marshmallows på elgrill funkar faktiskt.

Att utesluta vissa alkoholsorter ur sin alkoholrepertoar på grund av att det ger för kraftig bakfylla känns väldigt vuxet. Det känns väldigt rutinerat. Och samtidigt väldigt pubertalt. Men jag vet inte riktigt vad jag ska göra. Har alltid varit den som varit ganska förskonad från bakfyllor. Lite ont i huvudet och ojandet och suckanden, men max en gång per år har jag varit sängliggande och illamående. Den här sommaren har jag däremot tappat räkningen på hur många gånger jag väst Jag mår inte så bra och sen krypit tillbaka ner i sängen dagen efter med tillägget Jag kräks om jag rör på mig. Sommaren har visserligen innehållit en fest av typen 30-årsfest, inflyttningsfest, midsommar, bröllop eller 60-årsfest varje helg. Festtyper som alltid ger en blandfylla istället för det klassiska med öl eller vin, enbart. Helgen som gick var den första på hemmaplan på nästan två månader, och självklart skulle det firas med några av de finaste människorna som finns på lite middag och spelkväll. Vi grillade fläskkotletter, grönsaksgrillspett och marshmallows. Vi spelade monopol så sent att när vinnarparet gick hem hade söndagens morgontidning redan anlänt. Och vi drack sprit. Inte så fasligt mycket tyckte jag, men det tyckte tydligen min kropp. Jag kom inte ur sängen förrän vid 18 igår, och då satt jag ändå på sängkanten och hade beslutsångest huruvida jag skulle stoppa fingrarna i halsen eller icke. Hur blev det såhär? Är det nu jag ska bli vuxen och tacka nej till sprit för att jag mår så dåligt av det att jag blir som sexton igen dagen efter? Det vill jag ju inte. Men jag hatar att hela dagen igår försvann, som så många andra söndagar den här sommaren. Nu känner jag mig dessutom väldigt mycket som en tonåring som skriver inlägg om fyllor. Gränsen mellan tonåring och vuxen verkar vara hårfin i vissa lägen. Men den här gången är det åtminstone jag som är fotografen.