nä, men ska jag blogga lite mer om barn kanske? hurra!

Detta har jag tänkt blogga om sen september: nu är det PRECIS som jag hade föreställt mig att ha barn. Och det blir liksom bara gosigare, härligare och roligare. Sen barnet blev typ sju månader är det alltså exakt så som man (jag) föreställde sig att det skulle vara att ha barn. Det känns fint på något sätt. Nu förstår jag ju alla kommentarer om "det blir bättre" och så vidare. Det tråkiga är ju bara att den där första tiden, den första månaden, de första tre eller sex är som miljoner år i jämförelse med hur fort tiden går nuförtiden. I helgen var det en bekant som tackade mig för att jag sa att det blir bättre efter ungefär tre månader. Han var trött, lite chockad och lätt nervös över vad de hade gett sig in på med en sex veckor gammal bebis.