blir jag någonsin frisk?

Som tack för att vi skulle låta våra arma utarbetade kroppar och knoppar vila en helg på landet vid havet så fick jag halsmandlar som tennisbollar på vägen dit. Fredagskvällen tillbringades liggandes i soffan med echinagard och lördagen bestod av kan jang och andra nyttigheter som godis och te. Jag fick nog en släng av feber också, men idag mår jag bättre. Och vi hann med lite annat än att bara tycka synd om mig, trots allt. Vi drack latte där de spelade Sommaren är kort på repeat, inspekterade hus som ska rustas, jag fick användning av körkortet, såg fyra filmer, låg på bryggan och lyssnade på kluck i nästan tjugo graders värme och halkade omkring på svampar i skogen. Vi rodde eka också. Eller K rodde och skrattade åt mig som var rädd för att vicka ur båten. Jag är så båtovan att det är ohälsosamt. Har även hunnit läsa ut Doktor Glas och påbörjat Gregorius. Vi har projektvecka den kommande veckan och ska skriva så tangenterna glöder på egen hand på samma sätt som Bengt Ohlsson skrev Gregorious. Kul. Fast helst hade jag legat kvar på den där bryggan och lyssnat på klucken. Jag har så ont i halsen.