tio år!
För ett tag sen efterlyste inte skyldig kärlekshistorier. Jag letade fram inlägget då jag skrivit om vår första dejt. Såhär i efterhand är det rätt fint att han verkligen blev pappan till mina barn (mitt barn är visserligen en mer korrekt benämning, men ni fattar poängen). Igår var det prick tio år sen vi var på den där dejten, första gången vi sågs. Tio år! Shit. Vi firade med finskumpa, lösgodis och god mat. Samt somnade kl 23.30 vilket i vår nya leva-med-barn-värld är sent.
3 kommentarer:
Fiint! Både 10-årsdag och hur ni träffades. Älskar att läsa sånt.
10 år alltså. Kan inte fatta att jag nått den åldern att det är möjligt att ha varit ihop i tio år (är dock bara inne på nionde men det är ju typ samma...). Blir så himla glad när jag läser sånt här. Några nära vänner ska separera och det gör mig liksom darrig ända in i skelettet (är alltså helt för skilsmässa när folk inte mår bra i sina förhållanden - låter ju som värsta über-kristdemokraten nu). Men... Så fint med att höra om kärlek som funkar bra och håller! HURRA för det!
Tack hörrni! Och ja, det känns ju helt knäppt att det gått så lång tid.
Skicka en kommentar