men bänken blir tjusig. såklart.

Har säkert skrytit ett tiotal gånger om vår fantastiska balkong, men den är fantastisk. Fantastisk! Den fantastiska balkongen har dock saknat en liten bänk i den delen där det är kvällssol. Under semester lyckades vi lyckligtvis lokalisera en bänk hemma hos mina föräldrar. Den verkade perfekt. Vi ville bara måla själva bänkskivan en sväng. Bit av kaka. Väl här i storstan igen var det dags att köpa färg. Färg är skitdyrt. Vi köpte det allra billigaste av allt, eftersom vi inte pratar om någon bänk som ska finnas med oss resten av livet, och kalaset gick på 360 spänn. Rån! Dessutom var bruden i butiken obehagligt överlägsen mot oss, fast vi sa att vi inte kunde något och faktiskt behövde hjälp. Plus att jag var bakis. I alla fall - färg införskaffat. Idag var det dags att måla. Jag målade. Penseln gick i tusen strån efter typ tre penseldrag. Ungefär lika irriterande som när datorer kraschar och jag kände för att slå någon hårt. K såg rädd ut. Jag fick byta om och cykla till Coop och köpa nya penslar. Självklart började det regna under cykelturen. Kom tillbaka. Bytte kläder igen. Målade klart. Nu är jag färdig med grundlagret, och eftersom det tar ett ljusår för färg att torka så får jag avsluta arbetet imorgon. Samtidigt som allt detta har hänt har min kille pysslat i köket. Lagat mat och plockat undan disken osv. Igår hade han tvättstugan samtidigt som jag var på kontoret och gick igenom de 345 mailen jag fått under min semester. Därför känns det som att jag med gott samvete kan lägga mig i sängen och läsa nya Elle nu. Nån jävla måtta får det ju vara på rollerna i vårt förhållande.