hur man än vänder på det så är arslet bak.

En av mina sämsta och samtidigt bästa sidor är mitt kontrollbehov. Jag har oerhört svårt att göra något utan att ha full koll på alla detaljer. Det är därför det tar uppskattningsvis två dygn för mig att hitta en bra resa att boka, men när jag väl hittar resan är det fanimej det bästa möjliga alternativet som går att uppbringa. Samma sak i jobbrelaterade sammanhang, såklart. Jag vet inte läget mellan att bara göra det som ombeds av mig och att göra det sjukt jävla bra. För jag kan inte genomföra det utan att verkligen förstå vad jag håller på med. Det här gör ju att jag kan sjukt mycket, och ofta har bra koll på både fördelar och nackdelar med det mesta, men helvete vilken stressnivå jag kan uppnå innan jag har den där kontrollen. Jag hatar att inte veta, att inte förstå, att inte vara helt säker på hur man gör saker och ting. Jag är medveten om det här, med det är svårt att balansera. Å ena sidan gör det att jag är kompetent och bättre än många på det jag gör, för det är jag faktiskt. Å andra sidan gör det att jag ofta mår dåligt på vägen fram tills jag har den grundläggande kontrollen. Och när jag mår dåligt mår jag också dåligt för att jag inte kan hantera att inte ha kontroll, att jag säkert är en jobbig jävel mot alla i min närhet och att jag mår dåligt för att jag mår dåligt för att jag inte klarar av att hantera min egen hjärna.

Oh the ond cirkel som aldrig försvinner.
Men jag försöker.
Fan vad jag försöker.