exempel.

Om det inte var någon förstod vad jag menade i förra inlägget med musik så kan ni kika här. Eller gör det i vilket fall som helst. Och njut. Snubben på fiol är min favorit. Både igår och idag.

det kallas musik.

Mamma hjärta Bruce. Så har det alltid varit. Minnesbilderna av hemmets vinylsamling är Professor Balthazar och omslaget till Human Touche, Lucky Town och självklart Born In The USA. Ändå har jag aldrig sett honom live. Fast jag minns mammas eufori då hon såg honom på Stadion, och hur han alltid har funnits där. I bakgrunden. Som när vi väntade middagsgäster. Det var då pappa hade after shave och mamma förberedde maten med Springsteen i hela huset, så högt som var acceptabelt för resten av familjen. Alltid. Och jag gillade det, om än i smyg. Vuxenmusik.

Nu är jag själv det som kallas vuxen, och då går man på Springsteen-konsert. Jag var inte riktigt laddad, Ternheim-spelningen låg för nära och hade lämnat för mycket avtryck. Men mamma var mer förväntansfull än vad jag sett henne på länge. När han, och de 17 andra, började ryste jag på hela kroppen samtidigt, sen i vågor, sen samtidigt igen. Det var inte för nära Ternheim, verkligen inte. Det låter alltid så klyschigt när upplevelser som denna ska beskrivas. Men jag förstår allas fascination. Jag förstår varför han säljer slut 13500 biljetter i ett nafs. Jag förstår. Det var riktiga musiker med äkta kärlek till musik och jävlar i min lilla låda vad det märktes. Det var det som var det viktiga. Jag är inte van att sitta på sittplats på så stora konserter, men det var häftigt att se ståplatspubliken framför scenen. Alla händer i luften packade som sillar längst fram för att tunnas ut till en enda dansande glädje längre bak. Igår var ingen vanlig konsert, ingen vanlig show, ingen vanlig spelning för lite cash och fler skivor eller fans. Igår var musik på riktigt.

söndagsgnäll.

Jag kan fortfarande inte släppa konserten i torsdags. Det var länge sen en spelning låg kvar på samma sätt. Ian Brown på Mondo kanske? Är dessutom inte den ende som verkar ha samma intryck. K går och mumlar gång på gång att det var så satans bra, vänner och bekanta säger samma saker, recensenterna är eniga. Det känns inte så roligt att se Springsteen imorgon, det borde ha varit längre tid mellan. Men jag tycker synd om er alla som inte var där. Ni missade något fantastiskt.

För övrigt är ”nya” Solidaritet, som jag besökte för första gången igår, värdelöst. Jag vill ha tillbaka Halv Trappa! Allt var jättekonstigt och jag avskydde bartendern. Har dom flyttat på precis allting bara på pin kiv på något sätt? Barerna får absolut inte finnas på samma ställe som förut, och garderoben måste flyttas längre in baraföratt. Trist. Nu dricker jag cola och äter godis för att döva resterna av bakfyllan så jag kan bli kreativast i världen i ett par timmar. Mamma kommer snart tillbaka från sin fikastund, det är trevligt med mamma-besök. Hon godkände dessutom mina dyra vinterinköp (igår blev det vinterskor och halsduk). Fast jag är vuxen är det fortfarande skönt att få mammabekräftelse att det jag köper är rätt. Sen är hon bäst i världen eftersom jag fick strikta order om att låta det vara ostädat, hon vill ha något att göra imorgon. Thankyou!

jag förstår inte.

Seriöst, kan någon förklara det här? Vi studenter ska inte få a-kassa när vi är färdigutbildade och den övriga a-kassekarusellen vet vi väl alla om vid det här laget. Okej. Jag håller inte med, men okej. Jag fattar vad ni blåblåa-människor menar. Men, ”Vi måste inse att de här bolagen finns på en marknad och vi måste rekrytera bra vd:ar”. Så vi vanliga dödliga måste ha lägre a-kassa för att folk ska jobba, när vd:ar måste ha bonus för att fortsätta jobba eller bli rekryterade? Jag förstår verkligen inte.

ternheim @ rival.

Herrejävlar. Efter en dag som började med att målaren oannonserat ringde på vid 07.30 på morgonen och verkade sluta med känslan av att vilja strypa människor som är idioter och totalt inkompetenta att samarbeta eller förstå andras situationer så blev det ett annat slut trots allt. Det var det bästa jag sett på mycket länge, inklusive Tomas Andersson Wij, och ja. Jag vet inte vad jag ska säga mer. Dagens låt skulle lätt kunna vara hela Ternheims nya skiva, varenda spår, men jag väljer ändå Today Is Such A Good Day. Bäst.

lägesrapport.

Bara för jag skrev i en kommentar i Alexandras blogg igår att jag minsann inte har skrivkramp så har jag ju det. Temat på vår uppläsningskväll kan vara det tråkigaste jag har varit med om, och jag kan verkligen inte komma på något roligt alls att skriva om. Det får ta max tre minuter scentid och det står helt still. Inte blir prestationsångesten mindre av att veta att mina föräldrar kommer åka och hälsa på enbart för att sitta i publiken. Sen mamma googlade mig så är de än mer intresserade, vilket självklart är positivt. Och klart jag vill att de ska vara där, men det ligger i bakhuvudet hela tiden. Nu måste jag verkligen prestera. Bara för det så kläcker just bästa K världens idé på msn till mig just nu. Me love you. Det löser sig alltid.

Förövrigt tog det nästan två timmar att pilla ihop bloggen om Budapest igår och jag var så arg så jag trodde jag skulle koka sönder. Inte första gången blogger är helt mongo då det gäller bilder. Försökte lugna mig genom att sätta mig på Mocco med skrivblocket och spåna idéer, men det var så högljutt (trots ipod), äckligt mycket bratungar och ljummen latte att en timme var mer än nog. Jag och K gick till Gulan och köpte jackan jag tittade ut förut. Fast jag bytte färg till brun, som jag är mycket nöjd med. K köpte också jacka, grön. Hade vi båda kommit med vinterjackor i samma färg från samma märke hade det varit lite väl mycket hej-vi-har-husvagn-och-likadana-träningsoveraller. Olika färg funkar eftersom vi nu är typ snyggast i världen. Nu ska jag duscha, käka lunch, lämna tillbaka filmen Capote (så bra den var!) och bege mig till kontoret. Inte varit där på två veckor, dags att visa att jag lever. Sen blir det öl. Imorgon har jag en smidig liten dag med responssamtal med min lärare, möte inför uppläsningskvällen, lektion i två timmar, lunchmöte med de jag ska hålla skrivpasset på måndag med, lektion i tre timmar till och sen avslutningsvis Anna Ternheim på kvällen. Hejhej!

budapest på fyra dagar.

Eftersom området kring Budapest var det snyggaste lapptäcket ever så blev vi lite kära i staden redan innan vi landat. Fick privatchaffis från flygplatsen till vårt hostel där vi möttes av ett ”You book private room for two? You get apartment, ok?” samt en flarra vin. Bodde nära parlamentet inklusive tältande demonstranter och avspärrningsband. Åkte tydligen i rätt tid då det knappast är lugnt där just nu.

Eftersom vi bodde så centralt gick vi överallt, utom vid två tillfällen då vi tog tunnelbanan (fötterna höll på att ramla loss av smärta samt dags att flyga hem) vilket gjorde att vi såg otroligt mycket och även fick de ondaste fötterna någonsin. Men shit vilken vacker arkitektur och så otroligt mycket coola detaljer. Som alla skyltar med ord som var omöjliga att uttala eller bara häftigt gjorda, eller att varje gatlykta är så snygg så snygg. Och alla statyer överallt. Överallt! Vissa var dessutom rätt läskiga. I det lite större perspektivet så shoppade vi i flera omgångar, med blandat resultat, såg sevärdheter som fler statyer och byggnader och badhus och småslott. Var på konstmuseum och såg Rembrandts skisser och teckningar och Caravaggios David med Goliats huvud. Häftigt! Besökte House of Terror, där mycket läskiga grejer utspelat sig. Ståcellerna i källaren var kanske inte det mysigaste jag sett. Intressant med mer Ungersk (hemsk) historia också. Etnografiska museet hade utställningen World Press Photo 06 på besök och det var en självklarhet att besöka.

Vi bodde i Pest, och var därför mest där. På Buda-sidan fanns slottet och andra klassiska turistsevärdheter inklusive miljarder med turister. Vi gick och gick och gick och traskade över alla broarna som fanns och kikade på utsikten som hela tiden var närvarande. Irrade sen bort oss ett tag i Gamla Stan och besökte en kyrka. Var även ner i en mörk labyrint under slottet som till en början var hur läskig som helst. Sen spårade det ur lite med vinfontäner och påstådda fossil av datorer. Fast att den rymde upp till 10 000 personer och användes av de första människorna som i området för en halv miljon år sen samt var någon slags militärhögkvarter under kalla kriget är ju inte mindre sant för det. Vi hittade iaf ut och det är väl huvudsaken.

Självklart var det massor med latte, cappuccino, öl, mat, mysiga caféer och konstiga restauranger och trevligt sällskap med en och annan utbytesstudent också. Tack världens bästa K för att du ville åka dit med mig och Tack världens bästa T för att vi fick komma och hälsa på!

go elfsborg!

Bajen har ju inte alla indianer i kanoten. Förra året, när de sköt SM-guldet till DIF, samtidigt som jag satt med övergående halsfluss och en andra anitbiotikakur på HBJ och svor över att jag var i Stockholm när alla andra var nere i Göteborg och firade guldet med kravallpolisen, kunde jag ändå tycka att det var en god gärning. Men att de ska göra om samma misstag i år, fast för gnaget, det kunde jag liksom inte tro. Idioter. Jag har aldrig hejat så mycket på Elfsborg som nu. Vad som helst utom att gnaget vinner SM-guld. Hellre Bajen, om jag skulle tvingas välja med kniven på strupen. Fast det lär ju aldrig hända.

lista igen.

1. Ta närmaste bok och slå upp sida 18, rad 4, vad står där?
“att kunna belysa det. Det är en metod som är raka motsat-”
2. Sträck ut din vänstra hand så långt du kan, vad rör du vid?
En tidskriftssamlare med papper och kollegieblock från Medie- och kommunikationsvetenskap A.
3. Vad var det senaste du såg på teve?
Halvsneglade på Rapport från datorn.
4. Utan att se efter gissa vad klockan är?
Vet att klockan är strax efter 20, tjyvkikade just och såg att den är 20:08.
5. Bortsett från datorn, vad hör du nu?
Tv’n. Tror det är Hem till Gården eller något annat tragiskt.
6. När var du senast utomhus o vad gjorde du då?
Var ute för en 45min sen. Tog sällskap med K till Fältöversten där jag handlade lite på ica, hämtade tvätten från tvättstugan på vägen tillbaka också.
7. Vad tittade du på innan du började svara på den här undersökningen?
Jag växlade mellan att börja renskriva protokollet till senaste styrelsemötet i brf och kollade status på en lägenhet vi står i kö för.
8. Vad har du på dej?
Mörkblå slitna jeans, svart linne med brottarrygg och röd sweatshirt.
9. Drömde du något inatt? Isåfall vad?
Minns inte, men jag drömmer alltid så sjukt mycket. Hade helgens låt på hjärnan när jag försökte somna iaf.
10. När skrattade du senast?
Fnissade nog lite med K innan vi sa hejdå.
11. Vad finns på väggarna i rummet där du är nu?
Två tavlor min pappa gjort, varav ett är självporträtt och ett är endel av vår skog på landet, två ljushållare, en väggalmenacka från Amsterdam, massor med foton i fotofickor, en affisch på centralbadet från Moderna museét samt ett par väggfasta hyllor som också pappa gjort…
12. Har du sett något konstigt på sistone?
Nja, nä? Hörde däremot massa konstigheter idag då vi hade allmän respons på våra noveller i klassen. Folk skriver så galet konstiga saker, men sjukt inspirerande.
13. vad tycker du om den här utmaningen?
Roligare än vad jag kunde tro!
14. Vilken var den senaste film du såg?
Lucky Number Sleven.
15. Om du blev multimiljonär, vad skulle du köpa?
Jag skulle köpa en asbra lägenhet i Sthlm till mig och K, ett landställe, lösa min familj från lån och jobba halvtid och plugga halvtid resten av livet. Gud så kul!
16. Berätta något om dig själv som kanske folk inte känner till?
Jag har gått en slags kurs i att lära mig andas på rätt sätt.
17. Om du bara fick förändra EN sak här i världen, utan att ta hänsyn till politik och skuldkänslor, vad skulle det vara?
Utrota fattigdomen.
18. Vad tycker du om att dansa?
Fult är roligt, snyggt är värre, men det är rätt roligt det med.
19. George Bush?
Tycker inte om karln. Fast jag tycker det är läskigare att folk röstar på honom än han själv, om ni förstår vad jag menar. Samtidigt som jag inte är förvånad.
20.-21. Vad skulle dina barn heta? Pojke resp flicka?
Det kan man inte veta innan de föds heller. Dessutom så om jag hade bra namn så skulle inte jag säga det så ni kan sno dem, haha.
22. Skulle du någonsin överväga att bo utomlands?
Övervägde det i våras vilket resulterade i den värsta beslutsångesten någonsin. Jag stannade hemma. I framtiden vet jag inte, men jag skulle gärna vilja.
23. Vad vill du att Gud ska säga när du kommer till pärleporten?
Ah tjena. Gud finns icke.
24. Vilka fyra personer vill du ska svara på de här frågorna?
De som vill.

shoppingresultat.

Egentligen vill jag inte att min blogg ska innehålla massa klädbilder och tjohejsan, för det är ni andra så himla bra på utan mig. Samtidigt blir jag ju inspirerad, även om jag inte har så mkt att komma med som ni andra. Men jag är himlans nöjd med mina inköp i Budapest, även om de blev färre än väntat. Taskig mobilkamera, men så länge jag inte har en egen digitalkamera och så länge jag och K inte bor ihop så får jag och ni stå ut.

1. Mörkgrön kofta med rund ringning från Mango. Älskar färgen (även om den inte gör sig så bra i min sunkiga mobilkamera) och knapparna och formen. Jättesöta ärmar med knapp längst ner. Svart basiclinne från Mango med brottarrygg.

2. Sötaste väskan i manchester! Affären hette iaf Brooklyn Smith.

3. Lite längre top från H&M med svart mudd nertill och knappar i ryggen. Ränderna är röda, inte rosa som fotot vill få det till.

Kläderna finns säkert i Sverige också, men det skiter jag i för jag är som sagt hemskt nöjd. Sådär, nu är mitt gästspel i kläd- och modebloggverksamheten över.

helgens låt.

och där försvann den helgen.

Åh vad jag vill skriva blogg om Budapest. Det var ju så vackert och roligt och bäst så man nästan trillar av stolen. Men det får bli en annan dag. Igår sov jag igen sömn och jobbade igen det jag missat i veckan. Vi såg Lucky Number Slevin på natten och den filmen kan klart rekommenderas. Idag fick jag återigen städa badrummet eftersom det inte är klart än. Jag är trött på att leva med badrummet i plastpåsar och med mer skräp varje dag som rasar ner från taket. Hantverkarjävlar, kan ni sätta fart? Så åkte jag till Nytorget för att möta upp K i klassen. Jag fick ungefär femton noveller och prata lite idéer över en latte på sjuelva. Sen var klockan helt plötsligt alldeles för mycket för att jag skulle hinna till Stadion i god tid. Min sista hemmamatch för säsongen då jag lyckats med att dubbelboka mig nästa måndag (Bruce i Globen är iofs ok det också, nu när det inte blir något SM-guld i år). Halvsprang in med andan i halsen lagom till buropen för Häckens laguppställning. Var mycket tacksam över att Blondie och co tagit platser under tak eftersom himlen öppnade sig en halvtimme innan matchslut. Jag blev visserligen dyblöt ändå på vägen hem, men då var jag iaf snart hemma. Trots ideliga försök att få mig med på öldrickande för att fira vinsten avböjde jag, och det är jag tacksam för. Det går inte att vara bakis imorgon, och jag hade ungefär femton noveller att läsa och fyra noveller att ge respons på och en synopsis att skriva om hur jag ska gå tillväga på vår uppläsningskväll innan det blir måndag. Jag har tre noveller kvar att ge respons på samt synopsis, men det är flera timmar kvar innan klockan slår midnatt.

enjoy.

Scen ur den bästa filmen med det bästa soundtracket, där en av de bästa låtarna är med. Bäst.

hemma!

Vi är hemma efter det som businesskillen raden bakom oss beskrev som "inte den bästa landningen de gjort". Budapest är så sjukt vackert och vi har haft det så himla bra. Nu försöker jag återhämta fötterna samt jobbandet och pluggandet som blivit lidande senaste veckan. Bilder och mer detaljer kommer senare. Den som inte kan vänta kan få en förhandstitt hos K eftersom hans mobil är så ball att man kan blogga från den.

budapest.

Allt är packat, tror jag. Jag packar alltid alldeles för mycket. Vi ska bara vara borta till helgen, men ändå. Budapest ska bli turistat och shoppat och ölat. Och så ska vi ju träffa T, vilket kommer blir så otroligt roligt. Saknar henne. Klockan 05:00 ringer klockan. Hejhej!

skryt-kuriosa.

Ibland blir jag rädd för mitt eget minne. Vi har en författare som lärare nu ett par veckor när vi ska skriva novell och idag var första seminariet. På rasten sa jag till K i klassen att jag både kände igen hans namn och röst, fast inte hans utseende. Som att han varit med i P3 och jag kunde inte sluta tänka på Frank. Eftersom jag tillhör världens mest nyfikna människor så googlade jag hans namn och hittade "Han har även medverkat som recensent och krönikör i radioprogrammet Frank i Sveriges Radio P3." Bingo!

blekfeta grannben.

Min granne som bor mittemot mig, men två våningar ner, är väldigt förtjust i att visa sina blekfeta ben i sitt kök. Han gör det varje dag i kombinationen skjorta/t-shirt och kalsonger. Damerna i styrelsen upptäckte även de fenomenet när jag hade styrelsemöte förra veckan. "Oj, nu såg jag X i kalsonger". Välkommen till min värld. Jag är inte förtjust.

varför rosa?

Okej, det här är kanske som att svära i kyrkan, men varför tycker alla tjejer (generalisering, jag vet!) att rosa är så snyggt? Jag har faktiskt lite svårt att förstå det. Säger inte att det är fel att tycka att rosa är fint, för folk får tycka vad de vill. Det är mängden vuxna tjejer som har rosa som favoritfärg som förvånar mig. Rosa är för mig lika fult som orange eller bajsbrun var under hela ens uppväxt. Jag förstår inte allas upphetsning över rosa. Dessutom verkar det som att gillar man rosa ska man gilla rosa jättemycket. Typ ha rosa väska, mössa, halsduk, vantar, jacka, skor, kjol, hårspänne, blogg och vespa. Jag såg nämligen en rosa vespa nyss. Igår såg jag en rosa datorväska. Allt ska vara jätterosa, inte ens svagt gammeldags rosa som är den enda rosa nyansen jag kanske klarar av, utan verkligen ROSA så man ser extra tydligt att det är rosa. Älskar man rosa ska det dessutom gärna kombineras med glitter. Hej My Little Pony liksom. Jag fattar verkligen inte grejen.

Och så är jag lite extra grinig idag för det tar på krafterna att försöka få 40 stycken kreativa studenter att enas kring ett tema vi ska ha på uppläsningskvällen.

jag ska bli rik!

Your Birthdate: May 8

Watch out Donald Trump! You've got a head for business and money. You'll make it rich some day, even if you haven't figured out how yet. A supreme individualist, you shouldn't get stuck in a corporate job. Instead, make your own way - so that you can be the boss. Your strength: Your undying determination Your weakness: You require an opulent lifestyle Your power color: Plum Your power symbol: Dollar sign Your power month: August

What Does Your Birth Date Mean?

läskigt, part two.

Nyss upptäckte jag att det är spacklat på mitt nya badrumstak. Det är ju bra, för de ska måla det sen. Nog för att jag är smått bakis, men jag vet med all säkerhet att det inte var spacklat igår när jag åkte hemifrån vid 15. Hrm.

läskigt, part one.

Min mamma har nu gått så många kurser att hon lärt sig googla som om det vore vardagsmat. Igår googlade hon på mitt namn och hittade en skrivarsida där jag publicerat lite kreativt skrivande-material. Sen hade hon läst allt jag skrivit och skrivit ut det för att pappa skulle få läsa också. Mamma ringde för att berätta det här igår när jag satt med en öl, eller så var det vin, i gott sällskap i väntan på att J's bästiga band skulle gå på scen. Hon la även till att jag var fantastiskt duktig på att skriva. Jag är fortfarande smått chockad. Mamma ser mig överallt.

vuxenpoäng katjing.

Ibland har jag lite för mycket vuxenpoäng för mitt eget bästa. Eller gör försök till vuxenpoäng. Sen i söndags har jag köpt nya växter på Plantagen, tvättat fönster, satt upp insynsskydd från designtorget som jag haft hemma i flera år, rensat ur garderoben för att få in den rentvättade tvätten (någon som vill ha kläder?), sorterat tonvis med papper, dammtorkat, bäddat rent i sängen (loftsäng innebär alltid ett projekt), dammsugit överallt, torkat golvet samt lånat sju kaffekoppar från K eftersom jag inte har några egna. Nu är det äntligen klart för ikväll. Det är nämligen min tur att hålla i BRFs styrelsemöte. Jag ska bjuda på kaffe och kakor, men inte bullar för det är aldrig någon som äter bullarna ändå, och tränga in sex personer här. Innan dess ska jag skriva ett par texter till skolan plus plantera lökar i rabatten på innergården. Det är ett tufft jobb att vara med i styrelsen. Phu.

lista.

Fyra arbeten jag har haft i mitt liv:
(som jag fått betalt för, de ideella har annars varit roligast…)
1. Redaktör (nuvarande)
2. Ordermottagare
3. Kommunikatör
4. Butiksbiträde

Fyra filmer jag kan se om och om igen:
1. Star Wars-trilogin (de gamla, riktiga filmerna)
2. Garden State
3. American Beauty
4. Finding Nemo

Fyra städer jag har bott i:
1. Stockholm
2. Landet på vishan
3. -
4. -

Fyra tv-serier jag gärna ser:
1. Lost
2. 100 Höjdare
3. Top Model
4. So you think you can dance

Fyra ställen jag vill åka till:
1. Budapest (om en vecka är vi där!)
2. New York
3. Paris
4. Resa runt i hela England

Fyra webbsidor jag besöker dagligen:
1. Min egen blogg
2. 11433
3. Aftonbladet
4. Dagens Media

Fyra favoriträtter:
1. Mammas mat
2. Kebab med riktig kebabsås
3. Sushi
4. Pasta

Fyra ställen där jag trivs:
1. Min lägenhet
2. K’s lägenhet
3. Hos mamma och pappa
4. I Stockholm

Fyra bloggare jag vill utmana att svara på de här frågorna:
1. Jenny
2. Alexandra
3. Kentson
4. Eline Esteban

mmmåndagmorgon.

Imorgon, en måndagmorgon, kommer det en (eller flera, vem vet?) snickare hit och ger mig tillbaka mitt tak. Tack, tusen tack. Som jag har längtat. Problemet är väl bara att dom kommer hit klockan 07.15. Vem börjar jobba en sån tid? 07.15? En måndag? Och varför just i min lägenhet?! De som ska måla taket sa att de kanske, men verkligen bara kanske, kan måla det innan fredag. Jag lär få vänta en vecka till säkert, med tanke på hastigheten som varit hittills. Borde sova nu. 07.15. Buhu!

önskelista version 1.

Min familj är en typisk önskeliste-familj när det närmar sig jul och födelsedagar. Hoten om att Du har ju inte skrivit någon önskelista så då blir det inga presenter/julklappar! hörs varje år. Alla är vi såna suckers för presenter, rim och paketinslagande att det alltid blir önskelistor trots hets och hot och tidsbrist och det blir alltid något i paketen från önskelistorna. Skönt att aldrig behöva oroa sig för mycket för att behöva byta presenter/julklappar samtidigt som det ibland vore roligare med mer spontana och oplanerade ting paketen. Nåja. I vilket fall som helst sitter jag där två gånger om året och gnuggar hjärncellerna mot varandra för att försöka minnas allt det där jag tänkte på två månader tidigare som vore helt perfekt att önska sig. Så därför påbörjar jag härmed min önskelista för att slippa det tunga arbetet att tänka så mycket när det närmar sig jul.

EGONS ÖNSKELISTA
* Nya tofflor (på mina nuvarande har mer än halva sulan lossnat, på båda, så det börjar bli kallt)
* Gärningsmannen är en kvinna
* Tyst - det som inte får sägas, det får vi inte veta (där bland annat den mördade ryska journalisten Anna Poliovskaja medverkar)
* Digitalkamera

To be continued...

duktig fredag!

Igår var jag faktiskt väldigt duktig, om jag får säga det själv. Först hade vi grupptenta mellan 10-16. Vi blev klara 30min innan tiden var slut, och då hade vi suttit konstant sen kl 10. Helt slut i huvudet. Dessutom känns det mycket jobbigare att vara fyra och enas kring något än att vara själv, även om det alltid verkar bli bättre analyser om man är fler. Nåja. Sen kan jag chocka er alla med att berätta att jag gick på mitt första pass någonsin på Friskis! Jag överlevde, även om blodsockerfallet i kombination med sendrag i foten som aldrig släppte gjorde att jag missade typ hela stretchingen. Träningsvärken idag är ändå överkomlig. Kanske ska börja träna igen på allvar? Vore trevligt. Bara jag har råd. Jo, sen fick jag kräva tillbaka pengar på stället jag och E från jobbet åt på efteråt. Vi gav för mycket pengar på notan, av misstag, att de trodde att överflödet var dricks på automatik. Som kompensation för den duktiga dagen igår har jag fortfarande inte klätt på mig, tittat på tv hela dagen i soffan och nu får jag snart en latte av K som står i köket. Hihi.

hur skapas krig i TV?

"Torsdag den 5 oktober håller gästföreläsare Karin Fogelberg en öppen föreläsning om framväxten av krigsrapportering i TV.
Föreläsningen "Reportrar på plats: Studier av krigsjournalistisk 1960-2001" ingår i kursen "Krig och medier", men är öppen för alla intresserade. Föreläsare är Karin Fogelberg, docent vid JMG, Göteborgs Universitet.
Television har en central roll för vår föreståelse av krig och konflikter. Men vad vet vi egentligen om hur televisionen skapar sina skildringar av krig? Denna avhandling studerar framväxten av krigsrapportering i public service televisionens TV-nyheter. I fokus är ett urval av medialt uppmärksammade krig, från den svenska televisionens start fram till idag med tyndpunkten på Algeriet och Vietnamkriget. Det visas hur journalistikens villkor, konventioner och berättarstrategier skapar ramar för vad som kan skildras. Samtidigt påvisas att enskila reportrar genom att hantera dessa villkor på skilda sätt, kan skapa differentierade representationer av krig."

Fifasiken vad jag skulle vilja gå på det där imorgon. Så otro-o-oho-oligt intressant, kanske bland det mest intressanta i hela världen (subjektivt, heyhey!). Påminner dessutom lite om min b-uppsats som handlade om hur TV-nyheter framställer gärningsmän. Men jag kommer inte kunna gå, för jag måste jobba. Pengar, pengar och ansvar är tydligare viktigare i min lilla hjärna än en gästföreläsning. Nåja, en annan gång. Hrm.

farväl falkenberg.

Antingen går du innan filmen nått halvlek, eller så sitter du kvar tills eftertexterna har passerat. Det är en konst att kunna få en skakig handkamera med oskärpa till knivskarpa bilder som är hur vackra som helst. Första halva av filmen log jag, rakt igenom, precis som jag gör när de ler på tv. Eller när det är något som visas som man bara mår bra av. Det konstiga slog aldrig över i för konstigt, det lugna blev aldrig för lugnt och gränsen mellan fiktion och dokumentär blev spännande. Jag var dessutom beredd på det som skulle hända, och det var nog tur det. Annars blir smällen kanske högre.
Jag tyckte väldigt mycket om Farväl Falkenberg.

phu.

I fredags, efter att ha jobbat och haft möte med min projektgrupp, så trodde jag att jag skulle dö av någon slags utmattning i kombo med hunger. Åkte till K för att vara ynklig i hans soffa och gnälla över att jag var så matt. I lördags bakade jag scones till frukost för att sen sitta med det här helvetesprojekttexten från klockan 12 till 18. Sen cyklade vi och handlade mat, sen satt jag nog en timme eller två till med textjäveln. Efter ett par filmer, en där vi fortfarande inte sett slutet på eftersom det måste vara något fel på skivan, kunde jag inte somna. Imorse klev jag upp, tog mina väskor och åkte hem för att skriva klart texten. Jag känner mig missnöjd och helt slut i huvudet. Om ni nu inte förstått det. Sen vann DIF på Stadion (äntligen!) och nu blir det mat och bio. Farväl Falkenberg. Allt för att samla lite krafter inför seminariet imorgon då texten ska vara inlämnad för att sen orka ta tag i de andra fyra uppgifterna som ska vara inlämnade på onsdag och så ska jag jobba på tisdag. Det är mycket nu.