hemma!

Vi tog taxi från tunnelbanan hem. Alternativet att släpa två resväskor, två ryggsäckar, en datorväska och en betjänt i ösregn kändes inte aktuellt. Drygt två veckor på landet känns som en evighet och ändå alldeles för kort. Blev stressad av mängden människor på centralen och så fort gudvadsköntattvarahemma-älskarvårlägenhet-känslorna la sig började hjärnan snurra över allt som måste göras, ska göras, bör göras och panik!! över att jag vill ha så fint här hemma men är världens slarvmaja. Men jag får ju ge mig. Blir så trött på mig själv och min förbannad jävla hjärna som emellanåt förpestar mitt liv rätt rejält. Så nu har jag placerat mig i min läshörna med datorn och väntar på att K ska komma hem med sushi och sen ska jag försöka njuta av de sista semesterdagarna så hjärnan går in i hösten på ett lite sundare sätt än hur det första halvåret av 2010 varit. Men mer om det någon annan gång. Nu ska jag sluta kasta ur mig klyschor.