trauma.
Hittade en tvestjärt i sovrummet i morse. Jag gillar verkligen inte tvestjärtar. Det kan möjligtvis att göra med att brorsan lurade mig att jag skulle dö om de nöp mig, och jag trodde på detta i ganska många år. Inte underlättade det av att vår postlåda alltid var full av tvestjärtar på sommaren. Tvestjärtstrauma deluxe! Dagens tvestjärt slängde jag ut genom fönstret, han landade hårt på en sandlåda (låda med sand inför vintern, inte en sån som barn leker i) och jag hoppas han dog. Faktiskt. Ibland har jag svårt att förstå själv att jag är uppvuxen på landet-landet. Koskit och hästskit och annat gödsel däremot, det har jag inga problem med.
4 kommentarer:
Jag förstår dig till fullo. De är kräk!
En gång hade jag en tvestjärt innanför byxorna i flera timmar. Det killade och hade sig men jag hittade inget. Förrän den hade kommit upp mot magen.
Jag tror aldrig jag har fått av mig byxorna snabbare än då. Fy fan.
När jag var i Östersund nu nyligen pratade jag med en insektsexpert om just tvestjärtar och beklagade mig över att jag tyckte att de var lite läbbiga eftersom de bits.
-de bits inte, sa experten.
Jag hann bli både lättad och lite konfundersam och frågade om det verkligen var säkert eftersom jag har hört att de visst gör det?
-jag är säker, svarade han. De STICKS. Inte bits.
Ja jippie, mycket bättre...
Haha! Det är helt okej att önska livet ur tvestjärtar. Och fästingar och annat otyg.
Haha, tack för er support!
Skicka en kommentar