Den där sista semesterveckan började sisådär och slutade precis som man tänker sig att en semester ska vara. Så nu blir det semesteronani, som Jenny säger.
I början av veckan var det regn, moln och jag var rastlös. Jag hade tjugo myggbett på benen, och de svullnade upp som fan. Kolla bulan:
Sen vaknade jag en morgon med sex myggbett på fötterna, så vi hade tydligen mygg inne i sovrummet på natten också. Men förutom att klia sönder ben och fötter åkte vi runt med den lånade bilen vi hade. Det regnade mest hela tiden, men vi åt medhavd lunch på bryggor och kvällsmat hos de som bor tjugo meter från havet. Så det kändes okej, trots allt.
Och min kille ÄLSKAR ju att bada. Vet ingen som vill bada så ofta och mycket som han. Så det är liksom inga konstigheter när vi går kvällspromenad och jag huttrar i jeans och tjocktröja, samtidigt som han utbrister Jag vill bada! och två minuter senare har han kilat ner på klipporna och kastat sig i.
Sen började onanin på riktigt. Vi åkte båt i sex timmar, tre timmar raka vägen ut i havet och sen tre timmar hem igen. Samma dag som det var sjuhuhukt varmt. Det var gött. Gött! Till och med jag badade på vägen hem, från båten.
Sen fick vi en dag i värmen på min favoritbadplats. En dag där är verkligen semester. Det är nästan alltid folktomt, det är vackert och fint och bara så jävla gött.
Och så sista dagarna då. Det jag längtat så jävla mycket efter. Vi tog färjan ut till en ö, körde så långt norrut man bara kan komma och sen en båt över till en annan ö, där det varken finns bilar eller bofasta. Men det finns en fyr på norra delen av ön, och ett litet, litet vandrarhem. Där bodde vi en natt. Och jävlar i min lilla låda så fint det är där, och som jag kände mig avslappnad och glad. Ville inte åka hem alls.
Jag tror att jag är redo för att börja jobba igen nu. Har ju inte så jävla mycket val, men det känns okej. Hoppas jag.