jo, det är menisken vettu.

På onsdag har jag en gymintroduktion inplanerad. Skitroligt tycker jag, på riktigt. För jag har aldrig varit på någon sådan utan de få gånger jag gymat har jag hållt mig till de maskiner en treåring kan förstå sig på. Så lämpligt då att jag gått och blivit förkyld. Jag är inte däckad på något sätt, jobbar och är vid gott mod. Antagligen för att jag vilade upp mig rejält under helgen genom att sova tolv timmar varje natt, och röra på mig minimalt. Men vi hann insupa lite Roslagsluft i samband med en marknad (inköp: raggsockor och två påsar brända mandlar som gick åt i rekordfart) och lite höstfotografering. Men jag ska nog inte simma den här veckan, eller gå på gymintroduktion. Som grädde på moset så fick jag en låsning i knät i lördags, något jag ofta hade som liten. Däremot har jag aldrig vetat vad det egentligen varit för fel. Nu vet jag. Det är menisken. Jag har en meniskskada. Enligt Wikipedia så kan menisken skadas ”t ex vid vridvåld under idrottsutövande varefter man kan få låsningar i knäleden och värk”. Vi säger så och glömmer att det hände när jag låg nedbäddad i soffan och kollade på Animal Planet. Undrar om jag måste gå till läkaren nu?