ännu ett ganska lyckligt inlägg.

Livet är bra fint ibland. Framförallt nu när två av de bästa människorna i världen sen i fredags är våra nya grannar. Det är ganska galet, egentligen. Hur vi efter flera år i olika städer hamnar på gångavstånd från varandra. När vi är bakis, som igår efter hejdåvin halva natten på mitt gamla jobb, är det dock bra att gångavståndet kan omvandlas till ännu kortare cykelavstånd. Vi gled förbi och spanade in den nya färgen på väggarna och hälsade dem innerligt välkomna, innan vi botade bakfyllan med ny fylla. En nyss fylld trettioåring hade blivit bortrövad av sin flickvän och när de återvände hem överraskades trettioåringen med en sjujävla fest. Det var drinkbord och glada miner hela kvällen tills vi somnade på tunnelbanan hem. För att undvika att återigen vakna på ändstationen har vi börjat ställa mobilklockan. Väldigt smart faktiskt. Idag är jag inte bakfull alls, som att bakfylla plus bakfylla blir lika med noll. Istället har jag tillbringat hela dagen på balkongen läsandes uppsatser inför examinationen på torsdag, tillsammans med en och annan cola, pizza och smoothie. Vänner är finfina människor och den här sommaren kommer bli fantastisk.