en skvätt julkul.

Hela december försvann i en dimma av stress, minimalt med sömn och maximalt med aktiviteter som innehöll alkohol. När vi satt på bussen bort från storstan med fyra väskor fulla med julklappar ramlade axlarna ner ett par snäpp. Det blev en ny typ av jul för mig, med mycket fler människor än vad jag är van vid och mycket mer julklappar. Tröttheten attackerade och vi sov och sov och sov och vilade som om vi aldrig gjort annat. Så for vi Hem och inspirationen och kreativiteten rasade över mig. I min skrivbok finns trefyra blogginlägg och kanske början på en novell. Jag har inte skrivit så på över ett år, och jag önskar och hoppas att jag tar mig tiden att göra det nu. Snart. För tid får man inte, det tas. När vi återvände till ett tätare befolkningstal en vecka senare hade vi fem väskor med julklappar med oss och fick ta taxi från tunnelbanestationen. Julen var god.