frustrerande.

I måndags kväll satt jag i soffan och grät en skvätt av frustration och snyftade om det absurda med att vara hemma med ett barn och ändå inte hinna tänka tanken på att dammsuga, städa, whatever. Bebisen måste ha hört detta för två dagar senare har jag hunnit dammsuga, våttorka, dammtorka ytor samt skrubba köksluckorna. Plus plocket som krävs innan dammsugning. Vad hände? Jag vet bara att jag igår reflekterade över att jag stekte köttbullar, underhöll bebisen och torkade köksluckor samtidigt trots att jag bara har två händer. Ibland går det tydligen. Men i ärlighetens namn kräver det sjukt bra tajming samt lugn bebis. Händer cirka en gång var tredje år eller så.