den svarta är min, bara min.
Snoozeträsket är inget träsk jag vill vara i. Men jag är där. Mobilklockan står konstant på 06.30 och ändå kommer jag sällan upp före 07. Minns sällan ens att det ringt före dess. Ändå kan det ju knappast vara så att jag sover gott i en halvtimme extra. Var nionde minut reagerar ändå hjärna i samverkan med handen och stänger av mobiljäveln. Dessutom blir jag alltid stressad och får skynda mig till jobbet och halva dagen känns förstörd. Men jag tror att lösningen har anlänt i form av en present från Göteborgsbesökaren. En fantastiskt fin väckarklocka! Jag fick den svarta och den passar in i mitt liv perfekt. När den ringer 06.32 tror jag att hjärtat ska stanna för att den skräller så dant, men vaken blir jag. Upp kommer jag. Två dagar i rad. No more snooze!
10 kommentarer:
fast alltså, det låter bra jävla obehagligt. Egentligen borde man lägga ner enormt mycket mer tid och omtanke på själva uppvaknandet. Liksom hitta det optimala.
Min farsa har väckt sin fru med frukost på sängen varenda dag sedan de flyttade ihop för typ 30 år sen. Det är ett fint uppvaknande.
Fast han är ju, som sagt, min farsa. Och redan gift. Synd.
Torgnysdotter: Ge henne inga konstiga idéer nu bara :). Jag tror lite på den där väckarklockan som är en lampa och så blir det sakta men säkert ljus i rummet...fast ja det lär man sig kanske ignorera efter ett tag :)
kentson, förlåt! Jag glömde.
Jag kanske är mest egons polare these days:-p
Jag tror också på lampan. Jag ska fan gå och spana in en snart. Det är typiskt slut på arbetsdagen kl 16, va?
SHIT; frukost på sängen VARENDA MORGON?! Underbara, underbara man alltså! Lyllo frun.
Jag har turen att flyga upp ur sängen då klockan ringer, oavsett, om jag måste upp till jobb/föreläsning alltså!
Men sluta nu! Det är ju underbart att snooza, jag upptäckte själv storheten i funktionen så sent som för något år sedan och jag älskar det. Om det handlar om tidsbrist är det väl bara att börja snooza lite tidigare. Varje gång något av larmen sätter igång (jag måste ha tre olika) och jag inser att jag kan snooza ett tag till, är som en liten vinst över a-samhället :)
torgnysdotter: ja faktiskt! för mig är det ganska avgörande för hur resten av dagen blir. frukost på sängen av K ska jag införa.
k: jag tror inte på det där riktigt. inte enbart, däremot kanske som komplement till t ex en väckarklocka.
annaluna: gud en sån lyx! jag är alltid trött, oavsett hur mkt jag sovit.
storey: det är INTE underbart att snooza mer än just när man snoozar. man blir stressad när man går upp = tar ut det underbara när man snoozar. och jag behöver min sömn, så det där med att börja tidigare tror jag inte på. du sover ju inte bättre när du snoozar liksom.
tank om det fanns snooze pa mobilen. nu maste jag ga upp nar den ringer. och det ar vanligtvis alldeles for tidigt. jobbigt att ga tillbaka till skolan.
har du inte snooze på mobilen anne? vad skumt!
jag använder bara mobilen som väckarklocka och har sedan länge märkt att snoze funktionen på min stänger av sej själv efter en timme. (jora jag är morrontrött).
numer kör jag med det ytters ohumana sättet att lägga den fyra meter bort från sängen och då är det lixom bara att kliva upp och sen fortsätta ut i resten av lägenheten.
dock så unnar jag mej att inte stressa utan tycker att om man gick upp utan att snoza så kan man gott unna sen en kopp kaffe och nyheterna i lugn och ro innan jag ddrar hemifrån, köper en macka på vägen och flyr ner i tunnelbanan.
joules: jag gjorde så förut, la den i en bokhylla några meter från sängen. slutade med att jag i sömnen gick upp och stängde av den, vaknade till först när jag var tillbaka i sängen.
ja men precis! när jag inte snoozar nu så hinner jag ta det lugnt på morgonen och läsa två delar av tidningen, äta frukost ordentligt utan att stressa. underbart!
Skicka en kommentar