sjukdomshistorik.

I början av den här hösten uttryckte jag flera gånger min tacksamhet över att barnet inte blev sjuk på förskolan, trots att han gått i mer än en månad. Sen brakade det loss. Det här är all sjukdom jag minns att han haft under hösten.

- Förkylning med feber.
- Halsfluss och öroninflammation.  Fick antibiotika som inte hjälpte.
- Halsfluss igen och ny antibiotika.
- Förkylning, ögoninflammationen och ny öroninflammation samt att hans förkylningsastma kickade igång. Ny antibiotika eftersom han inte klarade av att reda ut t ex ögoninflammationen. Vi höll barnet hemma sammanlagt fyra veckor (!) från förskolan.
- Diarré, stora blöjeksem samt svamp i munnen pga den kortisonspray han tar för astman.
- Förkylning med feber och antagligen en ny öroninflammation.

Det sista pågår just nu, så det kan säkert utvecklas till något annat skojigt också. De säger ju att första året på förskolan är värst, men såhär jävla illa ska det väl inte vara? Och de säger att de bygger upp immunförsvaret, men det gör ju inte vårt barn eftersom han blir tvungen att ta antibiotika så mycket och därmed bryter ner sitt immunförsvar.

Minsta lilla förkylning, som denna har nu, gör mig nervös, orolig och så himla ledsen. Jag är så oändligt trött på att ha ett sjukt barn. Det påverkar så väldigt mycket. Förutom att det är hjärtskärande att se sitt barn sjukt så påverkar det ekonomin, det påverkar ens umgänge då vi blir trötta och stressade samt att det inte går att varken umgås med andra eller göra saker på andra ställen på grund av smittorisken.

Det enda positiva är att F fått en fantastisk relation till sin farmor och mormor som hjälpt oss väldigt mycket med att vabba. *greppar efter halmstrån*