viktigt!

paus.

Det blir antagligen (men man vet aldrig!) i New York-bloggandet eftersom jag måste fortsätta mitt flängande över världen. Men ni får se det som en cliffhanger. Vad hände egentligen dag fem och sex?

05.03, jag sitter i en taxi och det är beckmörkt ute.

new york: dag fyra.

Fjärde dagen var det galet varmt. Det var varmt alla dagar, men nu snackar vi trettio grader. I en storstad. Men det stoppade ju inte oss! Vi drog till Williamsburg, Bedford Avenue, som är mitt absoluta favoritområde i New York, och började med second hand shopping.


Fast jag shoppade inget (just då) utan fotade istället. Till exempel skor med Manhattan i bakgrunden. Älskar de här kvarteren.


Skön graffiti också. Jag upprepar igen, Williamsburg - Bedford Avenue med omnejd. Det är här man ska hänga för att få det bästa av New York. Roliga butiker, sköna fik, barer, små restauranger och kreativitet överallt. Och allt detta en enda tunnebanestation från Manhattan!


Vi sket ju i värmen men stannade för ölstopp ungefär varannan timme. Nödvändigt. Corona med citron satt fint. Sen knallade vi iväg till Chassidernas kvarter i slutet av Bedford Avenue och det var som att kliva rakt in i en film. Det var sabbat förra året och extremt lugnt och stillsamt - nu var det raka motsatsen. Men mycket mycket märkligt den här gången också. Vi fotade dock ingenting, av respekt. Det räckte med att känna sig jävligt opassande när två 180-tjejer knallade omkring i korta kjolar och somriga linnen. Min bh syntes till och med igenom.


Vi återhämtade oss från besöket och värmen med öl och sicko mycket mat (god!) på Radegast Hall & Biergarten innan vi åkte tillbaka till Manhattan. Båda helt utslagna. Somnade mycket tidigt och dagen efter vaknade jag förkyld.

new york: dag tre.

Tredje dagen var ingen bra fotodag, men det är går mycket bra att ha en fin dag i New York ändå. Våra fötter var mer eller mindre döda efter maratonpromenerandet dagen före, så vi inledde med pedikyr och manikyr (för första gången för min del). Jag tror att tjejen som fixade mina naglar tyckte det var extra roligt eftersom de var i så dåligt skick. Typ som att det är roligare att dammsuga när det är grushögar på golvet. Sen åkte vi till Soho för shopping vilket inte var så smart eftersom det var Labour day och varenda jävel skulle shoppa.

Vi satte oss på café istället och pustade. Jag hade spanat in kändis på stället bredvid och skickat sms till Beatrix Vnunk och fått svaret Gabriel Byrne. Så tar jag en (1) bild när Linda var på toa. Rakt upp och ner rakt ut genom ingången. Då går karln förbi! Så Beatrix, denna bild är till dig.


Sen trängdes vi bland alla människor och shoppade lite ändå. Åkte tillbaka till Hangawi-restaurangen men ägaren påstår återigen Closed for renovation, come back tomorrow! och vi fnyser om att det sa han ju igår? Maybe tomorrow, maybe day after. Men det fanns tydligen en systerrestaurang några kvarter bredvid så vi gick dit. Åt sushi. Vegetariska rullar med avokado och sparris. Så. Jävla. Gott. Till det fick vi in bästa flaskan vitt vin och allt var så jävla gött att vi bara fnissade och kunde knappt äta. Drömmer fortfarande om den där sushin. Francia är stället. Sushi. Avokado och sparris. KOM IHÅG!

new york: dag två.

Tjugofem grader varmt och vi åkte till Brooklyn för att leta efter Brooklyn Flea som hade flyttat. Vi fick ta taxi från Dumbo till Atlantic Terminal, men jag hann som vanligt fota lite innan dess.


Brooklyn Flea var fantastiskt. Nytt, gammalt, fint, dyrt, billigt. Och det som var second hand var väl utvalt så man slapp rota, vilket jag hatar. Jag köpte två vintagefoton som jag ähähälskar och en söt topp.


Sen gick vi Atlantic Avenue ner och åt frukt och kollade in världens roligaste lilla butik med galna gamla möbler i. Tyvärr var det icke tillåtet att fota där inne.


Vi tog tunnelbanan tillbaka till Brooklyn Bridge och knallade över till Manhattan, kollade in Ground Zero och Century 21 (värdelöst!) innan vi började leta restaurang. Hangawi var Closed for renovation, come back tomorrow så vi gick till Union Square och åt på en vietnamesisk restaurang som var skitbillig och skitgod. Allt var ren och skär lycka tills vi gav för lite dricks, fick tillbaka notan med orden Minimum tip in Manhattan is 15%. Pinsamt.


Vi svängde runt hörnet och drack oss runda under fötterna på några skitstarka drinkar och fick dessutom besök av brandmän. Hann med att fotografera en ipad i tunnelbanan på vägen hem också.

new york: dag ett.

När vi landat, visat fingeravtrycken för immigrationskillarna, fnissat i en taxi och checkat in på hotellet åt vi frukt i Central Park och kisade mot solen och sa Fattar du att vi är här? till varandra.

Sen åt vi sallad och drack Leffe på svenskstället Pastis och tittade på folk.

Vi irrade vidare ut i natten och skulle leta efter en bar. Vi tyckte det var oväntat städat på stan tills vi insåg att klockan var tjugo över åtta på kvällen. Ett glas vin på en söt vinbar och så åkte vi hem.

Stupade i säng klockan tjugotre new york-tid eller fem på morgonen svensk tid. Men strax innan vi somnade kollade vi in baren på femtonde våningen med finfin utsikt. Och jag fotograferade.

för övrigt.

För övrigt flyger jag till Helsingfors för att jobba lite på torsdag-fredag och sen tar jag mig på ett eller annat sätt till Örebro i helgen. Jag är en sån globetrotter! Och det går ju åt rätt håll också, New York - Helsinki - Örebro.

icke att rekommendera.

Kombinerade jetlag med årets fest i helgen. Det var ingen bra idé. Igår sov jag till kl 13, åt frukost, sov till 17, åt mackor, sov till 20, åt thaimat, sov till 22.30, borstade tänderna, sov till 06.30 imorse. Och jag är så jävla död fortfarande. Min kollega påstår att det ser ut som att någon ryckt mig ur sängen med våld för en minut sen och det är väl ungefär så det känns. Nu upprepar jag Härda ut! Härda ut! Härda ut! i min hjärna.

elfte september.

För nio år sedan jobbade jag min första dag på McDonalds och hatade det. Fick gå hem tidigt, vilket jag skulle fortsätta få göra det tre resterande veckorna jag jobbade där. För övrigt grät jag varje gång jag gick till jobbet också, det är fanimej det värsta jobbet någonsin. Men mer om det någon annan gång, poängen är att jag kom hem tidigt och kollade text-tv som sa att ett litet plan, oklart om det fanns fler passagerare än piloten, råkat köra in i ett av de där höga tornen i New York. Lät märkligt. Zappade bland alla kanalerna och hittade CNN som visade ett torn med rök och det framgick ganska snabbt att det inte var något litet plan som kraschat. Sen satt jag där på golvet framför tvn och såg det andra planet flyga in i tornen. Direktsänt. Sen såg jag tornen rasa, ett efter ett. Sen såg jag paniken bland folk som sprang och röken. Sen kom min dåvarande pojkvän hem och vi sa inte så mycket resten av den dagen.

För ett år sen spöregnade det i New York och vi låg på hotellrummet och kollade på minnescermonin från Ground Zero där folk stod och rabblade namn på alla som dött åtta år tidigare. Det var faktiskt jättetrist så vi knallade till MoMA och hade en av de bästa dagarna i New York.

Idag vaknade jag sjöblöt mitt i natten och torkade bort svetten i naveln med toapapper och K undrade om jag hade feber och jag sa bara Nej och vände på täcket och somnade om. Vaknade groggy till framdukad frukost. Sen har jag hostat och snörvlat och nyst hela dagen tills kroppen tyckte att Nu är det dags att vakna! framåt eftermiddagen eftersom kroppen går efter New York-tid. Nu är jag pigg och väntar på att nagellacket ska torka innan vi knallar iväg med systembolagetpåsarna till kvällens fest.

30 graders värme främjade dock inte det här med att prova kläder.

Har klappat på min shopping hela eftermiddagen. Jag är nöjd. Mycket nöjd! Inget gick över styr och allt var förbannat bra köp. Tre tröjor (den blommiga är second hand, den blåa har knapparna i ryggen (älska!) och den gråa kommer att bli Höstkoftan), bruna låga converse, Havaianas flipflops, en brandbil, smink (mineralfoundation, blush (inte till mig), pensel, läppglans och bästa ögonkrämen), fem böcker och kanske bäst av allt - två magiska vintage foton som jag hittade på Brooklyn Flea.

hej sverige, jetlag, mensvärk, en timmes sömn och förkylning!

Ögonen går i kors. Men hur stora är oddsen att samma taxichaufför som körde oss till Arlanda för sex dagar sen även var den som stod närmast när vi skulle haffa taxi från Arlanda imorse? Stört.

hej arlanda, hejdå sverige!

overkligt.

Bokade precis bord på lördag.
I New York.

Stället har ej onlinebokning så jag ringer och smälter när jag hör killen vant rabbla We can do two people at saturday the fourth at six thirty? Jag säger Perfect! och bokstaverar mitt namn och nummer och lägger på luren och dansar glädjedans och skuttar på stället.

sthlm.