kungen och jag.

Första gången jag såg Drottningholms slott annat än på foto var en varm söndag för tre somrar sen. Jag satt bakfull som en apa i baksätet på en bil påväg mot badstranden, samtidigt som jag funderade över om jag skulle kräkas i mcdonaldspåsen eller icke. Fick syn på ett slott och frågade, precis lika klokt som jag var illamående, Vad är det där för ett slott? Medpassagerarna skrattade åt mig, och jag lärde mig ganska snabbt var kungen bodde. Idag såg jag Drottningholm för andra gången. Uppskattningsvis 40 graders temperaturskillnad mot sist. Jag tappade känseln i tårna efter en halvtimme och slutade inte frysa förrän jag halvslumrat i sängen i två timmar tillsammans med vetevärmaren. Vi får fortsätta fota slottsträdgården i vår istället. Då skulle jag även kunna betala för att få fota i biblioteket inne på slottet. Det lär aldrig hända, men drömma går ju. Som vi gjorde på vägen därifrån om hur det skulle vara att se Kungen strutta omkring i bara kalsongerna eller att han skulle bjuda in oss på en öl så vi kunde få snacka lite skit med karln. När vi var hemma igen fick jag rapport om att vi missade Victoria med tjugo minuter eller så. Trist, hon är nog lika rolig att prata off the record med som kungen. Nästan i alla fall.