i wish.

Jag skulle vilja se ut som hon i nya H&M-reklamen. Gud så tjusigt. Varför kan inte jag se ut så? Och så blir jag så avis på alla er som bloggar om hur tjusiga ni är varje dag och hur fina kläder ni har och hej och hå. Jag vill också! Fast om jag skulle följa modet och börja med hög midja på saker och ting igen skulle proportionerna på mig se ut som 90% ben och 10% huvud inklusive hals. Samt snabelarmar då. Det är inte lätt att ha världens längsta ben.

När jag får tid ska jag i alla fall anta utmaningen att visa upp mina skor. Om jag vågar, ni andra har ju sanslöst mycket skor! Blir mörkrädd.

jag älskar dig.

Du är det mjukaste som finns. Jag satt med fingret i munnen och visade var tandställningen hade suttit de där åren den satt där. Du log och kysste mig. Förlåt, jag kunde inte låta bli. Får jag göra igen?
Det var inte första gången du sa så till mig, men det var första gången innebörden av kyssen var något stort. Att det verkligen var vi. På riktigt. Du höll om mig och jag föll in i din mjukhet och var bara lycklig. Äntligen. Min soffa var lite mindre blekt blå och Top Model rullade på tv’n. Du höll om mig och du har inte släppt mig sen dess. Idag är det ett år sen.
Jag älskar dig, lite mer för varje dag.

nöffnöff.

Jag återvänder gång på gång till brott och gärningsmän i kombination med medier. Antingen är jag skadad av mina kriminologi- samt mediekunskaper eller så har jag helt enkelt valt rätt utbildning och kurser för det jag tycker är intressant. Hoppas och tror på det sistnämnda.
Vi har projektvecka nu. Mängder med text ska skrivas och vi ska föra skrivdagbok och peppar peppar går det än så länge bra. Jag lär få panik och prestationsångest och slita mitt hår innan måndag, men än har det inte hänt. Det enda jag är lite orolig för är att jag frångått genren och skriver ett journalistiskt reportage istället för i novell/romanform. Det står faktiskt inte något om att vi inte får byta genre så jag bestämmer mig för att jag får byta. Fast att låta bli att oroas att jag gör ”fel” går självklart inte. Har i vilket fall som helst kokat ihop en mycket tjusig mordhistoria som skakat Sverige i flera etapper de senaste hundra åren. Stackars Helgas älskare Klas Recke blir oskyldigt dömd för mordet pastor Gregorius och det dröjer många år innan den verkliga sanningen, att Doktor Glas är mördaren, kryper fram. Menar själv att min historia är mycket trovärdig och jag tycker jag lätt platsar in som reporter på DN Söndag, i alla fall om man jämför med hur reportage som det här är skrivna. Fast jag ska ju inte bli journalist. Nåja.
Brott och gärningsmän är i vilket fall som helst sjukligt intressant. Mitt intresse för brottsoffer existerar knappt i jämförelse. Ungefär som att lägga allt krut på att övertyga det potentiella våldtäktsoffret att undvika Humlegården istället för att se till att den potentiella våldtäktsmannen att inte våldtar. Nu ska jag fortsätta skriva för ikväll är jag nämligen värd lite öl. Till dess hoppas vi att fler grishuvuden inte dyker upp i mina kvarter samt att Jonevret avgår så fort som möjligt.

årets låt.

Om jag inte minns helt fel så sa jag det redan vid de första genomlyssningarna av plattan i början av året.
Årets skiva, årets låt.

dagens, 25 september.

Alexandra har alltid så bra listor så nu snor jag en från henne.

DAGENS VILL HA: En manick som gör att mitt dygn är 30 timmar långt samtidigt som alla andras fortfarande är 24. Tack.
DAGENS KLÄDSEL: Äggulegult långt linne med brottarrygg + röd sweatshirt med båtringning (gina tricot hittar på så roliga grejer) + svarta slitna jeans + underkläder.
DAGENS SMINK: Snabbt ditkletad mascara, ljusrosa ögonskugga och lite rouge för att inte se helt död ut.
DAGENS FRISYR: Två flätor.
DAGENS HÄNDELSE: Hur enkelt det är att göra av med pengar på h&m.
DAGENS LÅT: Richard Ashcroft – Cry Til The Morning
DAGENS PLANER: Åka till Lidingö, äta, hångla, plugga, sova gott. Har redan hunnit med att plugga, shoppa och jobba.
DAGENS SAKNAD: Tid! Ge mig TID! Jag saknar tid.
DAGENS DUMMASTE: Min dator. Fyfan vad jag hatar min cpjävlaäckeldator.
DAGENS SJUKA: K. Jag blev nästan frisk efter helgen och han blev sjukare. Stackarn.
DAGENS DROG: Äpple! Påsen var tom efter fyra. Hrm.
DAGENS ROLIGASTE: Ja, eh. Just nu är jag bara sur så jag säger inget.
DAGENS FAVORIT: Att jag duschade direkt imorse.
DAGENS KRAM: K i Fältöversten på vår lunchshopping.
DAGENS KÖP: Strumpor, boxertrosor, mascara, skärp, schampo och balsam på H&M. Hejdå pengar!
DAGENS GODIS: Inget, det blev tillräckligt i helgen.
DAGENS HUMÖR: Har gått från bra humör till stressad, sur och grinig.
DAGENS ORD: Tidsbrist.

blir jag någonsin frisk?

Som tack för att vi skulle låta våra arma utarbetade kroppar och knoppar vila en helg på landet vid havet så fick jag halsmandlar som tennisbollar på vägen dit. Fredagskvällen tillbringades liggandes i soffan med echinagard och lördagen bestod av kan jang och andra nyttigheter som godis och te. Jag fick nog en släng av feber också, men idag mår jag bättre. Och vi hann med lite annat än att bara tycka synd om mig, trots allt. Vi drack latte där de spelade Sommaren är kort på repeat, inspekterade hus som ska rustas, jag fick användning av körkortet, såg fyra filmer, låg på bryggan och lyssnade på kluck i nästan tjugo graders värme och halkade omkring på svampar i skogen. Vi rodde eka också. Eller K rodde och skrattade åt mig som var rädd för att vicka ur båten. Jag är så båtovan att det är ohälsosamt. Har även hunnit läsa ut Doktor Glas och påbörjat Gregorius. Vi har projektvecka den kommande veckan och ska skriva så tangenterna glöder på egen hand på samma sätt som Bengt Ohlsson skrev Gregorious. Kul. Fast helst hade jag legat kvar på den där bryggan och lyssnat på klucken. Jag har så ont i halsen.

taklös.

I onsdags (innan helvetesderbyt) slog de hål på taket i mitt badrum. Det är tydligen avloppsröret från duschen hos min granne ovanför som läcker. Hellre det än grannens toalett, men det luktar rätt otrevligt ändå. Jag lever med hål i taket, en otrevlig stank och gipsdamm överallt. Plus att allt i mitt lilla badrum ligger i påsar över hela lägenheten, eller helt enkelt spridda lite varstans. Som en extra glädjande överraskning hade min badrumsmatta fastnat i golvet. Jag lär få lägga mig med kniv och skrapa bort resterna som fortfarande finns kvar. Enligt hantverkarna skulle de åtgärda läckan så fort som möjligt och återkomma redan samma dag de slog hål på taket. Tjena. Hur lång tid är så fort som möjligt på hantverkar/rörmokarspråk? En vecka, en månad, ett år?
Jag vill ha tillbaka mitt tak!

grattis solna.

Den som tror att det är en fröjd att vara fotbollssupporter, roligt, mysigt, trevligt, härligt, spännande tror så fel att ögonen trillar ur. Det är nervöst, oroligt, jobbigt, ledsamt, besvikelse, ilska, gråt i halsen och mer ilska som bara kokar överallt.

Igår gav mitt fina DIF bort sm-guldet till den äckligaste klubben som finns.
Jag är så jävla arg.

intressant.

”Vems verklighetsbild har då dominerat i medierna? Alliansens eller socialdemokraternas?
Beskrivningen i medierna av verklighetens Sverige under de två senaste åren stämmer i större utsträckning överens med den verklighetsbild den borgerliga alliansen har gjort till sin i årets valrörelse. Sammantaget är knappt 60 procent av beskrivningarna av sysselsättningen och ekonomin negativa, medan drygt 40 procent är positiva.
Den borgerliga alliansen har därför gått in i valrörelsen i ett mer gynnsamt opinionsklimat än socialdemokraterna, trots högkonjunktur och Sveriges goda ekonomi. Om det räcker till valseger och regeringstaburetter får vi veta i kväll.”

Det är ju inte klart än, men jag kan tycka att om det blir blå vinst är det antagligen nyttigt för Sverige. Men jag tycker inte det är bra och jag röstade inte blått.

Och om det är någon som funderar över vad man egentligen pysslar med när man har medie- och kommunikationsvetenskap som huvudämne är det typ sånt här. Intressant va? Som fan skulle jag själv vilja påstå. Sicken tur att jag har det som huvudämne då.

shoppingtur.

Eftersom jag och K jobbar och sliter så mycket tyckte vi att vi kunde få en shoppinghelg. Det blev en flygresa till Budapest, två tröjor och en hostelvistelse i Budapest. Jag hittade även min vinterjacka som satt helt perfekt och är schnygg och tokigt mycket min stil. Med tanke på mina snabelarmar kommer jag antagligen inte hitta en bättre jacka. Men eftersom jag hittade jackan efter flygbiljetterna så går det inte att köpa båda just nu och flygbiljetterna är ju redan köpta. Flygbiljetter smäller dessutom något högre än en vinterjacka. Det är bara att hoppas att jackan finns kvar om en månad. Hoppas. Men först ska vi till Budapest och hälsa på T och ha det så jävla bra. Hihi.

dagens argaste snubbe.

uppgift: barndomsminne.

Köksfönstret, som hade innanfönster vintertid, skallrade. Bonden hade vaknat tidigt och hans traktor strax därefter. Gruset i mina ögon försvann först efter att frukosten var uppäten. Frukosten som alltid bestod av samma sak. Limpmackan från Skogaholm utan kanter och ett lager med smör så tunt att det var näst intill osynligt. Kanterna växte i munnen och hade aldrig en chans att komma ner i magen, det förstod till och med mamma. Ute var det alltid sommar och grönt och aldrig regn, framförallt aldrig när bonden med traktor var vaken.

Pappa hade en traktor men var ändå inte bonde. Bonden hade kossor och hästar och hans traktor var stor och röd med mycket däck och oväsen. Pappa vaknade sent och hans traktor var blå med en Expressen-geting på. Pappa hade varken kossor eller hästar och inte jag heller. Den riktiga bonden hade morötter i håret, pappa hade choklad. Efter frukosten försvann mina ben ut i det gröna och bonden såg mig alltid. Han hejade över åkern med hela näven och magen och rösten med brummande ljud samtidigt. Morötterna syntes lång väg.

Bondens traktor for runt runt åkern. Åkern som pappa ägde men som bonden med traktor tog hand om. Höet blev avslaget i långa gröna strängar. I väntan på att tiden skulle bli lagom för de gröna strängarna att omvandlas till hästhoppningshinder fanns min traktor, som var liten, att använda för tidsfördriv. Den var av röd plast med silvrig motor och trampor. Tramporna bar mig överallt ögat kunde nå och benen orkade trampa.

Så blev han klar. Bonden med traktor som hade kossor och hästar. Växlade upp och gasade ut på grusvägen i högre hastighet än på åkern. Bonden vinkade med hela näven och magen och rösten samtidigt hejdå. Mina ben trampade mig runt granhäcken för att se hans traktor fara utom synhåll. Äntligen. Jag lämnade min lilla traktor på gården och galopperade ut på åkern. Det var tjocka strängar med nyslaget hö som luktade frihet. Benen galopperade över hösträngarna och händerna hjälpte hästen att gå på tygel på det snyggaste sätt en häst någonsin gjort. Galopp och hopp och dressyr och det var helt perfekt att ha en häst där.

Mamma ropade innanför köksfönstret som nu slutat skallra att det var mat. Benen slutade gallopera vid åkerkanten och drömmen återgick till dröm. Min lilla traktor av röd plast trampades förbi sandlådan där en annan traktor med svarta detaljer och skopa låg slängd utanför. Pappa hade nyss vaknat och maten var godare än limpmackor utan kanter. Pappa var aldrig bonde och skulle aldrig bli och det fanns inga hästar på åkern och skulle aldrig finnas. Men drömmen var verkligare än verkligheten och pappa sa att bonden med traktorn skulle komma tillbaka efter maten.

simultanförmåga.

Idag har jag hunnit med att jobba, sett halva genrepet av Lulu på Dramaten, haft en besiktningsman på besök som meddelat med ett leende att jag har en vattenläcka i badrumstaket och det kommer rivas upp asap, jobbat igen och jobbar fortfarande. Om tio minuter slutar jag och då ska jag skrapa ihop lite pluggpapper för att åka ut på Lidingö och fortsätta där. Vi har absurda mängder med text att producera, jag blir nästan lite rädd. Och stressad. Men det är ju kul, trots allt.

Kul är också händelsen igår då K demonstrerade sin obefintliga simultanförmåga samtidigt som han pratade om samma sak. Det började så sakta med att han inte kunde hålla tallriken rakt samtidigt som han försökte fiska upp en falukorv ur stekpannan vilket han själv påpekade. Sen skulle jag fortsätta på ämnet och säga att tallriken fortfarande lutade när jag gjorde misstaget att närma mig hans tallrik med fingret. Då slog det över totalt för stackars K med obefintlig simultanförmåga och han satte omedvetet spinn på en falukorvsbit som wobblade upp i luften och gjorde piruetter ett par decimeter ovanför stekpannan för att sen landade längst in bredvid spisen. Dit det är svårast att nå. K blev rädd och skrek. Därefter fortsatte vi samtalsämnet genom att ligga på golvet av skratt. Falukorvar kan dom.

skolan är ro-o-o-o-olig.

Kursen började för två och en halv vecka sen. I den här terminens mapp på datorn finns sjutton texter av olika slag som inte fanns där innan. Mer än halva kollegieblocket är redan slut. Pärmen är snart full. Det är så ro-o-o-o-oligt att skriva, läsa, gå på lektionerna, lyssna på andras texter, göra tusen skrivövningar, ge respons och våga läsa det jag själv skrivit högt och lämna över till någon annan för att lusläsa. Eller varför inte grupparbeten som innebär att åka buss och sitta på fik eller gå på utställningar eller teater? Me like. ME LIKE.

utmaning.

Jag följer Ankis önskan eftersom jag är så snäll och dessutom vill. Ha!

1. En bok som förändrat mitt liv?
Åh herregud så dramatiskt. En av de första böckerna som jag verkligen älskade och som jag har läst många gånger är Den hemlighetsfulla Ön av Jules Verne, så jag kan väl säga den då. Men förändrat mitt liv? Nä. Påverkat kanske.
2. En bok jag läser mer än en gång?
Läst ovanstående bok minst tre gånger. Annars har jag försökt börja om på Liftarens Guide till Galaxen, några andra har kommit emellan, men den kommer läsas igen.
3. En bok jag skulle vilja ha med mig på en öde ö?
Liftarens Guide till Galaxen på grund av längden och självklart att den är bra. Kanske Tärningsspelaren, den är väl värd att läsa många gånger.
4. En bok som fick mig att skratta?
Två nötcreme och en moviebox. Hysteriskt rolig!
5. En bok som fick mig att gråta?
Så ung? Och så duktig? Fortfarande inte orkat läsa mer än två kapitel.
6. En bok jag önskar hade skrivits?
Om jag skulle veta svaret så skulle jag skriva boken själv och inte skriva det här.
7. En bok jag önskar aldrig hade skrivits?
Heart of Darkness. Nog för att den varit inspirationskälla till så otroligt mycket, men jag tycker boken är så fantastiskt dåligt skriven, torr, rasistisk och hemsk.
8. En bok jag just nu läser?
Kjesarn av Portugallien av Selma Lagerlöf.
9. En bok jag tänkt läsa?
Ska läsa Bokhandlaren i Kabul eftersom skolan säger att vi ska det, samt att Mitch Alboms Tisdagarna med Morrie också ligger på tur.

gnäll igen.

Tänk vad trevligt det skulle vara att få vakna en morgon och känna att Nu, nu jävlar mår jag lite bättre än igår. Icke. Eftersom jag fortfarande hostar så jag vill kräkas, snoret forsar och huvudet dunkar konstant så tar jag tåget till landet om en timme. Miljoner med skolböcker och tio tusen skrivuppgifter samt ett pjäsmanus att läsa, men lite landetluft, ordentligt med sömn och mammas mat kanske kan kurera lite. Jag vill bli FRISK.

gnällsjuk.

Kan jag få bli frisk? Snälla? Efter drygt en vecka med förkylningen koncentrerad till höger näsborre verkar det nu inte bättre än att den flyttat in i vänster istället. Jag hostar så lungorna nästan vänder ut och in på sig själva och rösten knappt existerar längre. Inatt vaknade jag kl 05.30 med helt grotesk tandvärk, för att bara göra det lite bättre. Två ipren och en snäll pojkvän som tröstade tog det innan jag kunde somna om. Jag vill bli frisk!

tajming.

Har någon undersökt ifall den som står bakom fp's reklam är inblandad i dataintrånget? Om det inte finns någon inblandning så måste det vara en sjuklig tajming med budskapet.

snabelarmar.

I lördags var jag och K ute på en liten shoppingtur. Det var i alla fall tänkt så, det slutade med att vi kom hem med en flaska vin och en badrumsmatta till köket. Men tanken var fin och jag kom på fler och mer saker jag behövde ha hela tiden. Vinterjacka, vinterskor, jeans, långärmade tröjor, halsduk, ny väska, klänning och allt annat sånt. Med tanke på min längd så är jag rätt kräsen och dessutom tvingad att ofta köpa dyra plagg, i alla fall om det ska vara mer än vardagsokej, och den kombinationen tillsammans med csn är inte så rolig. Jag vill ju bara vara lite snygg! Men även om jag skulle spara pengar och tillåta mig själv att köpa den ursnygga kappan jag provade i lördags för 2500:- så kan man ju ge sig fan på att den är för kort i ärmarna. Sen provade jag ungefär tio jackor till som inte var ens hälften så snygga och ingen är lång nog i ärmarna. Ibland avskyr jag att vara lång. Hatar! Som grädde på moset provade jag en absurt snygg klänning som satt helt perfekt och jag skulle vara snyggast i stan med den på. Den kostade ju bara 800 och behövde nya skor för att kunna användas och nu är det ju snart vinter. Suck. Om jag orkar efter jobbet imorgon ska jag gå till Zara och prova jeans. Det är ett säkert kort om man är lång som fan och har tunn plånbok. Eller så går jag och köper de där kopparna vi gav bort till S&J i inflyttningspresent till mig själv, för de var så fina. Koppar blir aldrig för korta, oavsett vilken längd vi än pratar om.

försöka går ju.

Någon hittade hit genom att söka på dominans +skor. Min blogg hamnade då på fjärde plats av ungefär 27 000 träffar. Antagligen ännu högre upp efter detta inlägg. Jag vet inte riktigt vad jag ska säga mer än att ni som söker icke kommer att finna. I alla fall inte här.

uppgift: en usel text.

Att välja en texttyp som ofta är dåligt skriven, analysera vad som är dåligt i den och sedan skriva en ännu sämre text kan först tyckas enkelt. Det övergår sen i Gud så svårt! och när det väl kom till kritan så var det enkelt. Kanske på grund av valet: den akademiska texten.

-----------
Rosor är röda och violer är blå hävdar Anders Andersson, författare till Rose Garden (2001), som även skrivit Dandelion Garden (2003) som hyllar det faktum att maskrosor är gula. Kopplingen mellan att rosor är röda och violer är blå och maskrosor gula låter Andersson vara osagt, men mitt syfte med denna text är att peka på de två första punkterna av de tre och påvisa hur det egentligen ligger till.
Bengt Bengtsson menar något motsägelsefullt men ändå sammankopplat till Andersson att rosor inte är röda, undantaget de fall de är röda (undantaget de fall det är en synvilla) och violer ibland blå i Not Always Red (1999). Bortsett från undantagen, som generellt sett inte kan bortses från men specifikt sett kan bortses från, menar Bengtsson även att tomater inte alltid är röda. Jag kommer att bortse från tomaterna.
Som ett tredje fall menar jag att belysa vad Cecilia Cederquist säger i sin Flower Power (1947) om violer, där Cederquist menar att violer inte är blå men rosor alltid röda, men undviker frågan om maskrosor. Denna text har dock blivit förlegad och behöver inte tas i beaktning lika allvarsfullt i sammanhanget på grund av textens höga ålder, som exempelvis Andersson och Bengtsson vilka därför ligger närmare det jag som författare till denna text ser som sanning.
Vad som är sanning kommer inte att behandlas mer i denna text utan vill läsaren gå djupare in på den verkligen meningen av sanning hänvisas läsaren till David Davidsson som skrivit flera verk om sanning, exempelvis The Truth (1960) och Nothing But The Truth (1986). Frågan om sanning kommer jag här med lämna i denna text obesvarad och texten återgår till kärnfrågan i texten.
Motsatsen till Cederquist kan sägas vara Erik Eriksson som nyligen kom med sin Ever In Space? (2006) som behandlar ämnet om violer någonsin är blå och rosor någonsin röda och om inte hela universum helt enkelt är en synvilla (vilket på så sätt kan sammankopplas med Bengtssons Not Always Red). Ever In Space? ligger därför mycket närmare dagens samhälle och det klimat vi lever i idag. Jag vill dock inte hävda att så är fallet utan framförallt mena på att sanningen (sanningen vilken som i stycket ovan förklaras bättre) faller någonstans mellan stolarna och borde lyftas fram mer.