grattis borås!

Jag trodde nästan på mig själv och mina ord om att vi inte uttryckligen skulle heja på Elfsborg på det traditionella sättet, vi ville bara att de skulle lyckas vinna över DIF, DIF som spelat mer eller mindre skit hela säsongen. Mitt vrål på O’Learys när Ellos stötte in 1-0 motbevisade mig ganska kraftigt. Har sällan varit med om mer schizofren känsla. Där stod vi, mittemellan två tv-apparater som visade två olika matcher av högsta intresse, där alla DIF-anhängare i lokalen hejade fram Elfsborg och alla gnagare utstötte läten som kunde liknas vid Kom igen Djurgårn! Vid slutsignalen jublade vi och var nöjda. Gnagarna var tysta, förutom han som inte verkade ha alla indianer i kanoten och blev skapligt irriterad på min kommentar om att AIK gjorde en ganska grov läggmatch för några år sedan (allt för att DIF den gången inte skulle ta hem guldet, vilket de lyckades med).

Och det här mina damer och herrar, det här är typexemplet på dagens bittra AIK-anhängare.