söndag, maj 11, 2008

wien.

Ända sen vi blev tillsammans har K pratat om att han vill åka till Wien. Förra helgen var vi där. Solsken varvat med maffiga moln gjorde det mesta förbannat snyggt. Wien är pampigt och vänligt på samma gång. Schniztlarna är skitstora, ölen lite billigare och gratisfestivalerna är verkligen gratis utan avspärrningar eller vakter. Tyskan är svårare, men jag vågade ändå beställa saker kanske fem gånger. Förutom den gången i de turkiska kvarteren med marknader och mängder av folk en lördagsmorgon och målade grisar med vingar på väggarna. Då vågade vi inte beställa något annat än kaffe. Och knappt det gick. Ändå är det kanske det finaste minnet från hela resan. Tillsammans med M & T's gästfrihet (jag önskar att jag kände någon i varje land i hela världen, så mycket bättre alla resor skulle bli ur så många synvinklar), slottet som på avstånd upphörde att se tredimensionellt ut och spårvagnarna. Spårvagn är ett underskattat färdmedel.

3 kommentarer:

Anne sa...

Du känner en i Australien.

egoistiska egon sa...

haha! ja det gör jag ju fanimej ;) gud vilken bra (och dyr) idé...

Anonym sa...

Det fröjdar mig att ni var så nöjda med Hotel Moni! :-)