spegelglas.

våren får gärna komma snart.

men knät gör fortfarande ont.

Det har varit en fin vecka. Jag har landat efter ett par påfrestande månader och det märks direkt i kroppen och hjärnan. Till exempel spontantköpte jag biljetter till två olika konserter en förmiddag. Sånt klarar jag inte av när jag mår kass. Men nu är Florence + The Machine inplanerat i mars och Jonathan Johansson i april. Fina grejer.

status quo.

Vädret på bilden är vädret den tjugonde december.
Tror inte jag behöver säga mer än så.


Men det var ingen som sa något om mitt Ps sist, så jag kör det igen:
Ps. Min kille tycker jag ska förtydliga att det är jag som fotar när jag lägger in foton och inte skriver annat. Men det fattar ni väl? Väl?

extraknäcker som kirurg.

Den här bilden är inte helt tydlig, det är jag medveten om. Tänkte därför förtydliga lite: Bilden föreställer mitt träningskort halvt utopererat från den proppfulla, illaluktande soppåsen. En sån jävla tur att jag började leta efter träningskortet innan jag gick till soprummet.

polkagris.

Min blodcirkulation är kass. Mina fingrar och tår har köldskador som funnits med sen jag var barn. Vintertid, men ibland även vår och höst, är det både jobbigt och lite lätt otäckt. Idag var mitt långfinger till synes fullt normalt, och varmt, när jag lämnade kontoret med dubbla vantar på mig. Gick ett kvarter till tunnelbanan och väntade på perrongen i tre SL-minuter innan min tunnelbana kom och jag upptäckte att långfingret såg ut som på bilden. Utan förvarning är alltså känseln plötsligt borta och fingret vitt. Fort som fan går det och samma effekt syns även när tårna är inblandade. Men att värma den vita kroppsdelen går inte fort. Under tjugofem minuters tunnelbanefärd försökte jag värma fingret men jag återfick inte blodcirkulation och känsel förrän jag kom hem och kunde ta hjälp av ljummet vatten. Då blev det knallblått en stund. Och det är så jävla frustrerande eftersom jag verkligen försöker motverka skiten men jag lyckas nästan aldrig, och läskigt eftersom det är förstadiet till en riktig förfrysning och det här händer mig emellanåt varje dag och obekvämt eftersom en kroppsdel utan känsel är just obekvämt. Samtidigt som det ser det ganska lustigt ut. Partytrick?

obligatorisk närvaro på att kolla på det här klippet.

Ni måste se det här. Ni måste! Ok? Jag lovar att ni kommer skratta och vara mycket glada över att ha sett det. Men ett hett tips är att inte ha högt ljud i känsliga miljöer, typ öppet kontorslandskap. Tack till bytet för tipset plus en mycket rolig historia.

gillar killen under pianot bäst.

Vi är ju ganska många som gillar Jonathan Johansson, men har ni sett det här från P3 Guld förra veckan? Jisses så fint.

just nu.

Lite hemma-yoga på illrosa (jag vänjer mig aldrig) matta ungefär en decimeter framför tjockteven som visar Guldbaggegalan.

lite besviken över att glasögonen inte längre är röda och gröna.

Vi såg Avatar igår. Det var första gången jag såg en film i 3D och visst var det ballt även om mina ögon tyckte det var lite jobbigt. Men mest impad var jag nog av trailern för Alice in Wonderland som jag bara må-å-å-åste se i 3D. Storyn i Avtar var väl däremot inget nytänk direkt. Har läst igenom ett antal recensioner såhär i efterhand och de flesta verkar helt lyriska över filmen och då främst den banbrytande tekniken. Och visst, som sagt, det var häftigt. Men rätt teknik gör inte en hel film. Min kille sa det så klokt efteråt: En bra film måste man prata om efteråt och nu har jag inte så mycket att säga. För övrigt grät tjejen bredvid sig igenom hela filmen. Oklart varför.

tips och tricks.

Vi har ju tvingats hitta ersättningsprodukter för mjölk och vete och det är inte alltid att ersättningsprodukterna fungerar så bra i praktiken. Jag vill trots allt att det ska smaka så lika "originalprodukten" som möjligt. Tänkte därför dela med mig av lite tips och tricks som kanske inte är uppenbara (som att använda vegetabiliskt smör till exempel), men sådana som fungerar bra och är goda. Vill skriva inlägget mest på grund av att så många googlar sig hit via sökord som utan vete, glutenfri, mjölkfritt osv och jag själv skulle ha blivit överlycklig om jag hittat ett blogginlägg med konkreta råd i början då allt var kaos och jag knappt hittade något att äta. Så då kör vi, sådant som både är vete- och mjölkfritt och viktigast av allt dessutom gott!

Eller, vi börjar med ett förtydligande: Glutenfria produkter finns det ju en hel uppsjö av, men de flesta glutenfria produkterna innehåller vetestärkelse och kan man som jag inte äta vete funkar det alltså inte med glutenfritt. Däremot så är i stort sett alltid naturligt glutenfria produkter baserade på majs/potatis vilket gör att jag kan äta dem. De flesta innehåller dessutom vegetabiliskt fett. Men många är inte speciellt goda eller har konstig konsistens. Tyvärr. Men det finns undantag och det går att hitta andra lösningar.

Bröd.
Jag har än så länge bara hittat två goda brödsorter som jag kan äta. Det ena är Solros Rågbröd Osötat som märkligt nog är det enda rågbrödet som endast innehåller råg och inte kombinationen av råg + vete. Det här brödet finns dock att köpa i nästan alla matbutiker och är som sagt mycket gott:


Senast i fredags hittade vi det andra brödet som smakar som bröd ska. Heter Rustico och finns på den glutenfria hyllan i matbutikerna (iaf på Coop). Det finns en liknande brödsort men den har samma konstiga konsistens och smak som bröd bakat på majs/potatis brukar ha. Men det här däremot! Jävlar! Har iofs bara testat det som rostbröd, men då var det magiskt gott. Alltså lika gott som om du skulle ha valt ett vanligt vitt bröd och rosta. Jag blev så lycklig att jag åt fyra på raken och köpte ett extra paket direkt.


Pasta.
Naturligt glutenfri pasta ingen direkt höjdare. Det är absolut helt okej, men det smakar som en blandning av fullkornspasta och pasta som är gammal/inte riktigt klar. Vi använder oss istället uteslutande av majspasta som smakar som vanlig pasta med en liten touch av majs. Vi har än så länge bara hittat det på Hemköp och det är självklart lite dyrare än vanligt pasta, men det är alla såna här produkter. Bara att acceptera. Klicka här för att se hur pastan ser ut.

Ost.
Ost är väldigt svårt att ersätta. Glöm att det går att hitta vettiga alternativ till hårdost. Jag har hittat två typer av ostar som fungerar i vissa fall. Det ena är Creamy Spread från Tofuline som är cream cheese och passar utmärkt som pålägg på solrosbrödet. Äter nästan alltid original men finns även i en kryddad variant, typ persilja och vitlök eller något.


Sheese sojapålägg (det är hysteriskt roligt med alla namn som ska indikera vad det är men som inte får heta mjölk/ost/yoghurt etc) är vidrig att äta "rå". Men Cheddar-varianten fungerar mycket bra som ostkrydda vid maträtter i t ex ugn. Vi river den och strösslar över t ex gratänger. Det har lite svårt att smälta men ger god ostsmak.


Grädde.
Två stycken även här. Havregrädde (iMat från Oatly) eller sojagrädde (från alpro soya). Båda två fungerar alldeles utmärkt, men de har lite olika konsistens och smak. Havregrädden är mer lättflytande, sojagrädden mer som vanlig standardgrädde. Ungefär som skillnaden mellan matlagningsgrädde och vanlig grädde. Båda två fungerar alltså, men vi använder oss mest av sojagrädden då den konsistensen passar bäst i de rätterna vi oftast gör. Sojagrädden lite sötare, precis som andra sojaprodukter, och havregrädden är lite strävare.


Pannkakor.
Vår nya snabbkvällsmat är havrepannkakor från Oatly. Man köper en sån här förpackning, finns i mejeridisken bredvid andra mjölkfria produkter, och sen är det bara att börja grädda. Paketet räcker till ungefär två personer. Pannkakorna blir väldigt goda, lite tjockare än vanliga tunnpannkakor.

Ströbröd.
Det finns många "detaljprodukter" som man vanligtvis inte tänker på att de inte går att använda längre. En sån produkt är ströbröd. Det finns lite olika ströbröd helt utan vete och gluten, men vi har hittills bara testat Pofiber (från Semper) som är potatisfiber. Vi ersätter rakt av mängdmässigt och det har fungerat bra hittills.


Glass.
Tofuline har några goda vegetabiliska glassorter. Godast är deras vaniljglass och deras banan-choklad av de jag testat. Oatly har några havreglassar som är okej, framförallt jordgubbsmaken. Annars är det sorbet som gäller.

Lösgodis.
Vill bara ge lite extra kärlek till Godisprisen som mycket tydligt märker ut på godislådan med stora symboler om godissorten innehåller t ex mjölkprodukter eller gluten. Det kan tyckas som en liten grej, men det värmer verkligen i hjärtat. Dessutom har de ett smart sök på sin sajt där det går att t ex söka på vilka godissorter som passar olika allergier. Underbart!

Så. Det finns såklart massor med andra bra tips och produkter som vi inte har upptäckt än eller har glömt att skriva om, men det här är sådant som vi lärt oss och verkligen utnyttjar ofta. Ett sista tips bara: Semper har många bra och många mindre bra produkter, men det bästa med dem är att de har riktigt bra receptsamlingar som går att beställa kostnadsfritt via deras hemsida.

vardagslyx varje helg.

Bland det bästa jag vet är att halvsova på morgonen. Alltså vakna och sen halvslumra så länge det bara går. Det här gör att jag ofta ställer klockan mycket tidigare än vad jag egentligen behöver bara för att få just halvsovaslumra en halvtimme eller så. Inte alltid så smart eller effektivt då det på vardagarna oftast gör att jag bara blir tröttare. Men på helgerna är det maaaaagiiiiiskt. Åh så fantastiskt det är! K är dock inte lika imponerad utan brukar ofta gå upp direkt när han vaknar. På vardagarna betyder detta att jag ställer klockan en timme tidigare men kommer hemifrån en halvtimme senare än honom. Emellanåt lite smått frustrerande, men självvalt (plus att jag äter frukost och sminkar mig, sånt tjafs håller inte han på med). På helgerna däremot innebär det här oftast att han viskar Vad vill du äta till frukost? och Om tjugo? och jag svarar Macka och yoghurt och Ja. Tjugo minuter senare hörs ett bestämt VAAAKNA! från köket och så kliver jag upp och frukostbordet är dukat och morgontidningen intagen och radion påslagen. Underbart. Underbart. Underbart. Så äter vi frukost och sen sätter jag på lattemaskinen och så får jag en lyxlatte samtidigt som jag surfar lite eller läser i min läshörna. Lägg ihop det här med att han bakar magiska kakor och rent allmänt bäst i världen så förstår ni att jag är en mycket lyckligt lottad flickvän. Och varför jag älskar att vara sambo. Haha!

vill ha katt.

Ps. Min kille tycker jag ska förtydliga att det är jag som fotar när jag lägger in foton och inte skriver annat. Men det fattar ni väl? Väl?

londontips.

Michael Hoppen Gallery. Ville köpa precis allt de hade. Framförallt det där fotot med en ihjälskjuten gangster från någonstans i USA för kanske femtio år sedan. Kostade bara 6000 pund plus moms. Som hittat för den som är gjord av pengar. De hade även utdrag med foton och fingeravtryck på människor som var tagna för diverse brott i USA, även här förr i tiden (såklart). De vågade vi inte fråga vad de kostade med risk för att ruinera oss själva.

tänk er denna som obligatorisk varje måndag morgon klockan 08.

det finns så många skämt och ordvitsar som skulle kunna stå i den här rubriken.

Nya pjuck! Dösnygga. Som en billigare variant av korta Acne Pistols och dragkedjor på båda sidor och bara schnygga. Finns i magiskt snygg blå (ja, blå) också, men efter moget och praktiskt övervägande tillsammans med hon som jobbade i butiken och både K och Linda (som jag sms:ade dit som smakråd) blev det trots allt svarta. Men om någon bara vill köpa ett par snygga skor och redan har massor med svarta: KÖP DE BLÅ! KÖP! KÖP! De heter för övrigt "Sprinter Negro".

jag säger som Alexandra.

Jag har ägnat det senaste dygnet åt att tycka riktigt, ursäkta min dåliga franska, jävla synd om mig själv. Nu är jag klar.

för övrigt.

Jo, jag fick ju förklarat för mig att det som hänt med mitt knä är vanligt om man till exempel inte är så van att åka skidor och sticker iväg och åker skidor en vecka. Tydligt exempel. Fast mig hände det ju när jag shoppade i London. Det bör alltså betyda att jag måste shoppa mer i London (alternativt andra städer) för att undvika överansträngning i framtiden. Haha! Men min kropp är verkligen vek. K kallade mig för Eh, bräcklig? häromdagen när han skulle vara snäll och därefter Som en gammal tant! vilket är ungefär hur jag känner mig. Precis som när jag fick en låsning i menisken när jag kollade på tv i soffan.

han skrattade till och med åt mina skämt.

Idag var jag hos farbror Doktorn. Höll tummarna för att jag skulle få en annan än han som frågade mig om min barndom var lycklig i somras, och det fick jag! Jag fick en jättebra! En läkare som var schysst och snäll och fattade vad jag menade och ändå var snabb som attans. Han slog i böcker och visade mig hur ett knä fungerar och var musklerna sitter och berättade entusiastisk om en läkare i det andra läkarhuset som bara sysslar med knän! men att jag inte behövde träffa honom eftersom det här inte verkade så farligt. Bara en överansträngning och inflammerad muskel. Bör gå över inom ett par veckor(!). Det var såklart fint att höra eftersom jag inbillat mig hemska meniskskador, men gladast är jag nog ändå över att det var en läkare som inte fick mig att känna mig som en värdelös nolla med psykiska problem alternativt inbillning.

the road.

Ni har nog fattat att jag gillar photo booth vid det här laget. Men det är ju så praktiskt och inte minst kul. Mycket roligare att fulfota en bok man precis läst och ut vill rekommendera än att googla fram en bild. Och ännu roligare blir det när boken liksom kollapsar framåt i samma sekund som bilden ska tas. Man ser nästan fartränderna på bilden. Fast i ärlighetens namn var det nog roligare i verkligheten än på bild. Men boken ska ni läsa eller åtminstone se filmen som har svensk premiär i slutet av januari. Hjälp, det är ju nästa vecka? Nä, inte ens det. 4 dagar enligt SF (kolla trailern!). Jisses.

min blogg har fått present!

Tack (haha)! För övrigt känner jag för att göra om bloggen. Har, trots att jag inte trodde det var möjligt, tröttnat på det här utseendet. Och om jag skriver det så kanske det går fortare. Eller inte. Vi får la se.

tror jag ska slå en signal till vårdguiden.

Alltså, mitt knä. Jag vet inte vad det är för fel. Skulle dock sätta en femma på att det är menisken, men det känns så jävla bökigt och krångligt. Trodde det hela var på bättringsvägen, men så fick jag för mig att gå ut med klackarna på fötterna i lördags och nu är det värre igen. Har mer eller mindre haltat omkring i elva dagar nu. Skulle vara kul att veta vad som utlöste det hela också, det är lite märkligt att bara vakna en dag och ha ont i knät.

bra grej.

I julklapp fick jag handledsvärmare av mamma. De är i ull, ganska tjusiga och oväntat praktiska. Alldeles magiska vid bokläsning på tunnelbanan till exempel.

höstens bästa låt.

london.

hej INTERNET!

Bredbandet fungerar igen och även telefonen. Den första som ringde efter mer än en veckas radioskugga var min ingifta moster som nästa är som extramormor. Hon fyller 90 år inom kort och ska ha kalas. Det börjar klockan 13 och om jag känner henne rätt är alla salongsberusade inom ett par timmar efter det. Jag vill bli som hon när jag är gammal. Sist vi sågs fotade jag henne med min kamera och hon tyckte kameran var så fin och beundrade alla tekniska finesser men beklagade sig över att de kommit för sent. Hon önskade att de hade kunnat komma redan när hon var ung. För det är ju så himla käckt alltihopa.

allmän lägesrapport.

Sex blåsor i munnen och ett skadat knä av okänd anledning, kanske menisk? Ingen fungerande internetuppkoppling och inte heller någon fungerande hemtelefon. Kollar första säsongen av Mad Men på kvällarna. Äter bara godis och kakor på helgerna. Hjärnan är trött. Kroppen är trött.

de apatiska.

Idag var sista lånedagen för Gellert Tamas De apatiska: om makt, myter och manipulation, men jag lämnade tillbaka den redan i måndags. Sträckläste de sista 300 sidorna och hann till och med att klämma in Svinalängorna mitt i läsningen. Men aldrig hade jag väl trott att apatiska barn och politik kunde vara så intressant att läsa om. Jävlar! Lite störande dock att det är uppenbart vilka som är the bad guys redan från sida ett plus deckarstuket på varje ingress i varje kapitel, men samtidigt är det faktorer som gör det märkligt lätt att sträckläsa en tegelsten om flyktingpolitik. Läs boken och räkna med att bli förbannad och upprörd.

hej!

Vi är hemma. Det har vi varit i några dagar, men först glömde jag bort pinkoden till min mobil och sen visade det sig att vi icke har fungerande internet och därför inte heller telefon så vi har varit lite avskärmade från världen trots att vi varit hemma. Men det har varit skönt. Fast nu är jag på jobbet med 350 olästa mail och lika många olästa blogginlägg och ett trasigt knä. Hejdå!

best of 2009.

6 januari.
Jag kan rotfylla, jag är inte rädd.

28 januari.
För övrigt har det magonda omvandlats till en förkylning. Men eftersom jag är tjej så är jag på jobbet ändå. Hade jag varit man skulle döden antagligen vara mycket nära.

29 januari.
Frågan är bara vad han äter. Med tanke på hur mycket han gillar badrummet så chansar vi på duschvatten. Och bajs! tillägger K.

8 februari.
Igår snusade jag i två minuter och tjugo sekunder. Det var tre år och en månad sen sist, om man bortser från kvällen innan min 25-årsdag då jag blev nersupen och dockade en snus mot tandköttet i tio sekunder eller så.

12 mars.
Min kropp är som ett jävla lotteri emellanåt. Man vet aldrig vad som händer.

15 mars.
Något som Stockholm inte förstår är kebabsås. Riktig kebabsås. Därför äter jag inte heller kebab här. På landet däremot, där äts det kebab så det står ut genom öronen.

3 april.
NU DRAR VI HEM TILL ER, STANNAR TILL PÅ SYSTEMET, KÖPER NÅGRA FLASKOR ROSÉ, OCH SÄTTER OSS MED SOLGLASÖGON PÅ ER BALKONG. Yes?

7 april.
Idag har jag upplevt färgterapi för första gången. Det var behagligt och gav en känsla av att vara färgreligiös. Till exempel kändes det helt naturligt att börja le stort och lyckligt när jag vred fram påskkycklinggult. Det var så oväntat vackert.

17 april.
Vi har läskdag här på avdelningen ibland. Det fungerar såhär: Någon utbrister Idag får man dricka läsk! och om inga protester uppstår går någon och köper läsk. Idag var det min tur att utbrista Idag får man dricka läsk! Eftersom jag fortfarande är själv här så kom inga protester. Så jag gick och köpte en burk läsk. För läskdag inkluderar endast läsk på burk. Inget annat är tillåtet.

19 maj.
Antagligen är jag allergisk mot mjölk. Och vete. Och apelsiner. Och jordnötter.

25 maj.
Kunde inte somna i natt. Efter några timmar försökte jag räkna får, men jag kunde verkligen inte visualisera ett får. Såg istället bara ett svart streck fara fram från ena hörnet av ögonlocket till det andra med ett gupp till häck på mitten. Fort gick det också. Fick ont i ögonen av allt flängande från ena sidan till den andra, så jag fattade beslutet att visualisera grannarnas nya hundvalp som får istället. Det gick bättre. I några sekunder. Sen tappade jag tråden, blev förbannad och la ner hela projektet eftersom det stjälpte mer än det hjälpte.

29 maj.
Choklad har än så länge varit det enskilt jobbigaste att vara utan, det jag saknat allra allra mest. Men nu kan jag äta, och det känns som kärlek i magen. Alldeles varmt och magiskt. Underbart. Paradiset. Himmelriket. Vill nästan gråta för det är så jävla fantastiskt.

16 juni.
Antennen måste vara i fönstret för att vi ska kunna se kanalerna, därför måste sladden även gå tvärs över rummet. Om vi skulle vilja titta på femman måste antennen dessutom justeras lite. Vi måste öppna fönstret och hänga ut antennen en liten bit.

23 juni.
Upplever du att du hade en lycklig barndom?

5 juli.
Det kröp i hela jävla kroppen och jag surade ihop eftersom alla är dumma i huvudet utom stackars mig som får lida för att alla är dumma i huvudet. Det har ännu inte släppt, fast vi nu är hemma. K har satt mig på balkongen med laptop och en påse popcorn. Han håller sig såklart på avstånd. Förstår honom.

12 juli.
C) Har du någonsin varit inblandad i spionage, sabotage, terroristaktiviteter eller folkmord; eller var du mellan 1933 och 1945 på något sätt inblandad i förföljelseaktiviteter kopplade till Nazi Tyskland eller dess alierade?

13 juli.
Och så grät jag i ett konferensrum och på toaletten och tänkte att skitsamma egentligen, jag har gråtit så jävla många gånger på jobbet att det gör inget. Egentligen. Men jag orkar inte förklara för folk hur jävla ledsen man kan bli över en katt som inte ens egentligen var min, men som kanske var det närmsta min jag någonsin kommer.

23 augusti.
En banan och ett päron har på en helg lyckats generera en halv miljon bananflugor. Ställde en magisk blandning av vinäger, vatten och diskmedel bredvid själva brottsplatsen. Efter att jag läst näringslivsdelen och kulturdelen kollade jag ner i den magiska blandningen och hittade åtta döda blomflugor på botten. Åtta stycken! gastade jag till K, som befann sig ungefär två meter bort. Fyfan! Vilka jävla idioter! svarade han.

27 augusti.
Det här är säkert bara en tillfällig svacka, men det är nu det är så jävla lätt att tänka att jag kanske aldrig mer kan käka en nybakad fralla med ost eller en kanelbulle eller tsatsiki till souvlakin eller kebabsås eller mozarella eller färsk pasta eller en baguette med brie och salami. Eller äta ett kinderägg eller en snickers eller dricka en fanta eller äta kycklingspett med jordnötsås.

24 september.
Detta betyder att om minneskortet hamnat i orätta händer och det inte var rensat kan mina bilder spridas för vinden just nu. Typ som kändisarnas privata bilder som hamnar på vift, fast jävligt jävligt light. Minimjölk ungefär. Men ändå!

30 september.
Vi gick deras huvudgata, Lee Avenue, fram och tillbaka och vi passade verkligen inte in. Blev inte uttittade, chassidiska män får inte titta andra kvinnor än sin fru i ögonen. Istället kände vi oss som några som tittar på apor i bur. Det kändes oförskämt att bara vara där. Vid ett övergångsställe smygfotograferade jag några av dem som stod på andra sidan gatan, inklusive en typisk skolbuss fast med text på jiddish, och jag skäms fanimej fortfarande.

8 oktober.
Min kille tog den där komplimangen ett steg längre. Han filmade mig när jag betedde mig Precis som en seriefigur! och gjorde en avatar av det. Skrattade så jag grät när jag såg det första gången. Han har ju verkligen rätt, jag är ju skitrolig som avatar!

20 oktober.
Min ärliga frisör (som jag gått till sen jag var fjorton år) uttryckte det så bra när jag bad henne plocka fram den färg hon tyckte jag skulle ha eftersom jag själv tycker att Färgen spelar egentligen inte så stor roll, det mesta känns bättre än en hårfärg som är...
...Ingenting! fyllde hon i. Precis så.

25 oktober.
Men ständiga kommentarer om ens utseende är smärtsamma och gör ont oavsett om man är kort, lång, smal eller tjock.

15 november.
- Jag måste fixa den där diskpannan.
- Diskpannan?
- Stek.
- Jaha. jag gör det. Du kan hacka skit.
- Jag kan hacka skit.

25 november.
Men att sitta där på en buss med en skrikande unge med tillhörande skrikande mamma på sätet bakom och inte ha den blekaste jävla aning om trafiken ska börja rulla om en halv minut eller om två timmar är hjärtklappsgråtfärdigsjobbigt gånger sjutton.

6 december.
Vi fick ringa 118118 som skickade en karta via sms. Den kartan visade vägen till lagershopen i Borås. Opraktiskt om man är i Barkarby, Stockholm. Hittade till slut en ensam julgransförsäljare som berättade vägen på ett sätt som indikerade att han varit med om scenariot förr. Vi blev så glada att vi lovade att komma tillbaka och tjacka julgran av honom, vilket så klart var ren och skär lögn.

30 december.
Livet. Det är bra fint. Människor som gjort mig riktigt glad detta år är speciellt K, Världens finaste unge, Linda och Beatrix Vnunk. Utan er vore mitt liv fattigt.