vila i frid?
Folk dör på löpande band. Mammor, vänner och en hel del barn i Afrika. Men hur mycket jag än vill tro att alla lever vidare efter döden, kan jag inte släppa tanken på att det måste vara trångt nått så in åt helvete (ha-ha) där alla lever vidare. Frågan är då om det inte är bättre att inte leva vidare alls än att komma till ett ställe som är värre än t-centralen i rusningstrafik.
Allt man vill ha är ju lite lugn och ro.
5 kommentarer:
Verkligen! Men man kanske återföds, eller i allafall de flesta? Isåfall skulle ju iallafall en del av trångboendet lösas!
Haha! Den där tanken skulle jag ha kunnat tänkt. Jag funderar alltid på sådant där konstigt som ingen verkar ha reflekterat över. Förutom du då!
Jag har också funderat på vilka man kommer att återförenas med där uppe. Man säger ju att man ska träffa nära och kära, men vilka räknas som det? Min farmor som jag aldrig någonsin har träffat? Räknas hon? Gamla klasskompisar?
Svårt att veta.
Har du läst "hoppsan jag är död"? Den borde tilltala dig...
annaluna: har också tänkt den tanken, men den är lite riktigt lika logisk i mitt huvud. fast inte heller ologisk. komplicerat det här.
matilda: ja, det är ju därför både du och jag borde ha skrivare kopplade till hjärnan ;)
problemet om det är som jag tror (jävligt trångbott) måste det ju dessutom bli ofantligt svårt att hitta nära och kära bland alla miljarder av döingar...
torgnysdotter: nej! ska kanske göra det...
Det där är skitsvårt. Vad händer efter döden.
Å ena sidan vill jag tro att det inte bara blir svart och sen inget mer.
Men å andra sidan så vet man inte och borde passa på att leva som 17 för säkerhets skull.
Svår fråga helt klart.
Skicka en kommentar