Vilken är din favvoblogg?

Jag tänkte städa och rensa lite i min RSS-läsare snart, och har varit sugen på att få in lite nya bloggar. Såååå, vilka är era favvobloggar? Hit me!

Självklart blir det en "Best of" efter nyår, precis som jag gjort sen 2006 (shit!). Men tills dess sammanfattar vi året lite med den här listan jag hittade hos Kaospatrullen. 

1. Gjorde du något i år som du aldrig gjort förut?

Herregud ja! Stort som smått. Körde bil i USA, besökte ställen jag inte besökt förut, lämnat ett möte gråtandes, genomfört projekt på jobbet jag inte trodde jag skulle klara av, yogat framför en tv och annat sånt där. Föreläst på stora konferenser, för företag och på en skola. Frågade K om det här också och hans spontana svar var du bytte knäckebröd en vecka, det är rätt stort. 

2. Höll du några av dina nyårslöften? Kommer du ha några nya för nästa år?

Har inga nyårslöften mer än att försöka må bra och lyssna på mig själv. 

3. Blev någon/några av dina vänner föräldrar i år?

Ja, stambyte. Så himlans härligt. 

4. Dog någon som stod dig nära?

Nej. Det dog tillräckligt med folk i min närhet under 2011. 

5. Vilka länder besökte du?

USA (San Francisco med omnejd), Tyskland (Berlin), Spanien (Gran Canaria), England (Cambridge). 

6. Är det något du saknar år 2012 som du vill ha år 2013?

Lite mer lugn och ro i hjärnan och hjärtat, tack. 

7. Vilket datum från år 2012 kommer du alltid minnas, och varför?

Jag minns alltid min födelsedag, 8 maj, eftersom jag älskar att fylla år. I år var jag i Berlin och väcktes av min vän som knackade på hotellrumsdörren och han gav mig ett paket. Sen åt vi värsta goda hotellfrukosten, var på en konferens där jag blev grattad av mängder av människor. På kvällen åt vi på White Trash Fast Food och var på en fest. Kvällen slutade med att vi drack champagne på mitt hotellrum och blev djupa och pratade om liiiivet. Fin dag! 

8. Vad var din största framgång 2012?

Att jag fått ett annat lugn, trots att det har varit helt jävla galet emellanåt och jag har haft perioder då jag mått väldigt dåligt. Som vanligt. Men i grunden har jag vågat mycket mer. 

9. Vad är du mest nöjd med?

Att jag i vissa lägen verkligen lyssnat på mig själv. Som när jag och Linn drog till Gran Canaria och inte gjorde någonting i en vecka. Underbart. Och när jag genomför vissa smått omöjliga saker på jobbet. Samt att jag, när jag bestämde mig för att byta jobb, plötsligt blev kontaktad av en mängd rekryterare utan att jag själv gjorde något. Det var fint att få ett bevis på att mitt cv är värt något. Fånigt men sant. 

10. Största misstaget?

Jag vet att jag gör misstag, men tänker verkligen att jag lär mig något av allt. Men okej, jag har varit väldigt naiv i några situationer, och när de sen gått åt helvete har jag tagit det mycket personligt. 

11. Har du varit sjuk eller skadat dig?

Inte i den klassiska bemärkelsen. 

12. Bästa köpet?

Min killes flygbiljetter t/r till San Francisco så vi kunde ha semester ihop där (jag reste ju i jobbet), resan till Gran Canaria för den veckan var så absurt välbehövlig, samt min nya kamera som jag köpte för en månad sen. 

julsorgen.

Inte skyldig skriver så bra om julkänslan. Den där som har försvunnit. Alternativt att jag inte har hunnit lära om vad den nya, vuxna, julkänslan är. Min familj är intakt, vi är bara utökat antal sen min bror gick och skaffade sig två underbara, helt galna, ungar och en fin fru. Men innan dess, och innan jag och K blev tillsammans, var julen alltid likadan. Hemma hos mammapappa, bara familjen bestående av mig, mamma, pappa och bror. Det fanns så mycket traditioner utan att jag ens förstod själv att det var traditioner. Först när jag var med om andras julfirande förstod jag att inte alla tog in och klädde julgranen dagen innan julafton. Att inte alla fick ett paket i julstrumpan på morgonen. Att inte alla hoppade över lunchen för att orka äta julbord direkt efter Kalle Anka. Att inte alla rimmade på paketen och var tvungna att gissa innan paketet skulle öppnas. Att inte alla avslutar julafton med att koka egen risgrynsgröt utan mandel.

De första åren det var annorlunda, då jag firade med Ks familj eller hos min bror och hans familj, var det konstigt. Lite jobbigt märkligt. Som att julen aldrig riktigt blev av. Sen åkte vi bort ett år, firade julafton på ett plan hem från Thailand och det var oväntat skönt att slippa ta hand om de konstiga julkänslorna. De senaste åren har varit lättare, roligare och jag är mer okej med att saker och ting är annorlunda nu. Men det är fortfarande en liten sorg, att de där fantastiska jularna som jag upplevde fram tills jag var tjugotvå, tjugotre inte kommer tillbaka. Någonsin.

Samtidigt är det lite svindlande att tänka att jag kan forma min egen julafton. Vår egen julafton. Den dagen vi känner att vi vill det, då vi har vår egen familj.

dagar då jag vill ha bil.

Dagens resrutt:
1. Taxi till tunnelbanan
2. Tunnelbana i 30 min till centralen
3. En timmes väntan på tåget. Tänkte fel.
4. Tåg i 40 minuter
5. En timmes väntan på nästa tåg pga tidtabellerna inte riktigt samarbetar.
6. 30 min tåg.
7. Bilresa i 10 minuter.

Jag ska till mina föräldrar. Med bil tar det max 1 timme och en kvart från dörr till dörr. Även om jag inte tänkt lite tokigt idag hade kollektivtrafiken tagit minst 3,5h från dörr till dörr. Nu lär jag närma mig 5h. Alltså. Gah!

allting är relativt.

Fick ett mail med ämnesraden "PANIK" av mamma. Blev rädd, på riktigt. Hann tänka att jag inte orkar att något hänt eller att huset brunnit ner eller något annat skoj. Men mamma hade problem att hitta julklapp till min bror.

Imorgon jobbar jag min sista dag på mitt jobb. Sen åker jag till landet och sen är jag ledig i en hel månad. EN MÅNAD. Sen börjar jag mitt nya jobb.

sitt still i båten, ingen fara på taket och så vidare.

Ni är några stycken som hört av er och frågat varför bloggen plötsligt var låst. Anledningen är att jag fick en rejäl skopa ångest efter att bloggens existens blev outad i ett sammanhang som jag inte riktigt tänkt mig. Lindrade ångesten med att låsa ett tag. Jag står för det jag skriver här, men det är inte samma sak som att jag alltid är bekväm med att alla läser. Det här är delar av min hjärna som jag kanske vanligtvis inte delar med alla bekanta eller på ett jobb. Alla får såklart läsa, men som vanligt gäller: om du känner mig i det verkliga livet och läser här får du gärna berätta att du gör det. Det blir bara så jävla märkligt annars. Okej? Tack.

don't try this at home, kids.

Kombinationen av att vara bakfull (påminn mig om att inte dricka champagne, mår oproportionerligt illa av skiten), ha viktigt heldagsmöte, börja frysa runt lunch och därefter hälla en full kopp te rakt i knät. Inte en helt lyckad kombination. Fryser fortfarande som fan, så fortsätter den här dagen som tidigare så lär jag vara sjuk innan midnatt.

Uh.

mycket typiskt mig.

Fick imorse frågan vad jag ska göra när jag är ledig några veckor i januari. Ingenting! utbrast jag. Orkar inte styra upp något. 

Gissa vem som nu sitter och letar billiga resor till Thailand?

jag tänker på miljön och sådär.

Jag har ett par byxor som jag går omkring i hemma. De börjar bli lite slitna här och där. Idag skulle jag böja mig för att plocka upp en strumpa på golvet.

K: Men DU! Hahaha.
E: SÄG INGET! JAG VET!
K: Det ser ju ut som Hannibal Lecters mask! I röven!
E: JAG VET! Jag använder de här tills jag inte kan använda dem längre.
K: Ja, och då kommer du använda dem till att putsa fönster med.
E: Precis.

men först: en lång semester då jag inte ska göra någonting alls.

Jag grät en skvätt av lättnad när jag väl hade fattat ett beslut. Månader av velande och funderande är över! Häromdagen sa jag upp mig. 2013 blir det nya äventyr.

livet.

Skypar med min kille och jag säger att vi snart ska gå ut och äta. Han frågar vart vi ska gå, och jag svarar "Har faktiskt ingen aning, vet bara att vi har ett bord bokat". Hör ett skratt och ett "Då har du semester på riktigt" till svar. Vanligtvis har jag stenkoll på allt. Och han har rätt - det här är semester. Jag umgås med två av de finaste vännerna flera dygn i sträck, och det är liksom nog. Jag behöver inte planera något annat alls. Att det sen är så vansinnigt fint här och att vi har det så himla gött gör det hela bara ännu bättre. Plus att jag ju har någon konstig kärlekshistoria med England. Älskart.

hello.

Jag är i Cambridge! Det är så himla sött här. Älskar att vi ska vara här många dagar till.