vad som utlöste det hela.
Absolut inte orsakade, men är väl ändå ganska typiskt för hur fort det snurrar:
Måndag: Jobbade, hade introduktion för en ny konsult som ska ta över ett av mina projekt.
Tisdag-onsdag: Warszawa. Workshop som jag och en av mina projektledare höll i, startade igång nytt projekt.
Torsdag: Jobba ikapp det jag missat under veckan, förbereda att jag skulle vara borta fredag.
Fredag-Lördag-Söndag: Hade med mig F till mina föräldrar då förskolan var stängd och jag behövde lantluft. Men mina föräldrar blev sjuka, så jag tog hand om två vuxna och ett barn under en helg. Inte mycket vila där inte.
Måndag-Tisdag: jobbade.
Onsdag-Torsdag: Oslo. Heldagsmöten.
Fredag-Lördag-Söndag: åkte till Öregrund. K bad mig sova hela helgen och det gjorde jag typ. Var inte ett dugg piggare efter det.
Jag vet inte, men såhär i efterhand nu en helg senare är det ju inte helt märkligt att det var under dessa två veckor det rann över totalt för mig.
3 kommentarer:
Kram! Ta hand om dig!!
Det är sex år sedan jag var i dina skor. Så här efteråt var det en otroligt viktig och positiv vändpunkt, då jag har ändrat på en massa saker i mitt liv och prioriterat om en hel del. Det betyder inte att jag inte tyckte att det var det värsta som hänt mig när jag var mitt i det... Min terapeut upprepade att jag skulle komma tillbaka och klara allt jag önskade, och jag låtsades tro på det trots att jag innerst inne var skeptisk. Det var viktigt för mig i alla fall, att få höra att jag vid något tillfälle skulle klara av att hantera mina barn, fixa hemmet, vara en fru och jobba för fullt. Så nu säger jag det till dig. Det kommer en punkt när du fixar allt i livet igen, men just nu kan du släppa taget och bara ta hand om dig själv. Kram!
Nej inte konstigt alls. Ta hand om dig!
Skicka en kommentar