den här dagen är galen.

Men jag ska på poolparty ikväll och det är ju inte fy skam.

ja ni vet, det klassiska.

Midsommar var tio personer plus några barn i ett hus. Sill och färskpotatis till lunch. Barnen drogs runt midsommarstången i sommarstugeområdet ett par varv innan vi smet till bryggan i solen precis innan femkampen skulle sätta igång. Grillade och hängde på altanen i strålande solsken till efter midnatt. Solen var iofs inte uppe hela natten, men ändå. Och ja det var väl det. Alla sov kvar. Precis som vanligt. Fint, som vanligt.

förklara gärna besattheten.

Allsång på Skansen. Jag fattar inte. Aldrig fattat. Kryper i kroppen bara jag ser en minut av programmet.

om jag fick äta middag med fem kändisar.

Önskerubrik från Jenny.

Då skulle jag välja personer som lever. Mycket trevligare med levande människor vs döingar. Och så skulle jag kanske inte ta personer jag gillar utan såna jag inte riktigt förstår mig på. För att kanske fatta lite mer hur de tänker och fungerar. Så kan de bara veva igång konstiga samtal med varandra och så sitter jag där och lyssnar och kanske slänger in någon fråga emellanåt. Och de fem blir då:

1. George W Bush
2. Victoria Beckham
3. Jimmie Åkesson
4. Blondinbella
5. Martin Timell

Ps. Om Jimmie lämnar återbud går det bra med Bert Karlsson. Om Martin Timell inte kan ringer jag Tom Cruise.

annat jag glömt att berätta.

Jag ska bli faster igen! Och det redan i augusti, så man kan lugnt påstå att jag glömt berätta. Eller har jag berättat? Oh well, så HIMLA roligt oavsett. Att vara faster är typ det bästa. Har för övrigt inte träffat världens finaste unge på en halv evighet, men vi ska ses på söndag. Hoppas som alltid att han kommer ihåg mig. Det är alltid min stora skräck, tänk om han glömmer bort mig?

vi kanske inte ser så glada ut, men det var himla SKÖJ.

När vi kollade allas instagram-bilder från midsommar upptäckte vi att det här inte bara är en bild på min snygga kille utan även att jag ligger utslagen i bakgrunden i exakt samma pose. Mycket roligt.

bubble bobble.

I helgen hittade vi bubble bobble till iPad och jag blev så lycklig. Mitt absoluta favoritspel! När jag var liten kunde jag spela spel på Amigan (svartlackerad, så coolt) i timmar varje kväll. Bubble bobble, Superfrog, Giana Sisters och Pinball Dreams och Pinball Fantasies var mina favoriter. Och Sim City såklart. Aldrig gillat alla nya varianter av spelen, det ska vara den gamla grafiken. Och musiken! Älskar.

vem kör?

Vi maxade bilen med packning, tryckte in oss själva och jag hade precis börjat backa ut från parkeringen när John, 4 år, kommer springandes.
- Vad ska ni göra?
- Vi ska åka till några kompisar och fira midsommar.
- Men vem kör?
- Jag kör.
- Men det är ju farfars bil?
- Jo. Men jag kör.
Totalt oförstående fyraåring stirrade tillbaka samtidigt som jag fortsatte att backa.

när jag bara ville sjunka genom jorden.

Önskerubrik från Linn.

Onsdag morgon. Lite trött. Meckar med några, typ sju, standardgrejer på jobbet samtidigt. Skickar mail till höger och vänster, inklusive mail från vårt nyhetsbrevssystem. Testmail, skitmail, bara för att kolla att tekniken fungerar. En kollega frågar lite försiktigt om det var meningen att hon skulle få ett testmail. Det var det inte. Det var inte heller meningen att 50 000 personer skulle få det mailet. Jag låg över skrivbordet och skrek fula ord så pass länge att kollegor började kommentera Det är inte så farligt med försiktig röst. Nä, 50 000 personer är inte så farligt. Inte alls.

vi säger så.

Om midsommarhelgen inleds med att jag och min packning blir genomblöta (trots paraply) på väg till tunnelbanan betyder det att resten av helgen kommer innebära strålande solsken. Eller hur?

det här har jag inte berättat för er.

Jag har sagt upp mig.

blomskryt.

Planterade ju lite balkongväxter förut. Kolla på krukan i mitten på första bilden, den med fyra små gröna plantor i, och jämför med dagens bild under. Mina balkongväxter ÄLSKAR mig. Finns ingen annan förklaring.

smile!

En kollega berättade att han inte sett mig le så mycket på sex månader som jag gjort idag. Det var fint att höra. Log mer. Nu ska jag bara orka släpa mig iväg på yoga, men det är tveksamt eftersom jag är så trött att ögonen går sönder.

varför inte bränna en massa pengar?

Sisådärja, då har jag införskaffat en klänning, två par converse, sju böcker, ett par jeans, dermalogicaprodukter till mig själv och presenter till min kille som fyller 35 på lördag. Justja, jag vaccinerade mig också. Nu ekar det på kontot.

mera mat!

Vi måste prata lite mer mat. Satt på tunnelbanan hem och funderade vad jag skulle laga för middag och kom på den briljanta idén att göra pastasås med grönsaker och bacon. Mycket mumsigt. Men självklart börjar då boken handla om grisslakt. Nu är det ju inte direkt svårt att göra en pastasås på bara grönsaker, den blev dessutom helt magiskt god, men om det ska fortsätta såhär behöver jag recepttips i mängder på vegetariska rätter, så om ni har något på rak arm får ni gärna tips. Ost fungerar som vanligt inte. Och just det, det finns en annan liten detalj som gör det hela knepigt: min kille gillar inte bönor. Linsgrytan jag gör blir nöd och näppe godkänd. Iofs gör hans brorsas tjej helt magiskt god indisk gryta på bönor, så om vi inte säger något högt fungerar även bönor och linser. Okidoki? Och tack på förhand.

varför inte utöka den redan enorma högen med olästa böcker?

Klickade just igenom detta som kommer att bli finfin semesterläsning i sommar.

Den stygga flickans rackartyg
Elsas värld
En dag
Oväntat besök på Star Street
Utrensning
Om konsten att läsa och skriva
Room

jag vågar äta gurka, trots ehec.

Önskerubrik från Jenny.

Tomater från Holland? gastade mamma genom köksfönstret. Jag sa ja och åt tomater från Holland. Tror till och med att det kan ha slunkit ner någon gurka från Spanien. Det är klart att jag tänker på det, typ Undrar om jag dör nu? när jag stoppar den där tomaten i munnen. Men jag kan liksom inte ta till mig rädslan för det. Precis som när jag sitter på ett flygplan och vi ska starta, då tänker jag alltid alltid att jag nog kommer dö nu. Och jag är lugn som en filbunke, för det finns ju inget jag kan göra åt saken. Kraschar planet så gör det det, oavsett om jag är rädd eller inte. Visst, inte helt jämförbart med att aktivt välja att käka gurka trots ehec, men ändå! Jag oroar mig för så mycket, hjärnan går på högvarv konstant (vilket till och med finns konstaterat) att det blir så naturligt att sortera bort potentiella hot som jag ändå inte kan göra något åt. Hjärnan måste få lite semester ibland. Och jag undrar om de där som aktivt valde att inte äta grönsaker innan smittkällan blev konstaterad frågade på lunchstället eller restaurangen om ursprunget på deras sallad.

och när vi ändå snackar mat.

Ska göra linsgryta, dör strax av hunger annars. Är egentligen sugen på kyckling, men det känns sisådär just nu eftersom jag läser Eating animals. I morse började jag gnissla tänder på tunnelbanan under kapitlet där Foer sakligt redovisar för hur slakt av kalkoner går till. Eller så var det kycklingar. Spelar ingen roll, det var uppenbart mindre behagligt att läsa. Och inte för att det är någon jävla nyhet hur hemsk hela processen är, men det är en viss skillnad att veta något och att läsa det detaljrikt svart på vitt i femton sidor. Men nu - matlagning. Fågelfri.

rättelse.

Jonna hade rätt, Scans ekologiska bacon är svensk. Den jag spanade på var coops egna märke, Änglamark, och den är från Danmark/Tyskland. Glad att jag hade fel.

min bästa semester.

Önskerubrik från nostalgifabriken. 

Den varade en hel sommar och var en sommar precis som den ska vara. Den första. 2006. Jag hade berättat för K att mina somrar aldrig var bra. Antingen var jag ute på landet där det inte fanns något vatten att bada i. Svettades men var ensam. Eller så var jag i stan och hade panik i lägenheten över vad jag skulle göra och med vem och var. Det kommer bli annorlunda nu sa K. Och det blev det. Vår första sommar tillsammans var jag student och fattig och jobbade bara litegrann. K flyttade till Lidingö och jag älskade Lidingö. Älskade! Vi cyklade, badade, planterade blommor på balkongen och bestämde att vi skulle flytta ihop. K fyllde trettio och jag hade inga pengar men fick en natt på hotell med färja dit och hem för en femhundring. Det blev vår första utlandsresa tillsammans och en av de bästa. Firade den första midsommaren ute på ön där vi var i tre år till innan det kom barn in i bilden. Sommaren avslutade vi med en vecka i Tunisien där vi bland annat åt den äckligaste maten någonsin. Men det var vi två hela sommaren, första sommaren, och jag var aldrig ensam och kände mig aldrig instängd.

äntligen!

Efter närapå ett års letande efter det perfekta skrivbordet hittade jag ett på blocket i lördags. Hemleverans igår. Det blev aningens dyrare än vad vi tänkt oss, men när vi har letat så länge utan framgång betyder en hundralapp hit eller dit inte hela världen. Det är så himla himla fint och jag längtar tills vi slängt ut vårt gamla schabrak (någon som vill ha ett skrivbord? stort? från ikea?) och börjat använda det här.

potejto.

Gott folk, jag behöver ett enkelt (upprepar: enkelt) recept på en potatissallad som går 1. fort att göra och 2. inte innehåller mjölk. Kan ni hjälp mig? Jag mycket tacksam.

det här är vad jag drömmer om.

Önskerubrik från Johanna. 

Ett litet torp med fantastisk trädgård. Inte för stor, inte för liten. Kanske en liten pool. Åkrar och skog runtomkring. Vi äger inte den marken, men det är en bonde som älskar att vara bonde som tar så väl hand om det. På åkern bortanför oss betar hästar och ibland är jag i stallet och rider. Vi har två barn som springer omkring. K har tagit körkort och bilen tar hela familjen till havet som bara ligger bakom skogen. Fast egentligen kan vi ju gå dit, men det är enklare med barn och allt att ta bilen. Eller cyklarna. Vid havet är det klippor och en båtbrygga där vår lilla båt ligger och guppar. Det är ingen stor båt, men det går att sova i den och vi puttrar ut på öarna varje helg på sommaren. Vi jobbar med det vi älskar att göra. Ett litet café där K är ansvarig för kaffet och kakorna. Jag pysslar om alla växterna som finns i cafét och utanför. Det går att köpa varenda pryl om man vill. Samtidigt har jag uppdrag som konsult i mitt egna företag för att hjälpa andra företag med deras kommunikation online och föreläser lite nu och då. Min kille driver sitt företag med enorm framgång. Så stor framgång att han är det där kreativa överhuvudet som bara behöver komma in på kontoret någon gång i veckan och godkänna alla anställdas jobb, eller dissa eller komma med bättre förslag, innan det presenteras för deras kunder. När vi behöver åka till storstan tar vi bara den där bilen eller cykeln ett par kilometer till tunnelbanan. Den är väl utbyggd och går supersnabbt. Tar en halvtimme in till centrala Stockholm. Vi har en lägenhet i New York där vi är minst tre gånger om året. Åker till solen i Asien eller till Hawaii varje vinter. Vi mår ju lite dåligt av mörkret men eftersom vi kan jobba varifrån vi vill är det inga problem att vara borta januarifebruarimars. Barnen älskar det och är fina människor. Finast i hela världen.

lördag.

Vaknade, väckte min kille som gick upp och gjorde frukost, somnade om. Åt frukost, läste bok och drack kaffe i solen så jag höll på att rinna bort. Tyckte att det vore mer svalkande att rensa bort ogräs kring uteplatsen i den strålande solen. Bad mistake. Blev så slut att händerna bara skakade. Förflyttade mig till skuggan och målade utemöblerna istället. Vita. I bikini. Blev lite lätt prickig så att säga.

Tog bilen och köpte glass. Fick förklara för glasskillarna att Jodå, det går att vara allergisk mot bara jordnötter och inte alla nötter. Åkte till klipporna där vi alltid badar. Min kille var i vattnet ungefär tio sekunder efter att vi parkerat bilen, är därför lite impad över att jag hann få med första doppet på bild. 

Otroligt nog hoppade även jag i. Eller ptja, hoppade och hoppade. Klev i. Kan inte dyka och tycker inte om att hoppa i. Hängde lite på bryggan och njöt över att inte vara i Stockholm och trängas med allt och alla. 

Sen var det dags att packa ihop och åka tillbaka till stugan för middag. Färsk torsk och abborrfile. Färsk som i fiskad samma morgon. Så jävla gott att man kan äta ihjäl sig. 

Läste i kvällssolen och tänkte att det är så jävla lyxigt att ha det så här. Årets bästa dag redan nu. Sommar! 

De enda foppatofflorna som är okej kom på besök, inklusive ettochenhalvtåring. Foppatofflor på alla utom barn är märkligt fult. Barnet älskade Ks ipad och kramade och pussade ipaden när det dök upp bilder på henne själv. Fint det där, att ha så bra självkänsla att det naturliga är att pussa bilder på en själv.  

Nu ska jag blogga och läsa och klia på dagens sju nya myggbett. 

stockholmsskadad.

Det här med kebabsås har vi ju avhandlat förut - det finns inte riktig kebabsås i Sthlm. Punkt. Det finns bara vitlökssås och tomatsås (förutom pizzerian vid oss där du får tacosås och bea). Gjorde därför misstaget att fråga om "tomatsåsen innehåller mjölk eller vete?" på lokala haket här vid sommarstugan. De bara stirrade på mig. Fattade inte vad jag menade. "Tomatsås?". Tre sekunder senare hör jag någon prata om röd sås. Röd sås! Klart det heter röd sås. Att den innehåller tomater betyder ju inte att det är tomatsås. Inte på landet där det finns riktig kebabsås och röd sås. Blandar man dessa får man "mellansås". FYI.

sommarens bak(haha)sida.

Har parkhängt ikväll. Hur fint som helst! Men - så uppenbarar sig det återkommande problemet med sommar, parkhäng och att vara tjej. Kissa? Var? Hur? Nej. Sitter nu på tunnelbanan och håller på att sprängas efter tre öl.

duktig flicka.

Var duktig och tog en repa i spåret sent igår (powerwalk, hatar hatar att springa). 5km senare hade detta hänt:
- 1 samtal till 112 om skogsbrand
- 1 tappad iphone i nedförsbacke med stenar och därmed fet repa över kameran.
- 10 (minst) myggbett.

och tiden, ja den går minsann lika jävla fort som vanligt.

Kan ni fatta att det redan är två månader sen jag skrev det här inlägget? Dessutom tror jag att det precis denna dag är exakt tio år sedan jag flyttade till Stockholm. TIO år? Jag som inte ens är trettio år gammal ännu. För ett par år sedan skrev jag en sammanfattning av juni under alla år jag bott i Stockholm, för att just få ihop en tidsram över hur mitt liv utvecklats under mina år här. Det var skitkul. Ska försöka lägga till 2010 och 2011 inom kort.

när jag var tolv år.

Önskerubrik från Bondhustrun.

Varför minns man nästan alltid bara sommaren när det kommer till historiska återblickar från ens liv? 1994 var i och för sig sommaren alla minns. Oändlig hetta och fotbolls-VM. Jag och brorsan var uppe på nätterna för att se matcherna. Det var stiltje i luften, bönderna oroade sig över utebliven skörd, vår gräsmatta var gul, mina kaniner flämtade i skuggan, det var för varmt för att rida, jag sov på soffan i vardagsrummet eftersom det var det svalaste rummet och hatade mer än någonsin att det var över en mil till en vettig badplats. 1994 var sommaren då mormor dog. Det var inte oväntat men jag grät på begravningen som om det vore världens undergång och mitt hulkande ekade i kyrkan. Bouppteckningen var hemma hos oss. Märkligt det där, att träffas en stor mängd människor och dela upp möbler efter en död människa. Som en absurd loppis fast allt är gratis. Eller snarare, det kostade någon livet. Träffade kusiner jag aldrig träffat innan och aldrig träffat efteråt. Träffade min moster som det skulle dröja sexton år tills jag såg igen. Min andra moster har jag inte träffat sen den dagen. 1994 var jag tolv år gammal. Tolv år är mittemellan barn och tonåring och drömmar om att bli stor och att allt ska bli bättre. Jag hade höga förhoppningar på högstadiet, tänkte att NU NU NU skulle jag få nya kompisar och livet skulle börja!!!!! Nu skulle jag få vänner som har tid och ork och lust att hänga med mig, nu skulle jag få killar, fylla och hångel. Nu skulle det inte bli lika isolerat att bo på en gård långt bort åt helvete från alla andra. Det var nog tur att jag inte visste att det skulle dröja tre år till och bli sju resor värre först, innan det där blev sant.

tänkte lite fel.

Trodde att denna outfit med bara ben under kjolen skulle vara perfekt en dag som denna. Eh, nej. Håller på att dö av värmeslag! Och då är jag ändå den som fortfarande sover med vintertäcke OCH filt OCH strumpor samtidigt som K försöker hitta nya sätt att skapa korsdrag i sovrummet för att han är så varm. Som grädde på moset tog jag med mig skinnjackan, strumpbyxor och en scarf in case of. Har även vantar i väskan. Man kan säga såhär: jag är lika rädd för att frysa som för att gå hungrig = hamstrar kläder och mat.

Ps. Klagar inte på vädret, klagar på min förmåga att missbedöma vädret.
Ps2. Ja, jag är dessutom värdelös på att stryka mina kläder.

äntligen bor slagbordet hos oss!

För två somrar sen hittade K ett gammalt slagbord i en loge där han vuxit upp. Det var varken snyggt eller helt, maskätet utan dess like. Men vi fraktade hem det till mina föräldrar och sa att vi skulle renovera det. Det slutade självklart med att pappa gjorde själva renoveringen och jag mest stod för färgsättningen, men ändå! Förra sommaren påbörjades projektet genom att ta bort ungefär tio lager färg. Blev fotad samtidigt och tycker fortfarande att det är en av mina stiligaste outfits någonsin. Den här påsken fortsatte arbetet med att grundmåla och måla bordet. Tog sin lilla tid men det blev så jefla fint.

Dock är det ju inte helt lätt att frakta ett stort slagbord på tåg till Stockholm, så vi fick snällt invänta lämpligt tillfälle då det kunde åka släpkärra med oss hem till lägenheten. Den dagen var idag, och nu står det här. Lite klumpigt, lite skönhetsfläckar, lite rangligt, aningens för högt och med ett par stolar som inte passar till. Men så himla himla fint!

gissa vilken jag valde.

Var nyss i affären och shoppade mat. En femåring (?) stirrade på mig och mina bröst som att jag vore spritt språngande näck, men det var inte konstigare än en långklänning där mina bh-band syntes. I alla fall, skulle bland annat köpa bacon. Valde mellan ekologisk bacon med ursprung från "Danmark och Tyskland" eller icke ekologisk bacon från Sverige. Att hitta ekologisk bacon från Sverige gick alltså inte ens på ett gigantiskt Coop Forum. Får mig att tvivla på att det ens finns, men det borde ju finnas. Eller?

dagens kompis.

Traktorn och vedklyven har varit mina kompisar idag. Jag har slagit av en hel åker och klyvt ett par lass med ved. Och jag vet hur romantiserande det låter att de lata storstadsborna åker ut på landet och utför kroppsarbete. Men det här är fasiken fint. Så här är jag uppvuxen - en gård och lantbruk och skog som måste underhållas 365 dagar om året. Jag blir rastlös i en lägenhet, trots att vi har en gigantisk balkong. Kan aldrig i livet tänka mig att vi inte kommer att bo i hus någon gång i framtiden. Men med tanke på att vi gärna vill bo i Stockholm och som sagt är ganska lata och bekväma av oss kommer nog ett radhus att bli lagom och rimligt. Fast jag skulle inte säga nej till ett radhus precis vid en stor åker, en skog och närhet till havet. Går det att ordna tro? Eller ännu bättre - ett torp med trädgård, en skvätt skog och en åkerplätt på en liten ö nära Stockholm. Behövs väl ett tiotal miljoner, men sen är det vårt! 

lördag, del 3.

Det tog två timmar och en jävla massa svordomar innan den nya fräsiga grillen var ihopskruvad. Och då insåg vi att vi inte skulle kunna använda den eftersom den måste brännas ur en gång plus att det blev väderomslag utan dess like. Sprang runt på hela gården och jagade papper, kartonger, kläder och försökte stänga dörrar och fönster som slamrade och slog.

lördag, del 2.

Efter att jag fick ett ryck och rensade hela landet från ogräs med en smart mackapär som är över hundra år gammal började jag läsa ny bok. Inte hundra år gammal, men ett märkligt omslag från 1995. Känns väldigt 90-tal på något vis.

lördag, del 1.

Pappa bestämde att det skulle vara vilodag idag så vi åkte på loppis i grannbyn. Shoppade så jäkligt att vi fick åka två vändor med bilen. Mitt fynd var två piedestaler (för blommor) och en bok för totalt 65:-. Fick även lite smått och gott som mammapappa köpte och frågade "tycker du de är fina? Du kan få". Tackelitack!

skogsarbetarn.

Vi ska hjälpa pappa och mamma på landet i helgen. Innan har det inte riktigt varit klart exakt vad de behövde hjälp med mer än att det behövde göras en himla massa, så som det alltid behövs på ett lantbruk. Men så ringde jag mamma och frågade för att veta ungefär vilken typ av kläder vi skulle packa. Klyva ved och köra traktor, slå av gräset på åkern var svaret. Har redan paxat de enda hörselskydden med inbyggd radio, men det vet inte K ännu. Det gäller att tänka steget före. Hehe.

torsdag.

Klockan 06.00 ringde klockan och den gamla vanliga morgonångesten över att behöva gå upp infann sig på ungefär två sekunder. Sen skärpte hjärnan till sig och insåg att det ju var RÖD torsdag vilket betyder att jag kunde sova precis hur länge jag ville. Haha! Det blev till klockan 10.30. Några timmar senare drattade vänner in med frukt och choklad i mängder och vi korkade upp bubblet från kylskåpet. Sen satt vi på balkongen precis hela dagen, förutom en timme eller så då det blåste så mycket att fulla vinglas höll på att välta. Jag älskar lediga torsdagar, mina vänner och vår balkong. Choklad är också himla fint, men jag råkade äta den med mjölk i och magen mådde ju sisådär efteråt. Gick dock över lika fort som det gick att smocka i sig chokladen.

varsågod och önska!

Härmar Alexandra, Jenny, Duktiga Tjejen, Linnea i USA och säkert halva bloggsverige: Ni önskar/skriver rubriker och jag skriver blogginlägg utifrån de rubrikerna! Skulle bli lycklig över en endaste liten rubrik, känner att den här bloggen inte är så speciellt sköj just nu.

hej balkongliv!