tretton av fjorton.
Jenny bad mig nämna några rader om varje bok jag fick. Eftersom det kommer ta ett tag att plöja alla så kan jag ju börja med att räkna upp vilka som faktiskt låg i paketen. De med en fin stjärna (*) efter är såna som pappa sniffat upp på loppis och auktioner och därför är gamla, coola, häftiga böcker. För pappa hittar aldrig skräp, bara fina grejer. Faktiskt.
Selma Lagerlöf – Gösta Berlings saga *
Karen Blixen – Sju romantiska berättelser *
Selma Lagerlöf – Nils Holgerssons underbara resa, första bandet *
Selma Lagerlöf – Nils Holgerssons underbara resa, andra bandet *
Margaret Atwood – Oryx & Crake
Nick Hornby – Fallhöjd
James Frey – My friend Leonard
Anna Gavalda – Tillsammans är man mindre ensam
Anna Gavalda – Jag älskade honom
Selma Lagerlöf – Mårbacka *
Kerstin Ekman – Häxringarna *
Fjodor Dostojevskij – Bröderna Karamazov *
Truman Capote – In coold blood
Det var tretton det. Fick även en dubbelbok (precis så ja) av någon okänd författare i julstrumpan, antagligen som mamma krängt från någon jultidningsförsäljare. Jag läste tre sidor och tröttnade när jag såg att författaren använt ”…” på fyra ställen på samma sida samt andra big nono’s i min författarvärld. Så jag bemödar mig icke med att vända mig om och titta in i bokhyllan för att se vad han heter.
6 kommentarer:
Tja, mycket läsvärt, även om jag kan hålla inne med min begeistring för Selma. Fjodor har jag däremot alltid varit otroligt fascinerad av. Gavalda tillhör fjolårets förälskelse, Hornby går fetbort och Capote var bättre på film, oväntat nog. Blixen, Frey och Atwood är olästa.
Varför är du inte begeistrad av Selma? Nu har jag visserligen, pinsamt nog, bara läst Kjesarn av portugallien, men hennes språkbruk är ju helt fantastiskt.
Håller på att läsa Capote nu, hittills lever det klart upp till förväntningarna. Har även sett filmen, så jag får väl också göra en jämförelse sen. Hornby tycker jag funkar som lagom lättsmält.
Gösta Bergling är förvisso bra men jag är inte en sådan som läser och bedåras av språket i sig och Selma ger mig träsmak. Det är kanske skolsvenskan som skadat mig men det är ganska många svenska författare som ger mig det. Statarförfattare får mig att kaskadspy.
jag ska ha dina åsikter i åtanke när jag läser så får vi se vad jag tycker sen. det är roligt med olika litterär smak, tycker jag. och så kan jag väl passa på att rekommendera atwood. hennes "a handmaid's tale" är sjukligt bra. och hon är från kanada ;)
är nyfiken på din blogg också, eftersom det inte går att komma till den via din profil (den visas inte?).
Läste ut "Jag älskade honom" på ungefär en timme och blev mer besviken än när jag hade sex med min första mexikanare (vilket är ganska mycket). Hade nog för höga förväntningar efter min stora kärlek "Tillsammans...".
men så dumt då. jag kanske ska läsa den först? så blir jag inte så besviken menar jag. återkommer med beslut.
Skicka en kommentar