"vila".

Ja, det är ju inte direkt som att resa utan barn att resa med barn. Det hade vi ju fattat innan, men kanske inte hur det skulle vara i praktiken. Samt att en tvååring är så jävla rörlig, snabb och livsfarlig eftersom han bara kör på i sitt eget race? Har flera gånger under resan sett andra familjer med större barn där allt verkar så mycket mer lugnt. Anledning? De behöver inte ha koll på barnet 100% av tiden. Hos oss händer det något hela tiden. Vår middag igår såg ut såhär:

F vägrade sitta i stol utan sprang sprang sprang omkring. Ibland ner mot stranden och ibland ut mot vägen så vi fick rivstarta för att fånga upp honom. Sen bajsade han så vi fick byta blöja i resevagnen. Därefter fick vi honom att äta tre tuggor innan han trillade av stolen, med huvudet före rakt ner i sanden. Tröst och napp och han vägrade fortsätta äta. Sprang istället runt runt och vi fick hämta honom lite överallt. Vi kanske satt ner hela familjen och åt middag i max tre minuter och vi hann inte prata om något annat än rent praktiska saker kring barnet.

Vi har det verkligen jättehärligt, men lugnt och vilsamt? Inte alltid.