åland.
Åland blev bäst. Jag ville ge K en resa utomlands i 30-årspresent, men pengarna räckte inte längre än till Åland. Fast med tanke på att både han och jag kan vara bland de mest lättroade människorna i världen, framförallt i varandras sällskap, så blev det som sagt bäst. Ändå.
Det är annorlunda att åka finlandsfärja när man inte har som mål att köpa sprit och dricka drinkar i hytten och undvika karaoken. Inredningen och människorna och maten är lika mycket 80-tal som alltid, men det är ändå annorlunda. Vi solade på soldäck innan det blåste så mycket att risken för att fladdra av båten blev överhängande, sov och läste i några soffor, tittade på skärgården och konstiga små öar med fåglar på. Hittade ett Elvis-flipperspel som vi antagligen hade kunnat spela i flera timmar om inte våra 10-kronor tog slut och jag kände mig nöjd med att slå rekordet.
Väl i Mariehamn väntade jag mig ett sunkigt hotell där vi bara kunde drömma om de fina hörnrummen som vi hade hittat bild på på nätet. Checkade in och fick ett hörnrum högst upp med utsikt mot hamnen och havet. Antagligen det finaste rummet på hela hotellet och jag blev fånigt lycklig då det stod ”Välkommen Egon!” på tvn i rummet. Inte van att bo på hotell direkt. Man fick en kapsylöppnare på rumsnyckeln och en satt fast i väggen i badrummet.
Vi drack latte och vatten på stan, tittade på hamnen på andra sidan stan och spelade minigolf. I början var jag väldigt duktig och K väldigt arg. Sen gick det överstyr och jag spelade skitdåligt och K skitbra. Men eftersom jag var först med att vara bäst så vann jag. Med ett poäng. Vi firade på en uteservering med öl och mat innan vi drack dyrt vin vid hamnen innan vi gick till hotellet. Där hade de stängt baren och bad oss komma tillbaka veckan efter, så vi drack vin på rummet och kikade på alla båtarna. Finlandsfärjor är ganska stora båtar och de gör snygga handbromsvändningar när de ska parkera.
Hotellfrukost är alltid det bästa. På förmiddagen inspekterade vi båtar och båthus och fik och promenadstråk och glassbaren med sto-ora glassar för jättebilliga pengar innan vi tog färjan hem igen. Den färjan var ännu mer 80. Vi halvsov i en soffa i en panoramabar och tittade på havet och skärgården resten av resan hem. Plus lite flipper. Tyvärr inte Elvis den här gången, men Alien-flipper fungerade det med. Som avslutning på resan spelades en spansk låt som lät som ”ont i magen” på skånska och barnen dansade för fullt.
3 kommentarer:
Det låter ju hur lovely som helst!!!
det var det också, konstigt nog.
Nu är jag sjukt avis. Fast vet du va? Jag har semester nästa vecka jag också. Och du vet ju hur ofta det händer i mitt liv...
Skicka en kommentar