just nu.
Jag sitter i solen på balkongen och väntar på att min kille ska vakna igen. Han gick upp och gjorde frukost åt mig imorse och somnade sen om. Jag har försökt tvätta våra balkongräcken, de är av glas. Och jätteskitiga. Igår åt jag middag med några av de finaste människorna i mitt liv. Jag har egentligen massa saker att oroa mig över, men av någon anledning gör jag inte det. Det är ovanligt. Oväntat. Samtidigt ungefär som att hitta hem. Är det såhär man ska må när man mår bra? Då vill jag fortsätta göra det. Tack.
1 kommentar:
Fan vad fint! Hoppas den känslan får sitta i länge länge.
Också: gu så fina ljusstakar!
Skicka en kommentar