best of 2011.

1 januari.
På tolvslaget satt jag på toaletten och kissade. Tror det i alla fall, det är alltid lite oklart vilken klocka som går rätt.

21 januari.
Märker ni att jag svamlar? Är ej full. Åker tåg. Skakar mycket. Hej.

10 februari.
I alla fall, det roliga är ju att snacka english och framförallt att prata med britterna, irländarna och amerikanarna. Fransmännen är mest ansträngande för örat men tyskarna och finnarna lättast att förstå eftersom de inte svänger sig med svåra ord som bara native english speakers gör och att deras hårda accent gör det sjukt lätt att förstå dem. Nu ska jag fortsätta lyssna på Irländaren. Det gillar örat.

22 februari.
Fick hålla andan när jag pratade med en kollega för att inte börja gråta. Eller fortsätta gråta eftersom jag nyss gjort det på toaletten.

5 mars.
Köpte en mindfulness-app häromveckan. Verkade sjukt bra. Problemet är bara att tanten som snackar pratar så lå-å-å-ångsamt och med så många sekunder mellan varje ord att jag blir stressad och stänger av appen istället för att ens ta mig igenom treminutersmeditationen.

29 mars.
Har även mätt mig, jag är exakt lika lång som för tio år sen. Var lite orolig att jag skenat obemärkt i längd, men icke. Tryggt.

29 april.
Hade en diskussion om uteliggare med de ickesvenska besökarna lite tidigare i dag. Fick frågan om det inte var extra tufft för uteliggare här i Sverige eftersom 1. det är så kallt på vintern och 2. det är så ljust på sommaren att de inte kan sova.

2 maj.
Vad jag borde göra just nu: sitta på ett plan till Geneve.
Vad jag gör just nu: ligger i soffan, kollar Oprah, längtar efter nässpray och ska äta glass för att lindra halsont.

5 maj.
Till exempel har jag eventuellt redan lyckats döda tomatplantan jag fick för mindre än en vecka sen. Men jag tänker positivt och planterade den i en större kruka i alla fall. I blomjord för krukväxter inomhus. Wish the tomatplanta luck.

11 maj.
De har inte bara överlevt - de har slagit ut också. Haha! Förutom tomatplantan då, den har gått från att vara frostskadad till att vara brännskadad. Känslig sak det där.

17 maj.
- I'm allergic to milk and wheat
- Butter ok yes?
- No, butter is not ok.
- Yes?
- No!
- Ok!

20 maj.
Skulle lyxa med korv och strips på lunchen, så var stripsen slut. Slut! I en korvkiosk! Fick köpa en sallad istället. Jättekul.

5 juni.
Men med tanke på att vi gärna vill bo i Stockholm och som sagt är ganska lata och bekväma av oss kommer nog ett radhus att bli lagom och rimligt. Fast jag skulle inte säga nej till ett radhus precis vid en stor åker, en skog och närhet till havet. Går det att ordna tro? Eller ännu bättre - ett torp med trädgård, en skvätt skog och en åkerplätt på en liten ö nära Stockholm. Behövs väl ett tiotal miljoner, men sen är det vårt!

9 juni.
Men - så uppenbarar sig det återkommande problemet med sommar, parkhäng och att vara tjej. Kissa? Var? Hur? Nej. Sitter nu på tunnelbanan och håller på att sprängas efter tre öl.

14 juni.
I morse började jag gnissla tänder på tunnelbanan under kapitlet där Foer sakligt redovisar för hur slakt av kalkoner går till.

23 juni.
En kollega frågar lite försiktigt om det var meningen att hon skulle få ett testmail. Det var det inte. Det var inte heller meningen att 50 000 personer skulle få det mailet. Jag låg över skrivbordet och skrek fula ord så pass länge att kollegor började kommentera Det är inte så farligt med försiktig röst. Nä, 50 000 personer är inte så farligt. Inte alls.

27 juni.
Jag ska bli faster igen! Och det redan i augusti, så man kan lugnt påstå att jag glömt berätta. Eller har jag berättat? Oh well, så HIMLA roligt oavsett.

4 juli.
Jag har trott att jag ska gå i tusen bitar, jag har gråtit på toaletten på jobbet fler gånger än vad jag kan räkna, jag har gråtit i smyg framför datorn i öppet kontorslandskap, jag har suttit hos min chef och gråtit, jag har stått mitt på Åhlens och gråtit tillsammans med en kollega, jag har gråtit mig igenom en hel timme hos min kinesiolog för att hon frågade Hur mår du?

8 juli.
Efterrätter och jag är en rätt trist kombo nuförtiden, det är ungefär bara sorbet sorbet sorbet. Men det här hörrni, jävlar vad gött! Jordgubbssorbet med frozen mojito. Magi! Att jag sen rapade mynta i ett dygn gör inte så mycket.

23 juli.
Nyhetssändningar, twitter, flashback och än mer nyhetssändingar (vilken förbannat stor skillnad mellan NRK och SVT, jösses!) fram till halv tre inatt. Allt från när K sa nu är det någon som skjuter barn på en ö också till att Flashback publicerade namnet och strax därefter norska och svenska medier. Väcktes i morse av Ks upprörda 80 döda! och vi åt frukost till nyhetssändningar och twitter.

3 augusti.
Strålande sommarväder är inte alls lika skoj när man är inomhus på ett kontor. Inte heller lika kul när man sitter på det där kontoret och personen man pratar i telefon med måste avsluta samtalet eftersom "vi ska åka wakeboard nu".

29 augusti.
En av mina nya kollegor är från Kina. Efter två inledande thai-luncher förra veckan sa han "Let me teach you how to do that" och nickade mot mina pinnar och min uppenbart kassa teknik. Idag har jag lärt honom snusa samt äta saltlakrits som tack.

4 september.
En ask antidepressiva medel, utskrivna i mitt namn. Jag har sparat den där asken i sex år. Inte för att jag tror att jag skulle ha användning av den, verkligen inte. Utan som en påminnelse på dels hur illa jag mådde där ett tag, men främst som en ond påminnelse om hur lätt det går att inkassera tabletter.

6 september.
Har du någon oanad talang?
Var tvungen att fråga K, han svarar "du kan bete dig som en seriefigur och är bra på ljudeffekter".

9 september.
Idag var jag den där människan som kutade mot tunnelbanedörrarna och slängde mig in när de stängdes. Effekten blev att jag studsade som en studsboll mellan dörr-dörrkarm-rakt på kille som stod bredvid. Ett sus hördes från de som såg spektaklet. Jag sa "tack" och gick så långt bak i vagnen jag kunde.

13 september.
Om jag tycker A och vill uttrycka det till person X och gör det genom att skriva/säga ÅÄÖ är det inte självklart att person X förstår att jag tycker A. Skulle snarare säga att det är ganska stor risk att A inte går fram, eller tolkas annorlunda. Och om det då händer, då går det liksom inte att skylla på att person X missuppfattat. Det är snarare så att jag måste förstå att ÅÄÖ inte var det det bästa sättet att uttrycka A.

17 september.
Vi dubbelkollade just datumet när vi blev tillsammans. Det är inte idag, inte heller imorgon och inte heller på måndag. Det var inte ens år 2006. Det var den 28 september 2005. Jorå. Paret med koll.

19 september.
Man vet att hotellrummet är stort när K måste ta i med full kraft för att kasta en snusdosa från en änden av rummet till den andra.

30 september.
Det där med insomnia och vakna med känslan av att aldrig ha somnat in är nog rätt tätt sammankopplade. Igår puttade K på mig vid halv tolv-snåret och bad mig sluta snarka när jag var HELT övertygad om att jag bara låg och funderade.

7 oktober.
Fick äran att berätta för min kollega att Steve Jobs är död. Are you joking? It's not a joke? Och sen tystnad.

16 oktober.
- Har ni haft tjejmiddag?
- Vi har haft gala.
- Galamiddag?
- Mest gala.

18 oktober.
Jag är nu ansvarig för musiken på kontoret. Eller ja, jag blev det för ungefär fem minuter sen. Första låten rullar och än så länge har en person inte ens reagerat samtidigt som den andra sittdansar för fullt med armarna i vädret. Vågar påstå att det är ett gott betyg.

29 oktober.
Okej, nu parallellkollar jag på The Hills och The City. Gud, jag behöver fler timmar på dygnet.

17 november.
Gick till fel utlämningsställe när jag skulle hämta hyrbilen. Att springa en kilometer i vinterjacka klockan 08.15 är inte min favoritgren.

21 november.
Det enda jag vet att jag vill är att någon ska peka med hela handen och bara "nu gör du såhär!". Fast det vill jag ju inte heller. Ni ser den onda cirkeln? Under tiden traskar jag på. Utan att bestämma mig. Och det börjar bli lite läskigt.

27 november.
Klockan 02.00 dricker jag en pepsi på en bar och får omedelbart kommentaren "jaha, väntas det tillökning eller?".

7 december.
Men det var inte blindtarmen. Vad det är visste de inte (surprise!)f fså nu har jag fått byta sjukhus i väntan på ultraljud (obs! ej gravid). Här är jag inte lika prioriterad. Men det känns på något sätt okej när den enda läkaren kikar förbi och bara "vi har fått in en våldtagen kvinna som jag måste ta hand om i ett par timmar, bara så ni vet".

27 december.
När man får hejdå-kram av brorsbarn som bara fortsätter att kramas och pussas för imorgon och dagen efter det och dagen efter det och dagen efter det och alla andra dagar då jag inte är där.

(Om ni vill läsa tidigare års Best of-listor finns de här: 2010, 2009, 2008, 2007, 2006).