lördag, december 26, 2015

sjukdomshistorik.

I början av den här hösten uttryckte jag flera gånger min tacksamhet över att barnet inte blev sjuk på förskolan, trots att han gått i mer än en månad. Sen brakade det loss. Det här är all sjukdom jag minns att han haft under hösten.

- Förkylning med feber.
- Halsfluss och öroninflammation.  Fick antibiotika som inte hjälpte.
- Halsfluss igen och ny antibiotika.
- Förkylning, ögoninflammationen och ny öroninflammation samt att hans förkylningsastma kickade igång. Ny antibiotika eftersom han inte klarade av att reda ut t ex ögoninflammationen. Vi höll barnet hemma sammanlagt fyra veckor (!) från förskolan.
- Diarré, stora blöjeksem samt svamp i munnen pga den kortisonspray han tar för astman.
- Förkylning med feber och antagligen en ny öroninflammation.

Det sista pågår just nu, så det kan säkert utvecklas till något annat skojigt också. De säger ju att första året på förskolan är värst, men såhär jävla illa ska det väl inte vara? Och de säger att de bygger upp immunförsvaret, men det gör ju inte vårt barn eftersom han blir tvungen att ta antibiotika så mycket och därmed bryter ner sitt immunförsvar.

Minsta lilla förkylning, som denna har nu, gör mig nervös, orolig och så himla ledsen. Jag är så oändligt trött på att ha ett sjukt barn. Det påverkar så väldigt mycket. Förutom att det är hjärtskärande att se sitt barn sjukt så påverkar det ekonomin, det påverkar ens umgänge då vi blir trötta och stressade samt att det inte går att varken umgås med andra eller göra saker på andra ställen på grund av smittorisken.

Det enda positiva är att F fått en fantastisk relation till sin farmor och mormor som hjälpt oss väldigt mycket med att vabba. *greppar efter halmstrån*


perfekt ledigshetstittande.

Kollar ni på Making a murderer på Netflix? Vi har börjat, sett fyra avsnitt nu. Vi varierar mellan att halvt somna varje avsnitt (beror iofs mer på fortfarande knasig dygnsrytm efter resan) samt att vi tittar på varandra och bara: WTF?!?!. Sammanfattningsvis är det ändå en sjuk bra dokumentärserie än så länge. Får verkligen hålla mig från att inte googla sönder mig innan vi sett alla tio avsnitt. Det är typ som att stå på en bro och hålla sig från att kasta plånboken över räcket.

FÅR.
INTE.
GOOGLA.

Sjukt svårt. Spelar candy crush istället.

söndag, december 20, 2015

skönt att ha det avklarat ändå.

Eftersom jag aldrig varit med om att bagaget hamnat någon annanstans vid en resa så har jag bara väntat på att det ska hända. För det gör ju det, förr eller senare. Och nu har det hänt! Vi trodde dock att flygkaptenen skämtade när han ett par timmar innan vi skulle landa på Arlanda meddelade att han lämnat kvar "ett hundratal" av våra väskor i Thailand innan vi lyfte till förmån för extra bränsle som behövdes för att kunna ta oss hem. Det blåste tydligen en helt extrem motvind. Men han skämtade inte. Våra väskor flög någon annanstans men kom fram med bud idag. Slutet gott, allting gott. Och check på borttappat bagage.

torsdag, december 17, 2015

"vila".

Ja, det är ju inte direkt som att resa utan barn att resa med barn. Det hade vi ju fattat innan, men kanske inte hur det skulle vara i praktiken. Samt att en tvååring är så jävla rörlig, snabb och livsfarlig eftersom han bara kör på i sitt eget race? Har flera gånger under resan sett andra familjer med större barn där allt verkar så mycket mer lugnt. Anledning? De behöver inte ha koll på barnet 100% av tiden. Hos oss händer det något hela tiden. Vår middag igår såg ut såhär:

F vägrade sitta i stol utan sprang sprang sprang omkring. Ibland ner mot stranden och ibland ut mot vägen så vi fick rivstarta för att fånga upp honom. Sen bajsade han så vi fick byta blöja i resevagnen. Därefter fick vi honom att äta tre tuggor innan han trillade av stolen, med huvudet före rakt ner i sanden. Tröst och napp och han vägrade fortsätta äta. Sprang istället runt runt och vi fick hämta honom lite överallt. Vi kanske satt ner hela familjen och åt middag i max tre minuter och vi hann inte prata om något annat än rent praktiska saker kring barnet.

Vi har det verkligen jättehärligt, men lugnt och vilsamt? Inte alltid.

måndag, december 07, 2015

hejhej!

Ja, nu är jag ju på den där varma stranden jag skrev om. Var väldigt skeptisk till att vi ens skulle kunna komma iväg, men barnläkaren ok:ade F dagen innan så vi hade till och med läkarens rekommendationer att åka för att det "kommer göra honom gott". Än så länge - om det gör!!! Han är lycklig 99% av sin vakna tid. Det spårar ur lite när vi ska sluta bada, men i övrigt går det finfint. Han har till och med anpassat sig direkt till tiden här (typ). Så jävla gött? Och flygresan gick bra, och även den två timmar långa transfern. I alla fall när första bussen som lyckades krocka direkt blev utbytt.

Idag var dock första dagen (vi har varit här tre dagar) som jag la mig ner på en solstol och bara läste och var själv en stund när de andra sov. Vi har ju tänkt ge varandra "egen tid", men vi hade inte räknat med att vi inte direkt skulle vilja det? Det är så mysigt att hänga allihopa, och det är ju liksom lite därför vi är här. För att vara bara vi tre. Men några timmar här och där ska vi nog få till. Har läst ut en bok än så länge.

fredag, november 27, 2015

fredagslistan.

Tänker varje gång jag ser en lista i någons blogg att jag också ska fylla i så jag får fart på mitt bloggande. Skiter sig varje gång. Hittills. Men nu så, denna lista var det bara en vecka sen Maria la upp.



Hur gammal är du? 
33. Det står inte så här i beskrivningen till bloggen, borde ändra. Tror iaf jag är 33? Jo. 

Hur gammal känner du dig?
Ofta äldre. Mest för att jag tänker att jag är lika gammal som K, han är sex år äldre än mig. Så rätt ofta får jag lätt panik för att jag "inte hunnit mer och snart är 40" och sen inser jag att jag ju har massor med år kvar. Det är gött. 

Var bor du?  
I Aspudden. Älskart. 

Vad har du gjort i dag?
Vaknade av klockan som ringde 07, vilket är helt GALET då barnet vanligtvis väcker oss senast 06.30. Duschade, gjorde mig iordning, åkte till jobbet. Jobbade, rensade mitt skrivbord, skåp och plats då jag byter jobb internt nästa vecka och därmed även plats på kontoret (10 meter typ, hehe). Åt lunch, satt i möte i tre timmar. Packade ihop, åkte hem, handlade lite mat, kom hem till min familj. Lagade mat, myste med mitt barn och min kille, åt maten, röjde här hemma. Och nu sitter jag och datar i väntan på På Spåret. 

Sommar, höst, vinter eller vår, vad föredrar du och varför? 
Vår. LÄTT. Älskar våren. Det blir ljust, grönt, härligt, alla har den oändliga sommaren framför sig och alla är glada. Jag med. Och så fyller jag år. 

Är du beroende av något? 
Ja, ganska många saker. Är en beroendeperson. Till exempel kaffe, godis, närhet och internet. 

Var i världen skulle du vilja befinna dig just nu? 
På en strand i ett varmt land. Eventuellt är jag snart där. Wiiiii!

Vad är du på för humör just nu? 
Väldigt gott humör. Fredag! Men också ganska mycket resfeber. 

Vilket är ditt favoritgodis?
Saltlakrits. 

Vilken är din favoritaffär? 
Hm. Cos kanske? 

Är du en morgon- eller kvällsmänniska?
Kvälls. Inte alltid jättebra när man har barn. 

Har du blivit sydd någon gång?
Ja, när jag födde barn. Det kändes inte. Just då. 

Vem gjorde senast något extra speciellt för dig? 
Mina föräldrar var här i veckan och vabbade åt oss. Det var väldigt fint. 

Är du blyg? 
Nej. Däremot kan jag nog verka det/tystlåten i vissa sammanhang: 
1. Nya sammanhang, t ex jobb, där jag tar en iakttagande position innan jag fått koll på alla andra. Övar mig på att ta mer plats från början. Är jag bekväm i mitt jobb tar jag JÄVLIGT mycket plats. 
2. I sociala sammanhang med många personer jag inte känner bra. Hatar att mingla och kallprata. Sätter mig i ett hörn och så sitter jag där och pratar med de som kommer förbi. Jag vet inte hur man gör när man småpratar? 


Vill du gifta dig? 
Det vore roligt. 

Har du något smeknamn? 

Sjukt många, alltid haft. Trehundra varianter av mitt namn, men just nu är de vanligaste nog Kepsen och Gurkan. 

torsdag, november 19, 2015

en dag att minnas.

Sladdade in på jobbet 07.56, hade telefonmötet med min blivande chef 08. Ska byta jobb internt och det ska bli så himla roligt! 08.45 inväntade jag ett telefonsamtal från en journalist, men hen ringde aldrig. 09 började dagens maratonmöte som skulle pågå till 15. 09.30 var jag tvungen att lämna mötet och ursäkta mig för de externa gästerna eftersom jag hade sån rethosta att tårarna rann och jag var cirka en sekund från att kräkas. På riktigt. K sms:ade att barnet behövde ny antibiotika, den tredje för den här hösten, och att vi blivit ombedda att hålla honom från förskolan i två veckor till. Han har redan varit hemma två veckor. Ville gråta. Grät inte. Mötet tog slut och jag släckte bränder i ett par timmar innan jag gick hem. Skypeade med mamma och pappa. Mamma sa att hon kanske kan vabba lite åt oss nästa vecka. Åt lax till middag och insåg att jag ju ätit lax till lunch också. Vi gav barnet antibiotika, medicin mot astman och stoppade honom i säng. Jag jobbade 20-21.30 för att kunna vabba idag. Vid 22 tänkte vi sova, men då hostade barnet så han kräktes ner sin säng, hela golvet, sin pappa och mig. F fick därför sova i vår säng. Eller "sova", han var så glad att han fick sova mellan oss att han låg och klappade mig på ryggen och sa "mamma. mamma. mamma." I två timmar eller så.

torsdag, november 12, 2015

jaha, hur är det här då?

Vi har ju bara ett barn och det är ju ingenting mot att jonglera två eller fler, men HELVETE vad man känner av det berömda livet som småbarnsförälder när det är sjukdomshöst deluxe. De senaste sex veckorna har barnet varit igenom detta: halsfluss, öroninflammation, besök på närakuten, 10 dagars antibiotika, ny feber, besök på vårdcentralen, mer feber, besök på akuten på grund av 34,5 i temperatur (!!!!), ny halsfluss, ny kur av antibiotika, ny feber, förkylning, ögoninflammation i båda ögonen, ny öroninflammation och ett återfall av förkylningsastma, besök hos världens bästa barnläkare som nu satte oss på en medicincocktail som innehåller cirka allt som finns utom just mer antibiotika. Håll gärna tummarna att immunförsvaret hämtar sig och att vi inte behöver ställa in den där uppkommande resan till sandstranden på andra sidan jorden.

söndag, november 08, 2015

resultatet av förra inlägget.

Tack för alla tips hörrni! Vissa har jag redan läst, vissa finns inte i pocket än (vill gärna ha pocket) men det blev tillslut dessa som jag precis klickade hem:



Plus att jag fick låna lite noveller av Jenny. 

fredag, oktober 30, 2015

ge mig lite lättläst!

Okej, jag har läst noll böcker i år. Inget skämt här nu, utan NOLL. Jag kämpade på i många månader med Us men efter att ha glömt boken på ett flyg så kände jag att det liksom inte var meningen att jag skulle läsa ut den. Däremot så ska vi ganska snart befinna oss på en strand i två veckor och eftersom vi bara har ett barn så hyser jag ändå goda förhoppningar om att ibland kunna få läsa lite. Men det måste vara lättläst. Och bra. Så ge mig era bästa tips på de senaste 2 årens lättlästa böcker. Gärna kriminalromaner. Gärna kärlekshistorier. Bara det är braaaa och så kallade bladvändare.

tisdag, oktober 13, 2015

ännu en klyscha.

Jag kämpar lite. Sliter med att plötsligt (läs: sen vi fick ett liv med hämta och lämna på förskolan) inte räcka till någonstans. Inte på jobbet, inte hemma, inte hos vänner, inte med träningen. Alltid sju steg efter, aldrig i närheten av att vara ikapp. Försöker vänja mig, bli bättre på att hantera situationen. Men ibland är det bara ledsamt. Och jag förstår dem som flyttar närmare sina barns mor- eller farföräldrar. Att ha någon som kan hämta ett par gånger i veckan eller ta en vabbdag? Herregud vilken lyx det skulle vara.

Och då har vi det ändå jäkla fint förspänt i jämförelse med andra.

torsdag, oktober 01, 2015

hjärteplask.

Barnet avbryter spontant sin lek, går fram och ger mig en kram och utbrister "äska* mamma!" och fortsätter sen leka. Jösses.





* älskar

måndag, september 21, 2015

hej lille muskel! [med text denna gång]

Ser ni den där lilla, lilla bulan som syns på överarmen? Eftersom jag aldrig haft muskler och alltid ansetts som svag av både mig själv och omgivningen är det helt otroligt att kunna flexa lite muskler. Även om betoningen ligger på "lite". Jag kämpar ju på med min träning, den där som jag fick backa så mycket med ni vet. Jag kör ungefär tre pass per vecka och fan vad jag har gnetat på. In i minsta detalj försökt få tekniken rätt så att bäckenbotten hänger med. Ibland hatar jag det, men jag har ju inget val. Så jag kör på. Nu har vi kunnat börja öka lite igen, och jag är lika delar livrädd som så jävla pepp. Att jag igår klarade 6*10 knäböj med gummiband runt benen och en kettlebell på åtta kilo i famnen utan att bäckenbotten protesterade känns som en sån jävla SEGER. Plättlätt för andra, svårare för den som knappt kan hosta ibland utan att det ska kännas som att inälvorna trillar ur.

Kommer säkert bli fler bakslag. Men fan vad jag kämpar, på riktigt. Igår sa K att min kropp började se "atletisk" ut. Det gör den verkligen inte, men om man utgår från en kroppsform som en sladdrig pommes frites så är det ju lätt att förbättra sig så att säga.

Heja mig.
*applåder*

lördag, september 19, 2015

står antagligen onämnd som "helt jävla dum i huvudet" i deras kundregister nu.

Vi har gått med i en bilpool. Idag var det premiär för att hämta bilen, och jag skulle hämta i ett parkeringsgarage. Var mycket nervös över detta då jag hatar parkeringsgarage, skulle hämta bilen själv och alltid är nervös då jag ska köra nya bilar (nya som i ej kört förut). Hur det gick? Sådääääär.

Det började med att jag inte fick i backen. Hade en betongsugga ca 10 cm framför kofångaren, och backen var precis vid ettans växel. Ni fattar, jävligt taskig marginal att chansa på om man har ettan eller backen i. Fick helt enkelt ta fram instruktionsboken och läsa. Sen kunde jag backa.

Så skulle jag ut ur garaget. "Håll upp kortet" var instruktionerna från bilpoolen. Jag höll upp mitt bilpoolskort, men inte fan öppnade sig spärren. Jag testade att stoppa in kortet, försöka betala med annat kort och fan och hans moster. Inget gick. Paniken. Kom ej ut. Backade tillbaka in i garaget och ringde bilpoolens journummer. "Jag kommer inte ut!!!" De frågade om jag hade testat med kortet som fanns i bilen. Det finns nämligen ett kort man använder för inköp av drivmedel i bilen. Körde tillbaka till utgången och testade igen. Inget fungerade. Panik igen. Då slog jag på bilens varningsblinkers och ringde journumret IGEN. "Jag kommer fortfarande inte ut!!!!!" De frågade om jag hade testat med PARKERINGSkortet som fanns i bilen. Fanns det ett parkeringskort? Ja, tydligen. Hittade kortet, testade med kortet, kom ut ur garaget.

Hade räknat med att lugnt strosa omkring på Coop och njuta av storhandlingen utan resten av familjen. Det gick ju också sådär eftersom jag var så speedad efter parkeringshuset att jag nästan har minnesluckor från storhandlingen.

Men ja, sen åkte vi till IKEA (där jag undvek att parkera i parkeringshuset) och sen lämnade jag tillbaka bilen i parkeringshuset. Då kom jag minsann både in utan problem och hittade rätt parkeringsplats. Var visserligen ytterst nära att lämna bilen med ena rutan nedhissad, men kom som tur var på det.

Det går bra nu, och så vidare.
Phu.

söndag, september 13, 2015

här vare mord!

HerreGUD vad jag lyssnat och sett på saker som hör med brott och främst mord att göra denna sommar. Älskar det. ÄLSKAR. Känner nu ett tomrum då jag liksom plöjt allt som finns och jag måste lyssna eller se på något annat istället. Så, låt oss ha en liten genomgång.

Poddar

Fallet: Så seg röst han har, han som snackar i podden. Men det är ju ett helt knäppt fall, och jag lyssnade såklart klart. Det var dock aldrig någon spänning direkt.

Spår: Älskar ju P3-dokumentärkillarna, och det var jävligt mycket just P3 Dokumentär över denna. Inte alls som Serial, utan just mer en dokumentär (upprepning much?). Men spännande.

P1 Dokumentär - Mordbränderna på Öland: Lyssna! Något jag tidigare bara hört väldigt lite om tidigare (jag lusläser ofta det mesta om de grövre brotten som uppmärksammas i medierna).

P1 Dokumentär - Kjell, 62: försvunnen: Samma som ovan, vilken historia. Som tagen ur en kriminalroman. Jösses.

P3 Dokumentär - Mordet på Therese Johansson Rojo: Det här minns jag ju när det hände, men hade nog inte greppat alla detaljerna. Eller om de inte varit kända tidigare? Så jävla märklig historia också. Fattar dock inte riktigt varför de delat upp i så många avsnitt, är det Serial-hetsen kanske? Jag lyssnade igenom alla på en gång.


Serier

The Fall: Det var ju egentligen i våras, men det känns nyligen eftersom jag fortfarande blir alldeles åh-ig så fort någon nämner serien. Fanimej bland det bästa jag sett.

The Killing: Vi började se säsong ett och tyckte att den var bra. Såg säsong två och tyckte den var väldigt bra. Såg säsong tre och blev helt besatta. Avsnitt åtta! Vi var tvungna att pausa och andas och debriefa efter det avsnittet. Bästa serieavsnittet någonsin? Mycket möjligt. Och så såg vi säsong fyra som liksom var okej och knöt ihop säcken. Säsong tre och fyra såg vi nog på cirka en vecka och jag blev därefter lite besatt av Joel Kinnaman i några timmar. Har ju alltid trott att han varit en kass skådespelare. Han är ju SKITBRA. Oh snaaap!

Bron: Som folk har tjatat om Bron i alla år. Hur bra kan en svensk serie vara liksom? Så såg vi säsong ett på några dagar och fattade plötsligt varför alla har tjatat om den. Såg nyss klart säsong två, även den bra men inte alls som säsong ett.

Böcker

Noll, zip zero, intet. Läser inte längre. Alls.



Ja, det var väl typ det. Mmm, mord.