förlåt alla medtrafikanter.
Idag var jag den där människan som kutade mot tunnelbanedörrarna och slängde mig in när de stängdes. Effekten blev att jag studsade som en studsboll mellan dörr-dörrkarm-rakt på kille som stod bredvid. Ett sus hördes från de som såg spektaklet. Jag sa "tack" och gick så långt bak i vagnen jag kunde. Tappade tydligen en grej till mina hörlurar på vägen, men det var det värt för att komma tio minuter tidigare. Eller?
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar