jag hatar att välja.

Min kropp måste ha rutiner eftersom den kraschar annars. Bokstavligt talat. På så sätt är det perfekt att jobba mån-fre, 40 timmar per vecka. Perfekt. Men jag blir liksom aldrig riktigt kompis med det hela ändå. Det funkar inte. Jag hinner inte göra det jag vill göra på övrig tid. Inte ens hälften. Inte ens en tredjedel. Det är frustrerande och jobbigt, för vi pratar inte om att städa och diska, utan att fota, skriva, teckna, gå på utställningar, läsa, se teater, film och så vidare. Sånt som jag behöver för att må bra. Men det går liksom inte ihop sig. Praktiskt. Tiden räcker icke till för både rutiner och allt jag vill. Därför har jag fått bestämma mig för att försöka göra det bästa av situationen: att varje dag göra något litet som inspirerar mig, oavsett om det är att fota eller skriva en blogg eller läsa en artikel. Det kan ta fem minuter, bara jag gör något varje dag. Häromdagen fick t ex en riktigt bra artikel om Felix Herngrens privata fotande mig att ge mig fan på att fortsätta att fota och göra det till en rutin i livet, så som han gör, även om det här med tid och ork känns extremt frustrerande och jobbigt emellanåt.

ett stycke historia i modernt format.

Hittade just bloggen Orwell Diaries, där George Orwells riktiga dagbok från 1938 läggs ut i bloggform, dag för dag. Grym idé och dessutom extremt intressant.

halvsjuk är halvokej.

Gårdagens kräftskiva ute på vischan hjälpte förkylningen på traven och det bröt äntligen ut. Pre-förkylning är nästan alltid värre än själva huvudsjukdomen. Dessutom så klarar jag mig än så länge med en förkylning i höger näsborre och bihåla. Det är liksom överkomligt. Kräftskivan var rolig. Eftersom jag är kräftsnobb blev det åtta schvindyra färska kräftor, men väldigt värt det. De få gånger jag försökt äta turkiska eller kinesiska eller var de nu kommer ifrån så går det bara inte. Inte när jag är uppvuxen med ett enormt förråd av färska svenska precis runt knuten. Sen var det baljbad och bar överkropp och krokodilkeps för hela slanten, medan jag sippade på min grogg och corona och hade det fint som åskådare. Idag mår jag nästan prima ballerina. Förutom höger näsborre då.

vem drog ur sladden?

Strömavbrott för tredje gången på en månad. Efter en halvtimme kom någon på att det fanns vin i förrådet. Precis när jag satte glaset mot BiBen så kom elen tillbaka. Ett unisont Vad tråkiiiigt hördes. Men nätet funkade inte ändå, och vi kan icke jobba utan nät. Efter en timme till hade jag sippat mig igenom endast ett halvt glas vin, eftersom det var surt som attans, och tyckte samtidigt att det började bli löjligt att sitta på arslet och bara vänta. Så jag packade ihop och när ytterkläderna var på började nätet passande nog att leva igen. Men det hindrade inte mig det minsta från att ignorera alltihopa och gå hem ändå. Som straff känner jag mig nu oroväckande nära en förkylning. Den kom skitsnabbt, typ ett bakhåll. Jävla samhälle. Måndag kommer bli en lång dag.

same same.

Helt plötsligt så var det Acnes utförsäljning med kö in i lokalen och sketabilliga jeans. Jag hatar reor. Hatar utförsäljningar. Hatar mycket folk. Svettas och får ångest och vill bara därifrån och när jag kommer därifrån är jag nervös. Men trots det rotade jag fram jeans som jag provade bland femsex andra tjejer i det provisoriska provrummet bakom några kartonger. Spegeln visade bara överkroppen, men jag utnyttjade en av de femsex andra tjejerna som åsiktmaskin om hur cowboybyxorna egentligen satt. Hon verkade ärlig och jag gick därifrån två par jeans rikare och sjuhundra riksdaler fattigare. Då kom ångestsmällen. Behöver jag jeans? Sjuhundra spänn är ändå sjuhundra. Okej det ena paret, men det andra? Jag vet ju inte ens hur de ser ut på mig. Var tvungen att köpa McD-lunch, i ett försöka att flytta ångesten från inköp till mat. Det gick ganska bra faktiskt. En stund. Sen var jag tvungen att surfa jeans alldeles för länge och smita in på toaletten och prova i alla fall det ena paret. De sitter som ett smäck. Skulle nästan kunna vara jag på bilden. Förutom att jag aldrig bär klackar men tar igen det på lite mer utrymme kring midjan. Ändå är jag uppe i varv. Utförsäljning för mig verkar vara samma adrenalinkick som bungyjump för andra. Phu.

just a boy.

Tack för alla tips. Ska lyssna in mig, främst på det som är helt nytt för mig. Fast sen igår är jag helt fast i Angus & Julia som Anne tipsade om i ett blogginlägg. Hänger konstant på deras MySpace-sida eftersom jag inte hunnit tjonga in det på ipoden ännu. De spelar som förband till Martha Wainwright på Nalen i oktober och vips så är ännu en konsert inbokad. Fina fisken.

ja må hon/han/den/du leva.

En av de bästa presenterna att få och ge är en upplevelse. Det låter så förbannat stort och pretentiöst, men är så genialt. Du ger bort något som personen själv kommer att minnas mer än andra fysiska presenter, samtidigt som du själv erbjuder ditt sällskap under själva upplevelsen samtidigt som du själv får arslet ur och också får vara med om upplevelsen. A win-win situation så att säga. Teater är ett utmärkt exempel. Igår var vi på teater. Vi var jag, Linda och Jess. Jess fyllde nämligen år för ett tag sen, och teater var en finfin present eftersom vi så jävla sällan lyckas ses alla tre (ännu ett bra skäl, att umgås om man aldrig annars kan få till det). "Den allvarsamma leken" på Stadsteatern kan verkligen rekommenderas, både av oss som läst boken och av den som inte hade det. Två och en halv timmes njutning. Gustaf Skarsgård spelade lika bra som han verkar sympatisk och jordnära i förra veckans söndagsintervju i SvD. Sen drack jag rosévin för 95 spänn och det var ju säkert skitbra för magkatarren.

magkatarrsmåndag.

Men man ska ju tänka positivt.

+ a-fil med svartvinbär
+ kamomillté
+ brittiska elle för 49:-
+ nya numret av Misstänkt
+ alla älskar mina nya stövlar. (jag också)
+ Leffe GWs Grisfesten för 18:-
+ 4 timmar kvar av arbetsdagen
+ fina ni som tipsat om musik

till alla utom erika.

Missade ni mitt inlägg?
Någon mer måste väl ha ett tips?
Börjar bli desperat.
Jag kan alla låtar på ipoden utantill.

bild eller ej?

I en artikel på Resumé berättar Aftonbladet att de tycker att det finns ett allmänintresse att visa bild och namn på den berömda tyskan. SvD menar å andra sidan att allmänintresset är begränsat. Jag håller med och har rent ut sagt väldigt svårt att förstå allmänintresset i att visa upp hennes ansikte. Visst stillas min nyfikenhet samtidigt som Aftonbladet tjänar kosing, men det är inte samma sak som allmänintresse.

Återigen är jag glad över att vi prenumerar på SvD och att DN finns på jobbet. Anledningarna till att läsa kvällspress bara blir färre och färre...

min mage hjärta apoteket.

Köpte ipren och tabletter som kontrollerar överskott av magsyra idag. Jag jobbar nämligen förebyggande. Ipren mot den varje månad återkommande magvärken som utan ipren känns som att någon tvinnar äggstockarna och stampar på livmodern. Tabletterna som kontrollerar magsyran mot de ständigt återkommande tendenserna av magkatarr, eftersom hösten kommer att bli tuff och magkatarren garanterat kommer att bli en bieffekt av det tuffa. Då påpekar damen bakom kassan på Apoteket Shop att ipren inte är så bra mot magen, med tanke på mitt inköp av magsyretabletterna. Men att om ipren är det enda som hjälper mig så kan jag väl i alla fall ta en av magsyretabletterna i samband med att jag proppar i mig ett paket ipren på en vecka, även om jag inte känner av magsyran i magen just då? Skitsmart. Logisk. Briljant! Självklart ska jag göra det. Varför har jag aldrig gjort det förut? Jag känner mig nästan lite tacksam och glad. Som att hon där bakom kassan faktiskt brydde sig lite om min stackars mage. Fast det är ju hennes jobb. Så kommer jag på det där med monopolet. Som jag egentligen inte vet så mycket om, varken bu eller bä. Men jag fattar ju att det aldrig kommer vara tjejen i kassan på ica eller nissen på bensinmackens jobb att bry sig om min mage.

bra reklam är fint.

Reklam där Acne, Roy Andersson eller Felix Herngren är inblandade i produktionen blir generellt sett alltid något som är trevligt att vila ögonen på eller som man inte behöver zappa ifrån. Tänkte skriva om Flygbussarnas utskällda men fina reklam redan när den kom, men det försvann någonstans på vägen från hjärnan till tangenterna. Nu verkar den dessutom ha blivit internationellt uppmärksammad på lite olika sätt och vis. Roligt osv.

bara en och en halv timme kvar nu.

Söndagsångest är en relativt ny företeelse i mitt liv. Jag gör mitt bästa för att kämpa emot känslan av rastlöshet blandat med odefinierad oro och en skvätt surhet som kommer krypande framåt kvällen. Ibland lyckas jag, ibland inte. Det känns så bortkastat att gå och må lite halvkasst en halv dag av ens två lediga dagar på hela veckan. Den här helgen har jag åtminstone utnyttjat till fullo. Vet inte om det har att göra med att vi nyss hade semester, men jag har lyckats utnyttja den väl utan stressa. Vi har testat nya expansionen till Settlers, druckit Lindas fantastiska dagens, läst i solskenet på balkongen, powerwalkat, varit på mexikansk afton inklusive två flaskor tequila, försökt fotografera en snart tvååring som vägrar vara still mer än en halv sekund, vaknat utvilad och obakis, storhandlat, fotograferat i en koloniträdgård, haft fikabesök och läst ännu mer i solskenet på balkongen. Fast jag vet inte om det gör att måndagen känns mer välkommen, snarare tvärtom.

hjälp.

Även om den snart 20 år gamla Fools Gold är en ständig favorit så behöver jag uppdatera mig med lite ny musik. Det var ganska länge sen nu. Jag har kört med mina favoriter nästan ett helt år utan några större uppdateringar förutom ett och annat nytt skivsläpp och Kleerup. Typ så. Ni får hjälpa mig. Jag behöver lite tips på nya band som är skitbra. Ni vet vad jag gillar.

bokutmaning.

Hittade en rolig bokutmaning hos Bondhustrun. Utmanar därför mig själv, eftersom den var rolig.

Vilken bok läste du senast?
The Interpretation of Murder - Jed Rubenfeld.

Vilken/vilka böcker läser du just nu?
Läste ut ovanstående i morse, så nu måste jag bestämma mig om jag ska fortsätta läsa Shantaram som jag påbörjade i början av sommaren, eller om jag ska ta någon av Leif GWs böcker som jag inte läst än. Lyssnar samtidigt på Da Vinci-koden som ljudbok när jag tränar.

Är det övervägande kvinnliga eller manliga författare i din bokhylla?
Har ingen bokhylla än, använder mig av en ikeapåse... Men jag skulle gissa på manliga.

När du läser en bok, räknar du ner hur många sidor som är kvar eller tänker du “nu har jag en fjärdedel”, “en tredjedel”, “hurra hälften” kvar o.s.v.?
Ja, alltid. Har lätt att tappa lusten att läsa när det blir sega perioder i böckerna, och då måste jag "tävla" med mig själv för att motivera mig att fortsätta läsa.

Hur väljer du vilka böcker du vill läsa? Ex. omslag, tips från vänner, recensioner, topplistor, bloggar etc?
Det är olika. Dels blir jag överröst med böcker från min pappa, dels lånar jag av vänner som rekommenderar, dels köper jag det jag vill läsa utifrån det jag hört om böcker och hur de är beskrivna på baksidan av boken. Om boken är snygg får den dessutom ett extra plus i kanten. Försöker dessutom att läsa minst var tredje bok på engelska, vilket också spelar in i valet av bok. Lyckas ganska bra med det.

När blir en bok för lång?
När den är dålig.

Läser du lika gärna på engelska som på svenska?
Ja! Förut var det för att upprätthålla språket efter mina två språkterminer på högskolan, men nu är det för att böckerna på originalspråk uteslutande är bättre än översatta. Och för att upprätthålla språket. Men det gör jag dels via mitt jobb, så det är inte huvudorsaken längre.

Vilken bok blev du senast berörd/inspirerad av?
"Svensk Maffia" av Lasse Weirup och Matti Larsson. Välskrivet, intressant, skrämmande.

Kan du lämna en bok som du tycker är tråkig/vilken bok lämnade du senast?
Ja, men jag vill egentligen inte eftersom jag känner mig dålig då. Pausade i Shantaram som sagt, men det var inte för att den var dålig utan att den krävde för mycket av mig som läsare när jag verkligen inte orkade.

Vilken genre är överrepresenterad i din bokhylla/lånar du oftast?
Kriminalromaner skulle jag gissa på. Men jag har inte många böcker av samma författare, utan det är väldigt spridda skurar.

Rekommendera 5 författare:
Svårt. Lättare att rekommendera böcker. Men okej, fem författare som skrivit minst en fantastisk bok, oftast minst två. Jag kan dock inte garantera att alla böckerna är bra.
Margret Atwood, Leif GW Persson, Selma Lagerlöf, Anne Holt, Kalheid Hossein.