en skvätt strandtennis tack.
Det finns vissa dagar då man mer än vanligt längtar tillbaka till milslånga sandstränder, avstängda mobiltelefoner, 40 graders värme, äcklig mat och ett stort jävla lugn. Men tackar som frågar Christina, det gick bra. Min text om en kille på bussen som var besatt av synd i olika former drog hem mer skratt än vad jag väntat mig och K och mamma och pappa sa alla att jag var så duktig och hade en så bra text minsann. Icke så objektivt, men ändå väldigt tryggt. Men idag vaknade jag med stress i hela kroppen, påtryckningar via mail och msn som jag bara inte pallar just nu och den största bomben av dem alla – helt plötsligt så kickar mitt jobb två personer. Mina förhandlingar med chefen om anställningsform etc känns helt plötsligt väldigt oaktuella. Dessutom är en av de kickade den person jag tycker bäst om på hela företaget. Så surt. Chockartat. Jag vill ha tillbaka solstolen och träningsvärken efter allt för mycket strandtennis.
5 kommentarer:
Jag är på! Vi drar fan, NU NU NU! Dessutom kan jag meddela att hade jag inte känt dig alls så hade jag iaf tyckt det varit bra, så det så :)
Åh, vad du retas. Men snart är det måndag och jag får semster. HURRA.
k: du är söt. puss.
kerstin: jag retas ju med mig själv också. längtar tillbaaaka. och är avis på dig som får semester på måndag!!
nä du, arbetslivet är allt annat än tryggt idag, man skulle ha lite mer rika släktingar....
tjipp
/T
t: ja det vore ju till sin fördel så att säga!
Skicka en kommentar