tisdag, juni 23, 2009

återbesök hos farbror doktorn.

- Hej.
- Hej.
- Jaha, är du frisk nu?
- Öh, nej? Idag har jag faktiskt riktigt ont i magen.
- Okej, för dina provsvar visade ingenting.

Blaha blaha upprepande av samma sak som sist. Om symptom, oro för att något i kroppen är trasigt fast ingen jävla läkare hittar något fast jag vet att det finns ett fel någonstans. Men jag sa såklart inte Jävla. Känna på magen och såklart kunde han inte hitta något som kändes fel den här gången heller. Upprepande frågor om hur jag mår, om jag har ångest, om jag gråter mycket och som slutkläm kom den fantastiska frågan

Upplever du att du hade en lycklig barndom?


Ångrar att jag bara inte reste mig upp och gick. Men hey, det viktiga är ju att få ett riktigt resultat av en riktig läkare. Istället reste han på sig när ungefär åtta minuter passerat och han faktiskt hunnit berätta att jag kommer få genomgå en datortomografi om några veckor och visar den inga fel kommer jag skickas till en specialist som kan skicka upp en slang i röven för att kolla läget. Och hittas inget då heller kommer de att diagnosticera mig med IBS. En sjukdom som ingen riktigt vet varifrån den kommer eller hur man botar. Men det brukar räcka för de flesta att få en diagnos, sa läkaren. Inte för mig, jag skulle vilja ha hjälp att må bättre fysiskt och inte bara få en stämpel i pannan ville jag svara.
Men det gjorde jag ju såklart inte.

10 kommentarer:

Beatrix Vnunk sa...

Herregud. Vad deprimerande och drygt.
Hade du en lycklig barndom - säger man inte så på skoj bara?

egoistiska egon sa...

Ja. Jag förstår ju vad han ville uppnå, och kan nästan skratta åt den kommentaren på något sätt, men jag blir bara mer och mer förbannad över "Jaha, är du frisk nu?"

Fan vad det tar kraft och energi när de man faktiskt vänder sig till för HJÄLP beter sig så. På torsdag ska jag träffa Erika och jag ser fram emot ett vettigt samtal med henne mer än någonsin.

Linda sa...

Men suck.

egoistiska egon sa...

Precis.

A Versatile Girl sa...

Hehe, det är ganska uppenbart att social kompetens inte står på schemat på läkarhögskolan. Men detta inspirerar mig faktiskt att kanske skriva om mina läkarerfarenheter. Kanske ska börja med historien om när jag fick min iBS diagnos.... ;)

egoistiska egon sa...

Ja! Gör det! Vill GÄRNA läsa. Och så tycker jag verkligen att du ska skriva om fotboje-grejen också. Känn ingen press... :)

Anne sa...

Usch. Stå på dig vännen och hoppas att det ordnar sig och att du får svar.

egoistiska egon sa...

Tack!

A Versatile Girl sa...

Jag funderar på fotbojan. Rent generellt måste jag säga att kika på storbrittanien när det gäller kriminalpolitik känns oroväckande.

Matilda sa...

Jag har gett mig själv diagnosen IBS. Vet att det inte lönar sig att göra massor med undersökningar. Kanske dumt att inte gå och ta reda på om det är något annat, men jag orkar inte.
Det är precis som du säger, en massa skitfrågor. Jag har gjort ultraljud av magen, jag har tappat snart flera liter blod ur armvecket och ätit större delen av utbudet av magkatarr- och magsårsmedicin.
Men ingen vet riktigt varför jag ibland svimmar av smärta i magen.

Det enda som hjälper är en mat- och bajsklocka typ. Rutiner med andra ord. Då håller magen sig helt okej.

Hoppas du hittar dina svar. Själv har jag slutat leta.