känd från tv.

Något annat som kan hända när man zappar omkring lite är att helt plötsligt är ens eget hus i bild. På nyheterna.
Hm?

tips till mig.

Har länge funderat på att börja läsa något av Joyce Carol Oates, men det är så sablarns svårt att veta var jag ska börja. Hon har ju skrivit en hel del så att säga. Vill helst inte börja med Blonde eftersom tjockleken skrämmer mig lite. Därför får ni gärna berätta vilken jag ska börja med istället?

tips till dig.

Torgnysdotter har skrivit ett klokt inlägg om namnpublicering och om när man egentligen har sonat sitt brott.

årets bästa.

Göran-reklamfilmen blev igår utsedd till årets bästa reklamfilm. Skönt att veta att man har bra smak.
Skrattar fortfarande högt varje gång jag ser den.

finns i sjön?

Vi bara reklam-zappade och fastnade på kanal 9 och skrattade så vi nästan grät på mindre än ett par minuter. Var tvungna att internetta upp programmet, tydligen heter det Sjön Suger. och verkar vara helt jävla fantastiskt roligt. Mitt i alltihopa, där på internett, dyker båten upp. Den där båten som vi såg tuffa förbi en after work-kväll i somras mellan Gamla Stan och Slussen. Vi hade visserligen druckit långt fler än en öl, men mer än halva sällskapet trodde att det var Loa Falkman som stod i båten. En tid senare hade en i sällskapet inte kunnat släppa händelsen, utan försökte ta reda på om Loa Falkman har en båt. Så han googlade. På Loa Falkman plus båt. Och kom till min blogg. Och nu hittade vi båten, kanske, som mycket möjligt kan ha innehållit Loa den där kvällen, eftersom kändisar hänger med kändisar. It’s a small world liksom.

don't worry, be happy?

Häromdagen var det någon, vem oklart, som klantade sig. Ett antal dagars jobb jag gjorde förra veckan försvann. Därefter har jag fått vänta i två dagar på att få veta hur jag ska få tillbaka det jag gjort. Nu har jag fått "hjälp". Jag skulle gissa att jag måste lägga ner en dags jobb för att få tillbaka det så som det var för en vecka sedan. Men jag vet inte säkert eftersom det har tagit mig en halv dag att reda ut hur jag ska göra sen jag fick "hjälpen" eftersom materialet som skulle hjälpa mig både var förväxlat och felmärkt.

Jag är inte ens arg.
Jag är matt.
Avtrubbad.
Skrattar nästan.

överlevnad.

Nästa tvättid inträffar på lördag. Köpte precis tre strumpor för hundra riksdaler på Åhlens. Det borde räcka. Tre dagar kvar. Tre strumpor. Makes sense liksom.

Ps. Jag är så glad över alla svar, men jag vet ju samtidigt att ni är minst dubbelt så många. Vad hände? varför slutade ni svara?

även jag var rätt söt som liten.

Jag stör mig på hur det är så allmänt accepterat att fråga vitt och brett rakt ut kring planer på barn och giftermål. Som att det vore allmän information. Nu är jag inte den som är så jävla känslig kring att prata om sånt, men jag blir ändå irriterad. För varje gång jag eller K ska svara på frågan tvingas vi ju omedvetet att ta ställning, vad vi än svarar. Jag har därför bestämt mig för att aldrig mer medvetet fråga någon annan om planer på barn och giftermål om planerna inte redan är officiella.

Mitt i alltihopa känns det ändå väldigt fint att veta att våra barn, om vi får några, kommer vara helt överjordiskt söta. Om någon tvivlar ber jag er raskt att kika på dessa två foton:

Liten K + Lite större K.

egon goes egoistisk och skitnyfiken.

Men under tiden jag är än mindre aktiv här än vanligt (förutom de få gånger jag får igång Gamla Bettan (datorn alltså, nu testar jag smörtekniken, och det funkar! ctrl-tangenten har släppt) och hasplar ur mig en uppsjö av ord i tre inlägg på raken) kan ju ni få göra något skojjigt. Något jag inte gjort förut och något ni därför inte heller har gjort. Iaf inte här. Det här med att fråga sina läsare.

Alla ska svara på frågorna nedan.
Oavsett om vi ses varje dag, eller om du aldrig sagt ett pip om att du läser.
(Alla utan undantag med andra ord (om nu "alla" kan innebära undantag? men kan man ha "REA på allt i butiken!!!!!!!!!!" utan att det är rea på allt i butiken så kan ju "alla" ha undantag (alltså, jag är lite speedad tror jag)))


Hej.
1. Vad pysslar du med om dagarna?
2. Hur länge har du läst min blogg?
3. Känner vi varandra / Har vi träffats? (Hur?)
4. Vilken är den bästa boken du läst i år?
5. Din favoritlåt just nu?
6. Vilken är din favoritblogg?
7. Önska något. Vad som helst!
Hejdå.

FYI.

Någon har kört gaspedalen i botten, och jävlar vad det går undan. Tiden går alldeles för fort och jag jobbar som en iller och hinner ändå inte. Ingen hinner. Alla är illrar. Det kommer vara så ett tag nu. Kanske någon vecka eller månad. Försöker koncentrera mig på att klara av att sova, äta och träna. Inte helt lätt, men jag gör mitt bästa. Fast jag hoppas att inget mer tak kommer att rasa ner över mitt skrivbord. Enligt byggarbetarna som var där och röjde upp hade vi utan tvekan varit döda om vi varit på plats. Kul att veta. Men då vet ni var jag gör den närmsta tiden. Hej så länge.

bärbar? tjena.

Min stackars obärbara laptop klarar inte av att jag utnyttjar dess sista krafter. Det gjorde jag ju i måndags. I typ tio timmar. Nu protesterar datorjäveln med att ctrl-tangenten har fastnat (enligt tidigare blogginlägg är det inte första gången, men nu släpper det liksom inte). Testa att skriva in valfri url i adressfältet med samtidigt som du har ctrl-tangenten intryckt och du får en inblick i mina senaste 20 minuter. Nu använder jag ett annat tangentbord. Alltså:
Min laptop behöver strömsladd, nätverkskabel, extern mus och externt tangentbord för att fungera. Kom även ihåg att jag behöver en extern hårddisk om jag får för mig att spara något, och att jag då även behöver en usb-hub eftersom den enda usb-huben annars är upptagen av den externa musen och tangentbordet.

Kan inte bara någon med mycket pengar ge mig en ny dator?
Det här börjar bli absurt.

måndag med stort m.

Ni vet den där omänskliga deadlinen? Den blir ju inte mindre omänsklig av att taket rasar in över ens arbetsplats. Bokstavligt talat. Hade jag suttit på min plats när det hänt hade jag varit på sjukhus nu. Istället är jag hemma och har vevat igång min gamla laptop för att jobba. Lätt knäskakis. Och stressad. Med en skvätt huvudvärk. Perfekt tajming. Ett jävla takras.

fredag. helg. dags att andas.

Strax innan lunch briserar bomben att deadline för gigantiskt projekt är omänskligt snart. Vi vägrar tro att det är sant. Lunch. Försöker få tag på skorna i fem butiker, men de finns ingenstans. Telefonmöte med högre höns i Europa. Jag svarar på frågor och påstående och knorranden som Why do you work like this? och I'm worried about your progress. Min engelska har aldrig varit mer svengelsk. Den omänskliga deadlinen är riktig. Alla får en jävla fart och alla gör allt och alla måste bara dubbelkolla allt med mig eftersom det ligger under mitt ansvarsområde. Försöker andas och jobba men skrattar hysteriskt åt minsta skämt. Vi bestämmer gemensamt att från och med nu existerar varker socker eller fett eller kalorier i något ätbart. Lokaliserar skorna på Kungsgatan och paxar dem via telefon. En kollega frågar om jag tror att jag skulle gå in i väggen om jobbet var såhär i ett år i sträck. Svarar Ja utan att tveka med tillägget om att jag var på väg en gång förut för länge sen men ändå. Han flackar lite med blicken. Packar ihop och åker till butiken och ångestköper skorna nästan rakt av. Sms:ar annan kollega och frågar om jag kan fakturera företaget för såna här typer av inköp. Svaret är jakande. Åker hem med sanslöst hög musik i lurarna och ställer in mig på helg. Fotar skorna som är så snygga att jag glömmer bort prislappen och K flinar om att jag leker modeblogg ibland. Dricker ett glas vin. På måndag kör vi. Jag gillar mitt jobb. Jag gillar att jobba. Väldigt Väldigt Mycket. Men nu är det helg.

vänskap.

konversation på msn mellan mig och lindaerna (hon som har koll).

egon says:
hej. jag köpte en svart stickad klänning igår, lite lagom vardaglig-fin liksom. vinterklänning.
egon says:
så testade jag med mina stövlar till.
egon says:
de var ju gigantiska i bredd när jag inte hade jeans på mig
egon says:
kanske blir det bättre med strumpbyxor i, men annars ser det ju helt galet ut? eller kan man ha så? tror du?

(en timmes lunch inklusive shopping)

egon says:
jag köpte ett par mörkgröna tights på indiska, det blir nog fint. kanske kan köpa ngt overkneestrumpor till om jag vill ha stövlarna.
egon says:
skönt att jag kan konversera med dig och liksom lösa problemet utan att du behöver svara.
egon says:
det är sann vänskap det.

någon måste snart ha mig under uppsikt.

Igår var jag ensam hemma. Jag lagade mat, pastasås med pasta, och åt den samtidigt som jag läste den lokala Mitt i-tidningen. Sen la jag mig i soffan och tittade på finalen av TopModel (underligt att den som vinner alltid är den med bäst CoverGirl-foto, de är säkert inte aaalls med och bestämmer) och åt en lakritsrem och RockyRoad-glass. Sen tyckte jag att det var konstigt att spisen fortfarande sa att en platta var varm. Den var varm. Hade stått på i närmare två timmar. Inget brann. Men ändå. Det går utför.