"Träningen är militäriskt sträng. Ingen får lämna rummet, hur jobbigt det än blir."
Jag var verkligen helt slutkörd efter bikramyogan förra helgen. Låg som ett kolli i soffan och tryckte i mig kakor och frukt och vatten för att försöka återfå någon form av energi men utan framgång. Kände mig minst sagt oerhört klen. Därför var det med glädje jag läste artikeln i dagens SvD där en person som framställs som väldigt vältränad säger att Första gången var som att hamna i helvetet. Jag hade högläsning för K vid frukostbordet och kände mig inte alls lika klen längre. Men det där är nog inte rätt form av yoga för mig, även om det var väldigt roligt att testa (i efterhand, inte under passet) och jag säkert kan tänka mig att gå någon mer gång i framtiden. Men att byta ut poweryogan mot bikram? Njet.
5 kommentarer:
Nä, det låter lite väl. Jag blir öht lite anti när träningen är "militärisk sträng..." osv. Jag vill känna att de är kul till en viss gräns oxå, annars får det vara.
Samtidigt kan jag fatta varför det måste vara sånt pushande, annars så skulle nog alla ge upp efter typ tre minuter (då svetten börjar forsa fram...) Men jag håller med, det är kanske inte det optimala för mig heller, som sagt.
Jag misstänker att jag är helt tvärtom. För att få mig att göra något jag inte känner för, alltså träna, så måste det vara hårt. Helst ska det finnas någon otrevlig kvinna eller man som vrålar åt mig och nästan tvingar mig att köra om och om igen. Fast säg det inte till någon. Jag kanske får en ilsken personlig tränare i julklapp då! :)
Det finns så många typer av yoga och jag tror alla har sin favorit. Däremot är det kul att pröva olika och se skillnaden :)
Jag gillar oxå när det är lite strängt. Man skall nästan bli illamående. hehe
Ivana & Weronica: Ja, olika typer av träning passar ju olika människor. Wero, du borde verkligen testa bikram, har en känsla av att det skulle passa dig! (Och ja, det är ju liksom charmen med yogan, alla kan hitta ngt som passar dem)
Skicka en kommentar