dagens lunch.

Curryfisksoppa (abborre!) med hembakat bröd. Helvete vad jag kände mig som Underbara Clara igår när K stod och gjorde soppan samtidigt som jag bara "Jag bakar lite bröd till!" och bakade bröd.

I alla fall. Det tog ungefär hundra år att värma den här soppan i micron på jobbet idag. När den väl var varm hann jag sleva i mig tre skedar innan jag fick ett telefonsamtal jag bara var tvungen att ta. Det pågick i 30 minuter. Sen värmde jag soppan i hundra år igen. Därefter fick jag äntligen äta! !!!. Tills jag fick ett fiskben i halsen.

Det var ju inte stort, det var det inte. Men jävligt irriterande. Kollega frågade om han skulle vända upp och ner på mig och banka mig i ryggen. Jag sa tack, men nejtack. K bad mig kila ner till plastikkirurgen en våning nedanför och operera bort det. Jag sa nej. Punkt. Testade med cola, godis, te och allt annat. Men icke. Det satt där.

Först när jag väl var ensam på kontoret, fem timmar senare, vågade jag host-halvkräkas. Då lossnade skiten. Hurra och allt sånt.

Duktig flicka reder sig själv.