hej lille muskel! [med text denna gång]

Ser ni den där lilla, lilla bulan som syns på överarmen? Eftersom jag aldrig haft muskler och alltid ansetts som svag av både mig själv och omgivningen är det helt otroligt att kunna flexa lite muskler. Även om betoningen ligger på "lite". Jag kämpar ju på med min träning, den där som jag fick backa så mycket med ni vet. Jag kör ungefär tre pass per vecka och fan vad jag har gnetat på. In i minsta detalj försökt få tekniken rätt så att bäckenbotten hänger med. Ibland hatar jag det, men jag har ju inget val. Så jag kör på. Nu har vi kunnat börja öka lite igen, och jag är lika delar livrädd som så jävla pepp. Att jag igår klarade 6*10 knäböj med gummiband runt benen och en kettlebell på åtta kilo i famnen utan att bäckenbotten protesterade känns som en sån jävla SEGER. Plättlätt för andra, svårare för den som knappt kan hosta ibland utan att det ska kännas som att inälvorna trillar ur.

Kommer säkert bli fler bakslag. Men fan vad jag kämpar, på riktigt. Igår sa K att min kropp började se "atletisk" ut. Det gör den verkligen inte, men om man utgår från en kroppsform som en sladdrig pommes frites så är det ju lätt att förbättra sig så att säga.

Heja mig.
*applåder*