tänker positivt.

Det tog ju inte jättelång tid innan första bakslaget kom. Eller jag vet inte om det är bakslag, men det känns inte riktigt bra. Och eftersom jag inte vet hur jag ska bete mig när det känns såhär vågar jag inte träna mer i samma form med risk att förvärra något. Nu har dessutom F börjat krypa, vilket gör att det ganska omgående är omöjligt att ha med honom på träningspass (the lugna days här hemma är också jätteöver). Men jag har fått en remiss till en specialist för att just kunna lägga upp träningsprogram samt eventuellt andra åtgärder. Det känns bra, för det är det jag vill. Glömde däremot fråga hur lång tid det tar innan man får en tid. Hoppas på jättesnart.