men gillar att få. Så jag skriver och får ofta svaret "Mailar" och sen får jag ett mail med svar. Funkar ju det med! Ungefär som när jag tappade rösten efter att ha bott och jobbat en vecka i Stockholm. Året var 2001 och jag vaknade av mitt försök att prata i sömnen men inga ord kom fram. Jag var alltså inte ens hes, rösten hade totalt försvunnit. Hade ingen aning om hur jag skulle sjukanmäla mig. Enda sättet var nämligen att ringa till en telefonsvarare. Tänkte att mamma kunde göra det, men hon hade varken mail eller mobil på den tiden, och jag kunde ju inte ringa henne eftersom jag *trumvirvel* inte hade någon röst. Så jag fick skicka sms eller mail till min brorsa. Som ringde mamma och högläste vad jag skrivit. Hon sjukanmälde mig och vi fortsatte kommunicera sådär ett tag eftersom hon ringde runt och letade info om hur man egentligen behandlar en tappad röst. Mamma ringde mig, pratade non stop en stund, jag mailade mitt svar till brorsan som ringde mamma, som sen återigen ringde mig. Runt runt runt. Ändå ganska fint att vi nu iaf kapat det här ledet med att behöva blanda in tredje part om något liknande skulle hända.

min kille och granen.

När K kollade den här bloggen igår utbrast han Men vad dålig bilden blev alltså! och menade det här inlägget. Jag muttrade lite och fick ännu mer ångest över att jag behöver byta upp min iPhone 3GS till en 4S inom väldigt snar framtid. Allt ser ju plötsligt ut som stryk. Sen skulle K kolla till granen, om den fortfarande levde etc. Han öppnade balkongdörren, klev ut och gastade glatt med mycket kärlek i rösten Men hej lilla granen! innan han kämpade sig i motvind fram till hörnet där granen huserar.

måndag, november 28, 2011

dagens komplimang.

You're such a genius! när jag svarade på frågan hur man gör om storleken på en bild på webbplatsen.

helt normalt.

Att skaffa gran är lite som att få ett barn. Klockan 02.35 vaknade jag av att huset höll på att blåsa sönder. Eller, det lät åtminstone så. Och min första tanke var självklart Granen!? och jag flög upp ur sängen. Den var något vindpinad, men den stod kvar. I morse var den lite på sniskan, men det gick att åtgärda. En jäkla tur att vi surrade fast den på sex ställen. Lilla granen.

söndag, november 27, 2011

årets gran är på plats!

En timmes slit i kylan med att surra fast granen och få ljusen på plats. Nu får vi bara hoppas att Berit inte käkar upp granen. 

irritationen, del 2.

Och istället för att komma med motfrågan "Hur menar du då?" börjar jag rabbla antalet öl jag druckit ikväll och hur bakis jag vanligtvis blir, hence the cola. Gaaaah.

irritationen.

Klockan 02.00 dricker jag en pepsi på en bar och får omedelbart kommentaren "jaha, väntas det tillökning eller?".

tisdag, november 22, 2011

tipselitips.

Johanna är i Tokyo och skriver så väldigt intressant och tar fina bilder. Läseliläs!

då är det bara att trycka på knappen då?

Vi har bestämt vilken säng vi ska köpa nu. Och sänggavel. Och soffa. Och fotpall till soffan. Jättebra! Framsteg! Nu återstår bara det allra läskigaste av allt: köpa skiten. Trycka på knappen, besöka butikerna och bli av med cirka en halv förmögenhet. Vi kanske vågar i helgen. Kanske.

och så lite skryt.

TACK för fina och smarta kommentarer här. Jag återkommer i ämnet. Just nu tänkte jag skryta om mitt arbetsbetyg från mitt förra jobb som damp ner förra veckan. Det stod en massa fint där, bland annat att jag är "highly intelligent". Nog för att det generellt finns finare komplimanger, men i en jobbsituation är det inte helt fel att bara "jag är skitsmart, det finns dokumenterat!". Hehehe.

Med vänliga hälsningar,
IQ Jättemycket*

* Har faktiskt ingen aning. 

måndag, november 21, 2011

krisen.

Vi måste prata lite mer om min trettio-årskris. Ni vet den där som pågått i mer än ett år nu. Den som inte har något att göra med min ålder utan istället handlar om insikten att ens tidigare vaga drömmar om framtiden, vad man vill göra med livet, nu måste börja bli verklighet. Inte så att jag tror att livet är slut vid trettiofem. Men vissa av de där sakerna jag ändå ser mig ha som sextioåring kräver ett visst förarbete. Typ om man vill ha barn. Eller ett hus. Eller byta karriär. Eller resa runt jorden. Och då kanske man behöver bestämma sig för vad som är viktigast, vad man vill mest, för att börja någonstans. Det är där skon klämmer. Hur fan ska jag veta? Jag lider av beslutsångest som emellanåt är rätt tuff, och kan ha väldigt svårt att veta vad jag vill. Det enda jag vet att jag vill är att någon ska peka med hela handen och bara "nu gör du såhär!". Fast det vill jag ju inte heller. Ni ser den onda cirkeln? Under tiden traskar jag på. Utan att bestämma mig. Och det börjar bli lite läskigt.

söndag, november 20, 2011

skörbjugg coming up.

Har för övrigt ätit på Max tre dagar av de senaste fyra. On the road-mat. Typ den enda som funkar när man är bökig och inte kan äta allt.

ratta ratta.

Nu är vi tillbaka i Stockholm igen. Båda två. Med nycklar. Jag har rattat bilen sjuttio mil sen i torsdags morse. Om man äger en bil är det ingen sträcka, men jag brukar vanligtvis knappt få ihop så många mil på ett år. Gillar att köra bil! Men vad trött man blir. Men värt när man kan svänga förbi Ikea bara sådär, plus lassa hela bagageutrymmet fullt med toalettpapper, tvättmedel, schampo, tvål och annat som är ett helvete att släpa utan bil. Nu har vi bunkrat för vintern så att säga.

fredag, november 18, 2011

joråsåatte.

Nä, men då sätter vi väl oss i bilen och kör 2,5h tillbaka till sommarstugan då!

note to self:

Om du akut behöver köra tillbaka till Stockholm från sommarstugan, pga viktigt möte, och planerar att sova en natt i lägenheten innan du åker tillbaka till sommarstugan igen: TA MED DIG NYCKLARNA! Du blir hemlös annars.

torsdag, november 17, 2011

vi fortsätter på det här med att fotografera på resor.

För att underhålla hjärnan med något annat tänkte jag förklara lite mer kring vad jag finner är så märkligt med det här. Och förresten - tack för alla svar! Jag har funderat en sväng till och tror nog att det är det arrangerade jag tycker är så märkligt. Att man inte försöker att antingen få en bra bild på objektet (byggnaden, utsikten, statyn etc) utan människor, eller får en vettig bild (avslappnad och naturlig, levande) på människorna som är med. Om man inte tycker att objektet är något att visa upp, utan att man måste tjonga in en människa som står uppställd framför, varför tar man då ens en bild? Och om du vill ha både och, varför inte försöka få en naturlig och fin bild? Att mixa ett försök till porträtt och att visa upp vad man vill visa upp gör ju dessutom att det konkurrerar med varandra. Men självklart finns det situationer som är helt baserade på att människor är med, och de är oftast de bästa. Om de är naturliga. Nu är jag långt ifrån en mästerfotograf, men tänkte illustrera vad jag menar med några egna bilder från resor.


Det här skulle verkligen vara en tråkig bild från Prag utan tanten på bilden, och inte bara för att hon har rött hår. Men att ha t ex K uppställd mot kameran här istället för en tant som traskar förbi hade även det gjort bilden trist. 
Den här moskén i Istanbul hade varit dötrist utan människorna och fåglarna på bilden. Men det som gör att jag gillar fotot är att det är naturligt. Ingen står uppställd och flinar i kameran och ändå är det mängder med människor på bilden. 
En människa framför James Bond Island i Thailand? Why oh why skulle det vara nödvändigt? Man fattar väl ändå? Jämför till exempel med den här (lite vackrare väder, ehum), där den fina bilden på paret konkurrerar med James Bond Island. 
Porträtt! Någon (K) ville ta kort på sin medresenär (mig). Han fokuserar på att ta en bild på mig, och ändå är det tydligt att vi sitter och käkar lunch och dricker fruktshakes på en strand i Thailand. Utan att fokus var att visa upp stranden. 
Tänk er att någon hade tittat in i kameran, uppställd och väl medveten om att han/hon blev fotograferad. Skulle det ha blivit lika skoj att se? Jag tror inte det. 

Och för att förtydliga, jag menar inte att hoppa på någon specifik eller säga att alla som läser här gör som jag inte gillar. Jag har bara svårt för fenomenet generellt då det känns så trist. Fast jag fattar att jag låter lite besserwisser. 

ps.

Vill bara förtydliga att det inte är ett dugg synd om mig. Jag är bara väldigt, väldigt trött både fysiskt och psykiskt just nu. Men det rättar till sig snart.

min dag.

Vaknade ungefär fem gånger under natten på grund av ond blåsa i munnen.
Vaknade inte när klockan ringde. K fick väcka mig.
Gick till fel utlämningsställe när jag skulle hämta hyrbilen. Att springa en kilometer i vinterjacka klockan 08.15 är inte min favoritgren.
Höll inte på att komma ut ur Stockholm eftersom de byggt om och vägrar skylta mot E4:an. Tack appen Waze.
Missade att svänga av i Uppsala och var tvungen att börna upp mot Sundsvall en bit. Visserligen bara några kilometer, men ändå.
Bytte om på en parkering.
Begravning.
Kom till sommarstugan och hittade återigen råttskit i alla lådor i köket. Precis som förra året.
Och precis som förra året öppnar jag nu en flaska vin istället för att städa bort skiten.
Trött.

söndag, november 13, 2011

fråga.

Det här är en uppriktig fråga.
Ni som fotograferar på resor och alltid (eller ofta) har en av resenärerna med i bild framför hus, kyrkor, sevärdheter etc. Varför? Vad är anledningen? Jag har funderat och funderat och kommer själv fram till tre möjliga svar:

1. Bevisa att man faktiskt var där. Som att det inte är riktigt, riktigt säkert att man verkligen stod där nedanför Eiffeltornet i Paris om det inte är så att någon i resesällskapet också är med i bilden. Känns som ett märkligt svar, men möjligt.
2. Normen. Att man faktiskt inte tänker sig för. Att alla "alltid" fotograferat så. Kanske grundar sig i då det faktiskt fanns begränsat med film i kameran, att det var dyrt och krångligt att framkalla och att man därför vill klämma in så mycket som möjligt?
3. Att det är roligare att titta på ett fotografi med människor. Det här svaret är väl visserligen sant, men jag förstår inte varför man inte då tar en bild på det man vill fotografera och därefter en bild på personen i fråga. Annars blir det ju bara något halvdant mishmash.

söndagsnöje.

Kommande vecka kommer att bli hektisk. Tisdag, onsdag och torsdag ska jag vara någonstans klockan 08 på morgonen. Vissa av dagarna tar det ungefär en timma att komma dit. Eftersom min dygnsrytm är lite förskjuten nu när jag vanligtvis jobbar ca 09.30-19 (eller 20...) och är världens mest morgontrötta människa plus tar ungefär hundra år på mig varje morgon krävs nu en viss planering för att inte vara stressmonster. Så jag har valt kläder till alla dagarna, hängt fram varenda lite pryl inklusive underkläder så jag slipper tänka minsta lilla. Känns mycket bra. Andra söndagsnöjen man kan roa sig med är att nästan svimma av bakfyllehunger samt bråka med sin bror via sms. Konstruktivt så det skriker om det.

lördag, november 12, 2011

en ny, tillfällig, familjemedlem.

Mina föräldrar har varit på snabbvisit. Vi har en gran i bilen! sa mamma när vi åt middag. Jag hade inte ens hunnit börja tänka på gran i år, men blev väldigt glad. Varje år hoppas jag att någon av våra grannar ska härma oss och ha en fin adventsgran på balkongen, men det händer aldrig. De kör sina fula ljusslingor som vanligt. Är visserligen väl medveten om vår lyx i att kunna få hemkörd en gran direkt från vår egen skog, men slutar ändå aldrig hoppas. För det är ungefär 10000 gånger mysigare med en gran på balkongen än en ljusslinga. Och what's up med blåa slingor? Usch.

trygghet?

Det var ju Alla Helgons Dag förra helgen (nej, inte samma sak som Halloween). Jag är uppvuxen med att då gå till en kyrkogård och tända ljus och tänka en stund på farmor, mormor, farfar, morfar, A, D och alla andra i mitt liv som tyvärr dött alldeles för tidigt. Skulle inte kalla mig själv för troende, men jag tycker samtidigt att det är väldigt fint med liknande traditioner. Förra lördagen tjatade jag på K att vi skulle gå till den fina (faktiskt!) begravningsplatsen som finns ganska nära oss. Och tända ett ljus. När vi kom dit var det ett hav av ljus vid minneslunden och mängder av människor som talade lågmält. Väldigt, väldigt fint. K kom på att han nog aldrig gjort det, och blev överraskad över hur fint det var, hur stillsamt och vackert. Att bara gå dit, tända ett ljus och tänka lite. Blev glad över att han tyckte det, för precis så tycker jag också. Det är inte ledsamt, det är fint. Oavsett vad man tror, tycker och tänker. I veckan ska vi på begravning, jag har en känsla av att det kommer luta mer åt det ledsamma hållet än det fina. Samtidigt som jag verkligen tycker att begravningar är ett fint sätt att säga hejdå. 

torsdag, november 10, 2011

jag FRYSER.

Jösses så kallt det är i vår lägenhet. Min standardoutfit hemma är alltid: tofflor, fleecetröja och filt så fort jag sitter ner, men utöver det har jag vetekudde och mängder med te. Ändå blir jag inte varm. Och det är inte börjar-bli-sjuk-frysa heller. Det som komplicerar hela situationen är jag vill kolla på tv. För att göra det utan störningar behöver vi hänga ut bordsantennen genom fönstret. Då behöver fönstret vara öppet. Inte helt bra.

faran med att jobba hemifrån.

Plötsligt har man jobbat tolv timmar och det kändes som tre.

onsdag, november 09, 2011

vi fortsätter att minnas.

Grottar fortfarande i arkivet. Skrattade högt tre gånger till mitt Best of 2010-inlägg. Herregud, förra året var ju JÄTTEKUL. Eller åtminstone: jag skrev rätt skoj faktiskt. Man får tycka det. Finns för övrigt ett sånt inlägg för alla år jag bloggat här, de länkarna hittar ni här.

november, juni - samesame.

Ska du ha den där? utbrast K när jag drog fram min gamla vinterjacka från garderoben. Det var nollgradigt ute och jag vägrade frysa, samtidigt som jag vet att om man väl tagit på sig vinterjackan åker den inte av förrän det blir vår ute. Fast 2009 hade jag iofs vinterjackan på mig i juni. Och ändå frös jag, vill jag minnas.

mörkret.

Hur mycket jag än vill slippa prata väder, höst och mörker så påverkar det. Mycket. Mer än bara "åh vad trist att det är mörkt". Måste faktiskt ta och kika på någon solresa snart, kommer kanske inte överleva till våren annars.

tisdag, november 08, 2011

vad hände?

Det här blir ju jävligt meta och kryptiskt, men ändå. Sen jag startade blogg under helt eget namn, där jag skriver mycket om sånt jag inte skriver om här (t ex kommunikation) har det bara rasslat till. Bloggen har inte ens funnits i en månad och hittills: inbjuden på evenemang som gästbloggare, frågor om intervjuer i branschtidningar och konsultuppdrag. Okej. Jag vet inte om jag mest ska dansa glädjedans eller hålla mig till att inte ta ut glädjen i förskott, så jag kör båda. Varvar var femte minut ungefär.

måndag, november 07, 2011

happy monday!

Jag är själv på kontoret hela den här veckan. Nästan. Gillar det. Tycker verkligen om mina kollegor, men har inga problem att jobba själv heller emellanåt. Framförallt inte eftersom de kommande veckorna kommer vara übersociala. Andra bra saker när man är själv på kontoret: inga problem att lyssna på samma låt på repeat ungefär tusen gånger. Idag kör vi den här, blir alldeles varm i magen.

söndag, november 06, 2011

kryp.

Ni vet när det bara kryper i kroppen och man är oförklarligt ARG? Så är det idag. Måste ta en promenad, eller nått.

lördag, november 05, 2011

fortsätter att snoka i mitt bloggarkiv.

Och hittar den här bilden. Jag tror att den där halsduken fortfarande finns kvar. Även mössan.

fredag, november 04, 2011

fredagsnöje.

Men gud vad roligt det är att gräva i sitt egna bloggarkiv! Hittade till exempel det här snart fem år gamla inlägget som jag helt glömt bort, inklusive allas upprördhet över mitt utseende på bilden. Det innebär för övrigt att det  inom ett par månader är sju år sen jag träffade K för första gången. Det är nästan läskigt länge. Sen hittade jag inlägget om när vår gran tog livet av sig. Det är en historia som vi fortfarande gillar att berätta. Och sen rattade jag in på min bloggserie "onödigt vetande om egon". Kanske borde ta upp den igen, det fanns ju fullt av vettig information där.

duktig egon!

När jag läste det här inlägget kom jag och tänka på när jag rotfyllde min tand. Skräcken. Hur panikslagen jag var den där dagen då tandläkaren berättat att jag behövde en rotfyllning. Hur jag insåg att det låg på topplistan över värsta-saker-någonsin-jag-aldrig-vill-utsätta-mig-för. En obeskrivlig skräck jag sällan upplevt innan, eller efter. Kan fortfarande inte riktigt förstå min panik, min rädsla, min skräck. Men jag gjorde det ju, jag rotfyllde. Och jag är fortfarande så jävla stolt över det, över att jag vågade göra något som jag var helt maniskt rädd för att göra. Klapp på axeln till mig själv, snart fyra år senare.

torsdag, november 03, 2011

torsdag.

Jag har haft en fin dag idag. En sån där dag då man både hinner jobba och få undan saker, samtidigt som man äter lunch med en vän, fikar med en annan och får massage av en tredje. Och ändå hinner hem och äta middag innan klockan slår 21. Det var väl mest det jag ville säga.

onsdag, november 02, 2011

mardrömmen.

Nu är jag inte helt säker här, men enligt mitt minne som vanligtvis är ganska bra så har jag aldrig tidigare gråtit till ett tv-program som inte varit fiktion. Ikväll grät jag tre gånger till Uppdrag Granskning. "Starkt reportage" är väl en så kallad underdrift. Titta på SVT Play om ni missade.

jippie!

Men det här med att jag totalt missat att P3 Dokumentär kört igång igen för säsongen? Jag ÄLSKAR P3 Dokumentär och har antagligen bloggat om det en miljard gånger. Bästa någonsin var när vi åkte tåg till Italien (och tillbaka...) och jag och K maratonlyssnade på dokumentärer. Samtidigt alltså. Sitta mittemot varandra och kika ut genom fönstret på Europa som susar förbi samtidigt som det pratas om tvångssterilisering i lurarna - helt underbart. På riktigt.

måndag, oktober 31, 2011

både bra och dåligt.

Att jag inte kan ta emot en komplimang eller beröm utan att tänka "nu måste jag göra det ÄNNU bättre".

måndag.

Ni vet när man slänger på sig kläder på morgonen utan att riktigt titta sig i spegeln? Och sen kommer till jobbet och inser att inget av det man har på sig egentligen passar ihop? En sån dag har jag idag. Det är tre olika varianter av rött, orangea naglar, ljusbruna stövlar som inte passar till klänningen, en kofta som inte heller passar till klänningen och så en jacka på det som verkligen inte passar till klänningen. När en journalist nyss ringde och frågade om jag var på kontoret höll jag på att dö av skräck eftersom min första tanke var att han skulle skicka en fotograf hit. Men jag slapp. I morgon tänker jag kolla i spegeln innan jag går hemifrån.

söndag, oktober 30, 2011

vad jag tycker är tråkigt.

Att många tjejer som klär ut sig till Halloween och maskerader alltid ska sikta på att vara klassiskt kvinnligt snygga i sin outfit eller väljer tema utifrån det. Typ det här. Hon är ju svinsnygg och alla får göra vad de vill bla bla bla, men jag tycker iaf det är mycket roligare att bara klä ut sig utan att lägga halva krutet på att vara så snygg som möjligt. Som ni vet vid det här laget är det till exempel inte min prio.

vad jag inte förstår.

Jag älskar självscanning i matbutiker. Gör livet nästan lika smidigt som att få mat hemkörd. Men så finns det vissa butiker som inte har självscanning i den märkelsen att du inte scannar under tiden du knallar omkring i butiken, utan fixar hela baletten vid kassorna. Hur fan tänkte de då?


1. Det tar längre tid.
2. Den klagar alltid ALLTID alltid på "det finns en oförutsedd vara" trots att jag inte har någon jävla oförutsedd vara, kanske bara en vante som ramlat ner eller att jag flyttat en vara från ena påsen till den andra.
3. Det kräver alltid att någon i personalen kommer och fipplar med maskinen.
4. Det finns väldigt lite personal kring de där maskinerna, eller åtminstone inte tillräckligt för att täcka sex maskiner som samtidigt vrålar "Det finns en oförutsedd vara!". 

Ser framför mig hur den stackars personalen bränner bilder på de där maskinerna. Själv vill jag sparkas när den stressar med att utbrista "Ta din varor!" när jag bara försöker få på mig vantarna innan jag släpar iväg på tunga kassar. 

lördag, oktober 29, 2011

det går utför.

Okej, nu parallellkollar jag på The Hills och The City. Gud, jag behöver fler timmar på dygnet.

från mig till er - HAPPY HALLOWEEEEEEN!

Tycka vad man vill om spektaklet, men det är ju trots allt Halloween. Jag ska inte göra ett dugg som har med det hela att göra i år men tänkte bjuda på tidigare utstyrslar (fast inte bara från Halloween) samt en liten favorit i repris längst ner eftersom så många tyckte den var obehaglig när jag la upp den första gången. Hehehehe.


fredag, oktober 28, 2011

god morgon förorten!

Veckan som gått har jag tagit ett foto med Instagram varje morgon när jag promenerat till till tunnelbanan:

Måndag

Tisdag

Onsdag

Torsdag

Fredag

torsdag, oktober 27, 2011

dagens utbrott.

Med risk för att låta jävligt besserwissrig - när människor gör idiotiska saker i naturen vill jag lämna tätbefolkat område. Idiotiska saker som i det som är självklart för alla som tillbringat mer än ett par semesterveckor i sommarstugan. Typ:
1. Undvik älgar. De är inte snälla. Älgar är farliga.
2. Undvik speciellt älgkor med kalvar. De är livsfarliga. På riktigt.

Idioter.

om några dagar är det november.

Fick just en väldigt stor längtan efter att äta frukost utomhus. Känns ju jättekul att det lär dröja sju åtta månader innan vi gör det igen. 

onsdag, oktober 26, 2011

vi har bott ihop i mer än fyra år nu.

Onsdag morgon, K står vid espressomaskinen och gör en latte som jag ska få. Mensvärk from hell. Och så inser jag:
1. Jag har en kille!
2. Som gör en latte till mig för att han vet att jag älskar det.
3. I vårt kök. Vårt gemensamma kök.

Lyckan! Tänk vad lätt det är att glömma bort såna enkla saker.

tisdag, oktober 25, 2011

förtydligande.

Nej, den här bloggen kommer inte försvinna. Jag har i alla fall inga planer på det.

måndag, oktober 24, 2011

PREMIÄR!

Om vi skulle prata om något roligt istället för cancer, nästan-sjukdomar, näsblod och allmän hösttrötthet? Okej! Ni som vet vad jag heter på riktigt kan surfa iväg till en adress som heter förnamnefternamn.se* och lägga till den i RSS-läsaren. Äntligen, äntligen, äntligen har jag ett hörn av internet där jag kan skriva under mitt riktiga namn. Vet inte varför det tagit så lång tid, men nu har jag äntligen fått tummen ur. Det är långt ifrån klart, men jag har redan börjat skriva. Så surfa dit nu. Nu!


* Ni skriver alltså in mittförnamnmittefternamn.se som i vad jag heter. 

söndag, oktober 23, 2011

plus att jag har väldigt svårt att göra mig av med kläder, trots att jag inte använder dem längre.

Och så städar jag garderoben och inser att jag har så mycket kläder att det knappt får plats. Den där känslan av att aldrig ha tillräckligt med kläder, eller rätt kläder, tar tydligen aldrig slut. Så nu får det vara stopp ett tag, förutom det nödvändigaste. Det blir äckligt.

cancer, I hate you.

Har känt mig sjuk hela helgen. Eller så som man gör när det ungefär är tre sekunder kvar tills att årets jätteförkylning bryter ut. Men det bryter inte ut. K påstod att jag tillbringade en hel arbetsdag i sängen igår, med femton avsnitt av The Hills och en chokladkaka. Chokladkakan räckte ungefär ett halvt avsnitt, sen mådde jag illa. Det var tänkt att vi skulle ha middagssällskap på kvällen, men det ställdes in. Och tur var väl det. Tjugo minuter över nio på kvällen får vi ett telefonsamtal om att världen nu är en person fattigare. Plötsligt blev allt annorlunda.

lördag, oktober 22, 2011

alla dessa beslut.

Ibland får jag ryck och kollar radhus på Hemnet. Hittade ett jättefint för 2,4 miljoner. Men tanke på priset på en lägenhet i Stockholm kändes det ju okej, tills jag rattade in på lånekalkylen och fick upp att vi i så fall behöver betala ungefär 360 000:- i kontantinsats. En kontantinsats som banken vill veta om man får från "eget sparande" eller "försäljning av annan bostad". Ja, trehundrasextio tusen har ju varenda kotte på banken, eller hur? Jag har ju skrivit om det förr, men det kan verkligen göra mig väldigt, väldigt ledsen. Hela situationen.

vad jag har lärt mig ikväll.

1. De som begår självmord i Singapore begravs med handklovar eftersom det är olagligt att begå självmord. Sen googlade vi och insåg att det var en myt.
2. Prata inte i telefon samtidigt som du försöker hitta ut från ett villaområde i Täby. Gick fel, missade bussen med 30 sekunder och nästa gick först 30 minuter senare.
3. Total tid dörr till dörr Täby-förorten (min) om man åker nattetid och missar bussen är drygt två timmar. Tror jag. Är ju trots allt inte hemma än.

torsdag, oktober 20, 2011

plus och minus.

Fördelen att jobba 99% mot USA: LUGNA dagar!
Nackdelen med att jobba 99% mot USA: GALNA kvällar!

Fast galna kvällar är rätt sköj också. Framförallt eftersom jag alltid är mest produktiv mellan 16-19. Fattar inte varför.

onsdag, oktober 19, 2011

ska vi prata lite mer näsblod?

Tredje kvällen i rad. Den här gången slutar det inte. Är inne på timme två nu. Tvättar samtidigt, ganska intressant kombination.

Update: Nu börjar jag bli yr. Tror jag ska vila lite.
Update 2: Det har slutat! Tog bara två timmar.

Och ja, jag vet att det går att bränna blodådrorna, men jag blöder näsblod i perioder och perioden går alltid över innan jag hinner ta mig för att kontakta läkaren. Plus att det där brännandet inte håller speciellt länge. 

tisdag, oktober 18, 2011

oh well.

Så står jag där för andra kvällen i rad, böjd över handfatet med ett hav av näsblod. Och så känns det som att jag inte kan någonting. Att jag när som helst blir påkommen som en bluff. Jag kan ju knappt stoppa mitt eget näsblod.

finns det fler därinne?

Det var premiär för skypesamtal med mig och världens finaste unge idag. Videosamtal alltså. Jag blev runtburen i deras gigantiska hus tills vi hamnade i lekhörnan. Känslan av att just sitta i en låda och bli omkringbaxad på var mycket stor. Emellanåt trillade jag omkull och fick stirra på taket en sväng. När han hade upprepat "finns det fler där inne?" tio gånger ropade jag till mig två kollegor. Minen på världens finaste unge då. Helt stum. Munnen vidöppen. Sen frågade brorsan om vi skulle säga hejdå, världens finaste unge gastade "NEJ!" och stängde av samtalet. Vi har lite att jobba på där.

apropå syslöjd.

Har jag berättat att jag råkade sticka en 1,5 meter (en och en halv meter) lång krokodil på högstadiet? Ja, råkade. Jag var tvungen att sticka något, man skulle ju göra lite ditten och datten. Så jag hittade något mönster på en krokodil och läste "20 centimeter" och satte igång. När jag stickat ett par veckor och insett att något var galet upptäckte jag att det var provstickningen, det där man gör för att kolla om garnet är rätt (eller vad det nu var) som skulle vara 20 centimeter. Inte krokodilen. Jag stickade som en galning den där krokodilen, det tog ett år innan den var klar. För övrigt enda anledningen att jag fick VG, eller kanske MVG, i syslöjd. Var så förbannat trött på krokodiljäveln när jag var klar att jag gav bort den till min brorsa. Femton år senare bor den fortfarande hemma hos honom och mina brorsbarn älskar den. Själv har aldrig stickat igen.

Hela den här historien är också ett tecken på min envishet. Har jag väl påbörjat något ska det avslutas. Oavsett. 

broderi.

Min kille berättade att han har bokat in en grej på fredag eftersom jag ändå ska på middag då. Han och en annan ska brodera. Och nu fick jag precis en pixel-bild han gjort på sig själv inför broderikvällen. Ett broderimönster alltså. Det är till och med så att jag blir sugen på att brodera. Var rätt duktig på korsstygn på syslöjden om jag inte minns fel.

måndag, oktober 17, 2011

bieffekter.

Hörrni, det är höst nu. Idag har jag köpt nya vinterskor, använt mössa för första gången den här vintersäsongen samt börjat kaskadblöda näsblod i duschen. Det ser ut som att vi mördat någon i badrummet. Mmmm, hösten!

musik!

Jag är nu ansvarig för musiken på kontoret. Eller ja, jag blev det för ungefär fem minuter sen. Första låten rullar och än så länge har en person inte ens reagerat samtidigt som den andra sittdansar för fullt med armarna i vädret. Vågar påstå att det är ett gott betyg.

söndag, oktober 16, 2011

har jag berättat att jag blivit besatt av The Hills?

Kollat ungefär tio avsnitt idag. Beräknar att hinna se ett par till innan dagen är slut.

jag är inte så jävla dum jag inte.

När jag handlade frukost igår slängde jag ner en flaska cola och en chokladkaka. SÅ JÄVLA SMART GJORT! På riktigt. Det var det enda som fick mig att rulla ur sängen idag - tanken på chokladkakan. Nu är den uppäten.

helt normal konversation mellan taxichaufför och inte skyldig:

- Har ni haft tjejmiddag?
- Vi har haft gala.
- Galamiddag?
- Mest gala.

lördag, oktober 15, 2011

om jag klarade det på 30 min?

Hahahahahaha. Nej.

tjockhårig.

Har klippt mig idag. Evigheter sen sist, och med tanke på att mitt hår inte bara växer som ogräs men är tjockt som fan var det mer än välbehövligt. "Jag är tjockhårig!" sa jag till min frisör. "Det var verkligen rätt ord, nu tar vi bort hälften" svarade hon och skar bort hälften. Jag känner en fysisk lättnad på huvudet, så mycket försvann. Underbart! Har för övrigt gått hos samma frisör i sexton år ungefär.

jag vet inte riktigt hur jag tänkte.

Sitter på tåget tillbaka till Sthlm. Nymålade naglar, det var liksom enda chansen att måla. Ignorerar att vagnen antagligen hatar mig. Eftersom jag måste handla på vägen hem beräknar jag att vara hemma 17.30. Behöver lämna lägenheten vid 18 igen för att komma till kvällens gala i den goda tid jag tänkt mig. Haha! En halvtimme att äta, duscha, fixa mig? Har aldrig hänt. Men jag ska göra mitt bästa.

fredag, oktober 14, 2011

helt okej kombination.

Hänger på landet hos mamma och pappa. Pappa snarkade nyss i sängen bredvid, jag pratade på Skype med min kollega i London. Mamma läser tidningen. Brasan sprakar Eftersom Lotta* alltid fryser så mycket. 


* Jag heter inte Lotta. Men alla dessa smeknamn som min familj har på mig! Lystrar bland annat till Lotta, Fia-Lotta och Busfrö. Kärt yngsta-barnet har många namn? 

blir ju lite kär i världen när en tunnelbanestation i förorten ser ut såhär.

torsdag, oktober 13, 2011

nu hände något ännu mer spännande!

Sms från min kille:
Ring sen när du närmar dig så står maten på bordet när du kommer hem.


JIPPIE YAY!

det hittills mest spännande som hänt idag:

Jag fick visa leg på Systembolaget.

måndag, oktober 10, 2011

hur man vet att ännu en dag gått.

Sofi Fahrman postar "Gårdagens val" och jag slås alltid av tanken Men vafan, har det redan gått en dag sen sist? 

söndag, oktober 09, 2011

lösning på irritationen: titta på istanbul-bilder.

andra saker som irriterar mig.

1. Att vi bott i vår lägenhet i över fyra år och fortfarande inte fått upp speciellt mycket på väggarna. Det dräller av konst som inte är upphängd, det ligger snygga affischer som inte är inramade i hörnen av varje rum och vi har fina ramar som ska fyllas med våra egna bilder. Men inget händer.
2. Att vi måste köpa ny säng och jag får ångest bara av tanken.
3. Att jag har haft ont i nacken i tre veckor.
4. Att det är måndag i morgon. Hade varit mycket trevligare med söndag.

irritationen!

Få saker irriterar mig så mycket som när man fått höra Det är superenkelt! och det sen visar sig inte alls vara så jävla enkelt utan att veta en massa detaljer. Det kan uttrycka sig lite olika. Just nu håller jag på att bråka med domännamn, webbhotell och Den superenkla installationen av wordpress!!!! som gör mig snurrig. Och förbannad. Enkelt? Helvete heller.

bil, stuga, vatten, kaffe, vin, böcker och det bästa sällskapet.

Min helg. Så jävla bra!

fredag, oktober 07, 2011

enkelt knep.

Ett av de enklaste knepen för att göra en taskig bild (utfrätt, oskärpa etc) snygg är att göra den svartvit. Som den här. Eftersom jag tog snabbt i motljus är stora delar av bilden utfrätt (när delar av fotot är så överexponerat/ljust att det blir helt vitt och därför inte går att korrigera i efterhand i t ex photoshop) gjorde jag om den till svartvit. Och plötsligt har vi en liten artsy-fartsy bild över den enorma mängd människor som var på väg till och från Blå moskén i Istanbul.

torsdag, oktober 06, 2011

om någon nu undrar.

Funderar ni på vad jag ska göra i helgen? Tänkte väl det. Jag ska göra det här.

dagens ämne.

Fick äran att berätta för min kollega att Steve Jobs är död. Are you joking? It's not a joke? Och sen tystnad.

onsdag, oktober 05, 2011

tillägg.

Linn spinner vidare på ämnet jag skrev om här och skriver väldigt viktiga och bra saker. Jag tycker ni ska läsa det. Även kommentarerna. För hon har en väldigt viktig poäng, bland annat att mitt inlägg delvis kan spä på smalhetshetsen. Och jag vill bara säga att jag håller med henne, men tror det är svårt att skriva om det utan att tangera den gränsen. Eller, jag tycker i alla fall att det är svårt. Det här är heller inte tänkt som något försvarstal, tycker bara ni ska läsa Linn. Läs bara!

men jävlar vad jag köpte turkish delight på plats.

Ibland shoppar vi väldigt mycket när vi är utomlands. Det är kul. Ibland handlar vi ingenting. Två veckor i Thailand och vi hade inte med oss en enda ny pryl eller klädesplagg hem. Nästan samma med Istanbul. Jag köpte en tvål och K köpte turkiskt äppelte. Punkt.

Imorgon vet man aldrig, men nu är det fortfarande idag.

Ni vet när man jobbat en liten stund på ett nytt jobb, låt oss säga drygt en månad. Då har man gått igenom fasen "jag kommer göra underverk på det här företaget" till "vad i helvete gör jag, jag kan ju ingenting!" och börjar sakta närma sig fasen "det här går ju bra, jag fattar grejer och gör en jävla massa nytta". Ungefär där är det fint. Och där är jag nu. Eller iaf idag. Kan även ha att göra med att jag just summerade min första månad inför chefer och styrelse och märkte att jag ju gjort en hel del. På en ynka månad.

tisdag, oktober 04, 2011

att vara smal och inte riktigt kunna prata om det.

Peppe skriver klokt om smalhet. Jag har tidigare skrivit en del om det från min synvinkel, t ex i det här inlägget, eftersom gamla komplex fortfarande gör att jag reagerar väldigt kraftigt på plumpa kommentarer om min längd eller vikt. Från mitt perspektiv kan jag tycka att mina tankar, känslor och åsikter om min vikt inte är riktigt okej. Inte nödvändigtvis att människor påpekar att de inte är okej, men hur normen säger att jag inte får tycka eller önska som jag gör. När jag föddes var jag tjock som en boll, vägde nästan fem kilo. Sen rasade det när jag lärde mig gå och sen dess har jag varit smal. I vissa perioder så smal att läkare och omgivningar trott att jag haft ätstörningar. Men jag vande mig ju vid hur jag såg ut, det blev min egen norm för mig själv och det enda jag visste. Minns fortfarande skräcken när jag fick mitt första (!) veck på magen när jag böjde mig framåt. Jag tror jag var sexton år och var övertygad om att jag inom kort skulle bli tjock. Mitt BMI är klart och tydligt underviktig, jag väger ungefär 57kg och är 183 cm lång. Det låter ju inte sunt någonstans, eller hur? Men det är jag. Min vikt har varit mer eller mindre konstant i tio år. Ibland går jag upp något kilo och det lägger sig direkt på magen och jag känner mig fet. Ibland går jag ner något kilo och det känns bra. Och det känns inte bra att det känns bra. Jag vill vara sund, inte smal. Ibland är jag extremt orolig för att det ska smälla till och jag plötsligt går upp tio kilo. Tror inte min kropp skulle hantera det så bra. I somras togs det foton på mig som jag i efterhand mådde illa av att se. Jag såg så smal ut och i kombinationen med längden såg det absurt ut. En period ville jag bara gömma kroppen för jag tyckte det såg så fel ut, så äckligt. Jag vill dölja knotor som sticker ut samtidigt som jag fasar inför den dag då vikten ökar samtidigt som jag fortfarande blir förbannad när nya bekantskaper oroligt påpekar Men du äter så lite! när jag vet att de bara tänker på hur mycket jag äter pga hur jag ser ut. Komplext. Emellanåt tar det upp mycket av min tankekraft, men jag känner att det är så jävla svårt att prata om det. För jag är smal, lång och kan bli modell!!!!!* och borde verkligen inte klaga när det finns så många som önskar att de var just smala och långa. 

* För övrigt jätteroligt att just den kommentaren gått från Du kan ju bli modell! till Du ser ju ut som en modell! när jag blivit äldre. 

pffft.

Ät ni era kanelbullar idag. Själv ska jag festa loss på en banan och lite nötter.
Mvh Tål-inte-vete-och-är-inte-alls-bitter.

måndag, oktober 03, 2011

det här är nog mitt favoritfoto från Istanbul just nu.

sömn, del hundratjugoåtta.

Förresten har jag bokat in två saker den här veckan som börjar 08 i centrala Stockholm. Det känns bra, kommer på så sätt tvingas att ha en bra sov-vecka. 08 känns kanske inte så tidigt, men jag jobbar ofta ganska sent på kvällarna pga kollegor på andra sidan jorden och då börjar jag lite senare på dagarna. Vilket inte är helt bra för sömnen.

mer om sömn.

Bara för att jag gått upp mellan 08-09 i helgen, vilket med mina mått mätt är mycket tidigt, är jag piggare än vanligt den här måndagen. Antar att det beror på kombinationen av att att regelbunden sömn är bäst samt att jag var trött-trött igår och sov som en stock i natt. Praktiskt oavsett eftersom jag idag är stora produktionsdagen.

söndag, oktober 02, 2011

bo som en kung.

Trodde ni att ni skulle slippa alla fotoinlägg efter vår Istanbulresa? Icke! Jag har bara inte hunnit redigera förrän nu. Så håll i hatten närmsta veckan eller så. Vi börjar med hotellet. Hotellet! När vi fått vårt rum gick jag och K omkring och bara gapade och sa Herregud! ungefär tusen gånger. Vi visste att vi skulle bo på ett jävligt bra hotell och vi visste att vi skulle bo i hotellets näst största rum, men vi var ändå chockade. Rummet var ungefär lika stor som vår lägenhet i Stockholm (70 kvadrat). Bara badrummet var lika stort som ett hotellrum i New York. Hotellrummet hade en egen hall i storlek med ett normalt sovrum. Sovrummet i sig var ungefär som två normalstora rum, sängen var bredare än lång. Och så badrummet då, badrummet med två handfat, en jacuzzi och en dusch. Vi hade kunnat bo där hur länge som helst, och då har jag inte ens räknat med takterassen där vi åt frukost varje morgon med utsikt över Istanbul. Eller alla detaljer som att damtoaletterna utanför rummet hade små "sanity kit" som innehåll en binda, en tampong och ett trosskydd. När blir det standard på offentliga toaletter? Nu kör vi bildbonanza från hotellet.