en dålig dag blir jag vansinnigt irriterad.
Har ju tjatat om detta förut, men jag har väldigt bra minne. På senare år har det försämrats i takt med att jag hanterat min stress och kontrollbehov mycket bättre. Så ja, det hör säkert ihop. Men när jag kommer ihåg något så har jag nästan alltid rätt. Det gör mig till en jävla besserwisser emellanåt, men jag vet inte hur många diskussioner jag haft med människor där jag kunnat upprepa rätt svar på vad som nu diskuterats och ändå tror ingen på mig förrän det dubbelkollats. Det stör mig ibland. Fast jag vet ju att det inte är något att störa sig på.
Samma sak tvärtom också. Kan ta ganska illa vid mig när en person frågar något jag VET att jag berättat svaret på minst två gånger förut. Jag tolkar det omedelbart som att de inte är intresserade nog av svaret och därför inte lyssnar på mig. Tar det som något oförskämt. Samtidigt har jag ju lärt mig att det inte är så folk menar, och jag blir inte förbannad längre. Men förut: oj. Jag kunde verkligen bli arg. Men det var också innan jag helt hajade att min hjärna ibland verkar ha lite mer fotografiskt minne än andra. Fast det gör fortfarande lite ont i hjärtat varje gång det händer. Som ett litet, litet blåmärke i känslan av att inte vara omtyckt eller intressant nog att komma ihåg eller lyssna på.
8 kommentarer:
Jag är båda de personerna. Dels den som har ett väldigt bra minne, så att folk blir chockade ibland, men jag är också den som kan vara helt disträ och fråga samma sak tre gånger om jag inte aktivt lade svaret på minnet. Det är inte ointresse alls, bara blir så ibland!
Säger som johonna, det är verkligen inte ointresse, men hos mig nog tecken på svårkategoriserad kunskap och därför vet jag inte var jag ska lägga det--> det försvinner. Eller så.
Johanna, inte Johonna :)
Ja, jag vet ju att det inte är av ointresse. Det är bara det jag tolkar det instinktivt som. Det är trist att känna så.
Förstår det!
Btw tigger jag Paristips på min blogg idag, och hade då allra främst dig in mind :) Minns alla fantastiska instagrambilder *tipstigg*
Kram!
Minns du all typ av information lika bra? Jag har till exempel ett väldigt bra sifferminne och sångtextminne, men är helt värdelös på att komma ihåg folks ansikten och namn. Jag kan inte för mitt liv beskriva hur folk ser ut, vet knappt vad Oscar har för ögonfärg (jo, det vet jag, de är bruna, men du fattar principen).
Johanna: Det kommer!
Colombialiv: Nej. Jag behöver förstå informationen, och så fort jag gjort det så fastnar det. Hatar att inte förstå saker så jag försöker per automatik att ta in sammanhanget, logiken ganska snabbt etc. Och när det trillar ner så minns jag. För siffror och ord minns jag ofta fragment, typ "namnet börjar på M och har två A i sig" eller ngt. Samma med årtal, jag kan minnas om det är i början av 80-talet och om det är ett jämt årtal pga hur siffrorna ser ut.
Åh, låter så konstigt...
Jag har sjukt dåligt minne. Tror att det har blivit sämre bara de senaste månaderna eller det senaste året. Kommer inte ihåg någonting känns det som och jag skäms så himla mycket för att jag borde veta saker som jag bara glömmer. Skitjobbigt.
Skicka en kommentar