onödigt vetande om egon, del 9.
Om jag ska kunna sova måste jag befinna mig i liggande position, så bekvämt som möjligt samt med något täck-liknande över kroppen. Det gör att långa transporter, typ bil-buss-tåg, mest blir väldigt jobbigt. Jag blir ju lika trött som alla andra, men kan bara inte somna in. Sitter där och gäspar och är för trött för att läsa/skriva, men för obekväm för att kunna sova. Men så hände något. Idag sov jag mig igenom en tre timmar lång bussresa med bara ett fåtal uppvakningstillfällen. Jag kände mig pigg och fräsch när resan var över, vilket aldrig någonsin hänt förut. Skulle dock gissa att det var en engångsföreteelse, men det var ju kul att testa liksom.
2 kommentarer:
Haha! Där är vi inte det minsta lika (som vi verkar vara med mycket annat).
Jag somnar i stort sett så fort jag sätter mig på något som rör sig. Tåg, buss, bil. Har till och med somnat på flyg innan vi lyft från marken och inte ens märkt lyftet.
Jag tycker att det är en god egenskap jag har. Mina medresenärer är däremot inte riktigt lika imponerade.
Gud-så-skönt. Så skulle jag också vilja ha det. Fan vad alla resor skulle gå fort!!
Skicka en kommentar